Vetenskapsradion

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 19 november 2024.En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars broström [email protected]: Emelie [email protected]

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240103.Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena [email protected]

Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump. Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Har du suttit i strandkanten och silat sanden mellan fingrarna och sett pyttesmå musslor? Mycket troligt är det en ärtmussla du sett och fingrat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De är så små att de är lätta att missa, men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. Det finns ungefär 20 olika arter här och kunskapen om dem har hittills varit liten.Nu vet vi mer om dem tack vare forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, som i en ny studie visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott. Hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å.En kall lördagmorgon här på vårvintern träffar naturmorgons Helena Söderlundh musselforskaren Sonja Leidenberger vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän.Reporter: Helena Sö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Europa var under 2024 varmare än något tidigare uppmätt år. Kontinenten värms snabbare än världen som helhet och drabbades av översvämningar och hetta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var varmt och torrt i öster, och blött i väster. Så såg vädermönstret 2024 i grova drag ut i Europa, enligt en rapport som släpps på tisdagen från EU:s jordobservationsprogram Copernicus och världsmeteorologorganisationen WMO.Samtidigt drabbades både Spanien och Polen av svåra översvämningar, och antalet dagar med extrem värmestress ökade, särskilt i sydost.Vad görs för att minska effekterna av klimatuppvärmningen, och för att hejda den? Vi hör Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, Sofie Storbjörk, klimatanpassningsforskare vid Linköpings universitet, och Daniel Värjö, miljöreporter på Klot.Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades.Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar.Reporter: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från 21 juni 2022."Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Guné[email protected]: Peter [email protected]

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten. Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Det går att konstruera en damm i stan för att den ska vara så bra som möjligt för både människor och småkryp. Forskare har tagit reda på hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frank Johansson är professor i bevarandebiologi vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har undersökt 80 stadsdammar i Stockholm. Han berättar att det är bra om dammen är åtminstone två meter djup i mitten eftersom det gynnar den biologiska mångfalden. Här visar han vilket liv som kan finnas i en stadsdamm och hur dammarna kan vara en oas för både djur och människor.Programledare Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart [email protected]:Lars Broströ[email protected] 

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Dagens aprilskämt anspelar ofta på modern teknologi och balanserar på gränsen för vad som är möjligt och det är därför vi också ofta blir lurade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240401.Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

När anslag dras ner och regler dras åt för forskning i USA vill Europa värva toppforskare därifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tretton europeiska forskningsministrar har skrivit brev till EU:s forskningskommissonär och bett henne samla länderna för att man ska finna sätt att värva forskningskompetens från USA.Sveriges Johan Pehrson är inte en av dem. Han vill istället samla branschen här hemma, för att komma fram till hur man kan värva forskare som vill lämna USA.Programledare och producent: Camilla [email protected]

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba. Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett par decennier gick en halv miljon kvinnor ut i förvärvslivet, men det skedde inte helt av sig själv. Aktiveringsinspektörerna var en grupp som spelade roll i mitten på 1960-talet. När Åsa Lundqvist, professor i sociologi, intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör.Det var en yrkesgrupp Åsa Lundqvist aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria.Hon sökte upp flera av de tidigare aktiveringsinspektörerna och intervjuade dem. De intervjuerna och arkivmaterial från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket, blev till en bok, om en bortglömd del av vår nutidshistoria.I programmet medverkar Åsa Lundqvist professor i sociologi vid Lunds universitet.Reporter: Lena Nordlund

Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan.          Reporter: Tomas [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen. Programledare och producenter: Gustaf [email protected] [email protected]

Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle. Reporter: Marie-Louise [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströmlars.broströ[email protected]

Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oliver Sacks var älskad över hela världen för sitt speciella sätt att skriva om personer med ovanliga hjärnor, bland annat i boken Uppvaknanden och Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.Det är tio år sedan han dog men hans arv lever vidare. Nu är han aktuell igen, för en ny bok med hans brev som kommit ut postumt, och för en tv-serie som just nu visas i Sverige. Och både i den senaste boken och hans självbiografi som kom strax innan han dog får lära känna sidor av honom som han höll hemliga i hela livet.Lena Nordlund träffade Kate Edgar, VD för Oliver Sacks Foundation i New York, som jobbade med honom i 30 år och kanske är den som kände honom bäst.Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Ö[email protected] Broströ[email protected]

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor. Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i januari 2024. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena [email protected]

I ett tättbefolkat och urbaniserat Europa har naturen länge fått stå tillbaka. Men nu pågår projekt för att låta det vilda göra comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rewilding – en fråga som väcker debattRewilding kan handla om att återföra stora och karismatiska djur till landskap där de har försvunnit, eller att restaurera älvar och skogar. Det är en rörelse som haft flera framgångsrika projekt, men som också väckt debatt.Nationalparken Zuid-Kennemerland – flera tusen hektar naturområdeFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till den holländska nationalparken, bara 20 minuters tågfärd från Amsterdam – och på vandring i de rumänska bergen, bland nedlagda fruktlundar som nu förvandlats till matförråd för björnar och vildsvin.Reporter: Stefan NordbergProducent: Lars Broström

En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.Magnus Ivarsson är geobiolog och har ett företag där han forskar om svampars förmåga att bryta ner miljöfarligt avfall. Efter flera lyckade experiment skalas nu ett av projekten upp i full skala för att städa bort giftiga restprodukter från ett oljeraffinaderi.Runtom i världen forskas det också en hel del om svampars förmåga att bryta ner plast, eftersom nedskräpningen av plast har blivit ett stort globalt problem.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Guné[email protected]: Sara Sällström [email protected]

Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 4/11-2024.Mattias Törnqvist sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron. 

Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från 20 feb 2024.Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.Reporter: Björn Gunér.

Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt. Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Följ med till Vjosa Europas sista större, i stort sett, orörda flod där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konfliktDen förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald.Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floderFloden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda. – I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer.Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad.Reporter: Gustaf Klarin [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Världens folkrikaste nation är också rikt på språk. Nu vill man få fart på sin AI-utveckling bland annat för att överbrygga språkgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar också om att de riktigt gamla träden i Sverige har blivit fler – det kan betyda att regler för skogsbruket som kom på 1990-talet har fått effekt. Och om avstängda amerikanska klimatdata som gör det svårt att hålla koll på en bakterie som ibland finns i svenska badvikar, och som kan ge upphov till så kallad badsårsfeber. Programledare och producenter: Gustaf [email protected] [email protected]

Älgen rör sig ljudlöst genom snön, kan dyka likt en säl och hålla värmen i extrem kyla. Vad ligger bakom dess oslagbara vinteranpassning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgens dolda förmågor och vinteranpassningÄlgen är mästare på att överleva stränga vintrar. Med tjock päls, lång näshåla och smart blodcirkulation i benen klarar den svår kyla utan att frysa. En älg täckt av snö är ett tecken på att den är bra på att hålla värmen – men hur hänger det ihop? Och varför är älgens näsborrar större än dess ögon?Hur stor är en älg? Och varför ser den ut som den gör?I Vetenskapsradion stiftar vi bekantskap med de svenska skogarnas konung – älgen. Allt utifrån hur älgen ser ut. Följ med reporter Lisa Henkow när hon en kall vintermorgon studerar älgen på närhåll, tillsammans med veterinären Jonas Malmsten, expert på vilt.Reporter: Lisa [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krigens kartor och militärhistoriens hemliga dokumentI Krigsarkivet i Täby finns hundratusentals historiska kartor, skisser och anteckningar som beskriver krig som Sverige har varit inblandade i under århundraden. Allt från hemliga fästningsplaner till originalskisser från slaget vid Lützen 1632, ritade på plats – ett ovanligt dokument i militärhistorien. Men det finns också stads- och befästningskartor från stora delar av världen. Ett unikt historiskt arkiv som återigen har hamnat i hetluften.Kartornas betydelse genom historien och idagI Vetenskapsradion djupdyker vi i kartans historia och betydelse inom krigsföring, tillsammans med arkivarien Bo Lundström och militärhistorikern Maria Gussarsson. Idag används GPS och satellitbilder, men militären litar fortfarande på fysiska kartor. Hur används kartor inom försvaret idag och vilken roll spelar de när modern teknik stöter på sina begränsningar?Reporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblemAtt skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer.– Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt.Enkel balansträning som minskar fallriskenVetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten i studien är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %.Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode?Reporter: Björn GunérProducent: Lars Broström

EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: Gigafabriker för AI ska stå till förfogande för forskare och företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen. Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet. Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskapVetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna. Reporter: Jonna Westin [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240925.Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.Lena [email protected]

En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogarI den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen.Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver BiałowieżaMuren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv.Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar.Stefan [email protected] Lars Broström [email protected]