Vetenskapsradion

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla [email protected]

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro. Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Nu har forskare i Sverige gått med i det internationella samarbetet för att kunna se tillbaka till universums barndom och lyssna efter andra avlägsna civilisationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 9/9-2024.”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondentProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner. Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd.Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis.Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Livet efter sepsis: En överlevares berättelseI detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.Reporter: Niklas [email protected]: Lars Broström [email protected]: Olof Sjöströ[email protected]

I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han.Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då.Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så intressanta aspekter. Rent epidemioligiskt var det en gåta i början hur den smittade.. Att den drabbade stigmatiserade grupper gjorde den politiskt intressant och att USA var så oförberett på en dödlig pandemi var historiskt intressant.Lena [email protected]

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist [email protected]:Lars Broströ[email protected]

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/1-2024.Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde flera miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar också om de osedvanligt goda planetspanartiderna nu när nästan alla planeter synt på himlen samtidigt, och om laxen i Dalälven – som å ena sidan ska få sina vandringsvägar öppnade, men samtidigt drabbas av ett bakslag av andra skäl. Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt? I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.Reporter: Jonna [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Om hur bränder uppstår, sprider sig och hur snabbt det kan gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bränderna i Los Angeles likheter med skogsbränderna i VästmanlandSkogsbränder är både ett naturligt fenomen och en växande utmaning i en värld präglad av klimatförändringar. Med fler än 10 000 byggnader förstörda och ett 20-tal dödsoffer, har Kaliforniens senaste bränder väckt nya frågor. I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar vi hur bränder uppstår, sprider sig och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa deras förödelse. Vad finns det för likheter mellan de pågående bränderna i Los Angeles och skogsbränderna i Västmanland 2014? Hör experter och vittnesmål som förklarar hur människan påverkar och påverkas av dessa katastrofer.Så snabbt sprids en brand – och så kan bränder förebyggasVi dyker ner i kronbränder, de värsta typerna av bränder, och diskuterar hur torrt väder och vind kan få en brand att sprida sig i upp till hela 80 meter per minut. De flesta skogsbränder startas av oss människor. Nio av tio bränder startar av någon mänsklig aktivitet. Enligt skogsbrandforskaren Anders Granström så är det enklare att vi människor förhindrar att bränder uppstår än att ändra klimatet.Programledare: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängareÄven om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencingI avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.Programledare: Björn Gunér Producent: Lars Broström

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. ReporterSara [email protected]/producentLars Broströ[email protected]

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.Programledare:Marie-Louise [email protected]:Björn Guné[email protected]

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 19 november 2024.En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars broström [email protected]: Emelie [email protected]

Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.ReporterYlva Carlqwist-WarnborgProducentLars Broströ[email protected] 

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströ[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 26/11-2024.Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman [email protected]: Lars Broström [email protected]

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/12. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Lars Broström [email protected]

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman [email protected] Broström [email protected]

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet. Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007.Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.Reporter Björn Guné[email protected]

Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt rovströmmingen sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Helena Söderlundh och Lars Broströ[email protected]

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf [email protected] [email protected]

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 5/11-2024Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena [email protected]

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats [email protected]:Jenny [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat. Gustaf [email protected] [email protected]

400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”. Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande:  Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024. Reporter Annika Östman [email protected] ProducentLars Broström [email protected]

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Lars Broström [email protected]

Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulning och spelmansmusik förknippar vi gärna med just fäbodar och kanske tänker vi lite extra på Dalarna när vi hör ordet fäbod, men det finns och framförallt har funnits fäbodar i en rad andra av våra landskap. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna arbetar forskaren Håkan Tunón och enligt honom har tankesättet med en särskild plats för sommarbete funnits överallt i Sverige.– Idén är att den är en satellit till hemgården, så att man flyttar ut djuren till en annan plats och avståndet till hemgården är så långt att det behövs en extra gård - en gård långt borta från hemgården som man framförallt använder under sommarhalvåret. Men att flytta ut på utmarken har vi gjort i hela landet, t ex fäladerna i Skåne osv, men där har det inte behövts någon särskild gård för det, säger Håkan Tunón.Reporter Mats Carlsson-Lé[email protected]: Lars Broströ[email protected]