Vetenskapsradion

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 8 april 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7 april 2025. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 1 oktober 2024. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

I ett av världens mest respekterade universitet finns också en parallell historia om kärlek mellan män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cambridge i England är ett av världens mest respekterade universitet. Här har mängder av berömda forskare, politiker och konstnärer studerat.Men, det finns också en parallell historia. Under flera decennier och genom flera generationer så möttes här icke – heterosexuella män. Det gäller inte minst ett av universitetets många college: King's College. Ett anrikt lärosäte som ligger mitt i universitetsområdet.Här hittade männen en slags fristad här där de, lite mer öppet kunde mötas, umgås, ha sex men också bilda vänskaps- och kärleksrelationer.Relationer som kan ha spelat roll också för samhällsutvecklingen menar forskare.Reporter: Stefan NordbergProducent: Lars Broström

Artrik tropisk skog behöver inte vara regnskog. Följ med till en av de bortglömda torrskogarna, viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 21 december 2024. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Helena Söderlundh och Lars Broströ[email protected]

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , [email protected] Klarin, [email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar. Vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte de en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. För det fick de Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Demis Hassabis och John Jumper, skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönades med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman [email protected]: Lars Broström [email protected]

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman [email protected] Broström [email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat. I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter. – Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders JörneskogSnart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter. Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från januari 2025.Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt? I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.Reporter: Jonna [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från i februari 2025. Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskapVetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna. Reporter: Jonna Westin [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från augusti 2024, då programrubriken var Vetenskapsradion På djupet. Birger Schmitz arbetar inte längre vid Lunds Universitet.Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.Programmet sändes första gången 2 februari 2025. Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]   

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena [email protected]:Lars Broströ[email protected]

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/12 2024. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Lars Broström [email protected]

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Ö[email protected] Katarina Sundbergkatarina [email protected]

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från november 2024. Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa [email protected] Lars Broströ[email protected]

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från december 2024.En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Vid tiden för Vetenskapsradions besök undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2024. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströ[email protected] och producent: Camilla [email protected]

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström,  lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Ö[email protected] Katarina [email protected]

Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i september 2023, då under programrubriken Vetenskapsradion På djupet. Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.Programledare: Camilla [email protected]:Björn Guné[email protected]

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats [email protected]:Jenny [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

I Östersjön finns en nyupptäckt, särskilt storvuxen typ av strömming rovströmmingen som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 24 december 2024.Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet återutsänds ett samtal från Vetenskapsradion den 22 maj i år. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 10/2–2025.Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Under onsdagen invigs det som har kallats för Norges månlandning, en anläggning för att fånga in koldioxid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anläggningen finns vid en cementfabrik i Brevik i Norge. Där ska koldioxid fångas in vid skorstenen och sedan fraktas till ett slutförvar djupt under havsbotten för att hindra att den bidrar till global uppvärmning. Projektet har varit på gång i många år, och Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har kallat det för "Norges månlandning."Sådan här koldioxidinfångning är helt nödvändig för att klara EU:s miljömål, enligt EU. Men hur mycket kostar det, och har vi råd att bygga ut tekniken? Vetenskapsradions klimat- och miljöreporter Daniel Värjö är på plats under invigningen.Programledare: Gustaf KlarinReporter: Daniel Värjö[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströ[email protected]

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”. Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde. Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet. Reportrar: Björn Gunér och Lena [email protected]@sr.seProducent: Lars Broström

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250327. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströ[email protected]

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240819. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Michael Borgert

Aspen är en av de fiskar som om våren leker i våra strömmande vatten. Nu förses aspar med sändare för att få fram mer kunskap om fiskens liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ökad kunskap om hur aspen lever är viktig, eftersom den har minskat över en längre tid. Förstörelse och hinder till deras lekplatser har missgynnat fisken. Men tack vare naturvård och mer kunskap har det börjat gå bättre för aspen  Vi följer med ut en morgon i april när Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen ska fånga och märka asp med chip. De används för att se om asparna återvänder till samma lekplats år efter år. Vi pratar även med Daniel Palm, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som märker aspar med sändare för att se hur de rör sig under resten av året. Det visar sig att de rör sig långt och snabbt. Reporter: Filip VareniusProducent: Lars Broströ[email protected]

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 21/5–2024.Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla [email protected]: Lisa [email protected]