Vetenskapsradion

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi och forskar om platser i stan där vi kan få ro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmSlutmix Viktor Bortas Rydberg

Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/6–2025.Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten. För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Eva snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp. Medverkande:”Eva” som brutit sig flera gångerKarin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.Reporter Cecilia OhlénProducent Lars Broström Tekniker David Hellgren

Följ med ombord på det nya franska forskningsfartyget Tara Polar Station, som är byggt för att driva fastfrusen i Arktisisen genom hela polarnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Kriget till trots fortsätter forskare i Ukraina sitt arbete, och vissa av dem kan också resa utomlands för att träffa kolleger. I Uppsala berättar de om kolleger som dör vid fronten och om ständigt bombardemang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De svenska och ukrainska forskarna som möts har samma fokus på hur tamdjur kan må bättre och producera mer, med genetik och även drönarteknologi som redskap. Men deras livsvillkor skiljer sig dramatiskt åt. Vi hör om samarbetsprojektet där data från korna ska utnyttjas bättre, och där även experter från Danmark och Litauen ingår. Det bygger på digitalisering, sensorer och matematiska modeller som kan avslöja allt från fodereffektivitet till sjukdomar hos kor. Medverkande: Tomas Klingström, forskare och ledare SLU Gigacow; Khrystyna Kurta, forskare inom kvantitativ och populationsgenetik, genomik och avelsarbete, båda vid intitutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU; Roman Kulibaba, professor genetik vid Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskaper, NULES, i Kiev. Reporter Björn Guné[email protected] Lars Broströ[email protected]

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 12/6–2025.”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”.Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde.Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet.Reportrar: Björn Gunér och Lena [email protected]@sr.seProducent: Lars Broström

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten. Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.Reporter: Anders [email protected]: Lars Broströ[email protected]

När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden. Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010-2023.Lena [email protected]

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 9/6 – 2025.Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströ[email protected]

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika Ö[email protected] Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Båtbottenfärger med tennorganiska föreningar som TBT har varit förbjudna länge. Men de läcker än från gamla båtskrov. Nu tvingas båtägare sanera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar.I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll – för det är enligt lag förbjudet att sjösätta en båt som har gifterna på skrovet.Programledare: Camilla [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.MedverkandeMonica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet. Reporter Cecilia Ohlé[email protected] Lars Broströ[email protected] David [email protected]

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2023.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Guné[email protected]: Cecilia Ohlé[email protected]

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna.  Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator. Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år. Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla [email protected]

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla [email protected]

I en av världens största fågelkolonier studeras hur klimatförändringar påverkar mängden fisk och fåglarnas jakt nere i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet. Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.Reporter Joacim [email protected] Lars Broströ[email protected]

För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.Reporter Gustaf [email protected] Lars Broströ[email protected]

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i juni 2025.Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över. Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk. Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor. Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner. På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin. Reporter: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

En organisation för kustfiskare varnar för att stora mängder av lax kan fastna som bifångst varje år när de större trålfartygen fiskar i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christian Tsangarides jobbar på LIFE, low impact fisheries of Europe, en organisation som samlar kustfiskare och andra medlemmar som försöker fiska med så liten påverkan på miljön som möjligt. Han har räknat ut att så mycket som 100 000 laxar har kunnat bifångas i Östersjön varje år.Men siffran är mycket osäker och bygger på gamla och osäkra uppskattningar. Hur ska vi få bättre kunskap om bifångst av lax och förstå om det hotar vildlaxens fortlevnad?Hör också varför just laxen är så viktig för den lokala kustfiskaren Dennis Bergman i Norrsundet norr om Gävle.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

En ny skogsbruksplan ersätter kalhyggen med flerskiktad skog ett försök att förena miljövärden med långsiktig virkesproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald. Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.Reporter: Mats [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Visste du att det spelar roll åt vilket håll svansen på en hund viftar? Vi möter etologen Per Jensen, aktuell med en ny bok om färsk hundforskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora. Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2/6–2025.Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för landets kommuner. Ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköping har satt fart på klimatanpassningsarbetet där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid kraftiga skyfall räcker det inte med fler dagvattenbrunnar för att hindra översvämningar. Att anpassa en kommun inför extrema regn handlar också om att se över både fastigheters svagheter och åt vilket håll marken lutar kring bostäderna. Utmaningarna kan verka så stora att det är svårt att veta var man ska börja – men forskarnas råd till kommunerna är ”Sätt igång!” I programmet medverkar Wilhelm Hardt från Hyresbostäder i Norrköping AB, vattenstrategen Maria Rothman och forskarna Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe från Linköpings universitet.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Mänskligheten står och tittar på när världens korallrev tar sina sista andetag. Den rådande temperaturökningen på 1,4 grader innebär att gränsen är passerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Korallrev i varma vatten kippar efter andan och närmar sig en total kollaps. Vi frågar oss vad som händer sen. Vad händer med korallerna och alla de djur som finns i ekosystemet kring dem? Vilket liv kommer ta över och kommer några koraller överleva?Det finns en del planer för första hjälpen i form av till exempel påhejad evolution och flyttar av de allra värmetåligaste korallerna. Hur ser prognosen ut för de de här räddningsaktionerna och kommer vi ha någon glädje av den korallbank som finns och byggs ut?  Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]: Victor Bortas Rydberg

Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 1 november 2022.För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomipriset 2025: Teknikens roll för tillväxtHur ny teknologi kan driva ihållande ekonomisk tillväxt – det handlar ekonomipriset om i år. Priset delas mellan Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.Vetenskapsradion sände direkt från Kungliga Vetenskapsakademien när årets ekonomipris avslöjades. Hör pristagarnas betydelse för modern ekonomisk teori, analyser från experter och reaktioner på plats.Producent: Jonna WestinProgramledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

Immunförsvarets ordningspoliser det handlar årets Nobelpris i medicin om. Fysik och kemi kopplar ihop det riktigt lilla med världens stora utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion sammanfattar 2025 års naturvetenskapliga nobelpriser. Årets medicinpris går till Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upptäckter om hur immunförsvaret regleras för att inte angripa den egna kroppen. De upptäckte en särskild sorts celler som sorterar och dämpar de vita blodkroppar som är felkodade. Ett genombrott som banat väg för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.Fysikpriset handlar i år om kvantmekanik - som normalt sett beskriver bara det som händer i det mycket lilla, på elementarpartiklarnas nivå. De tre pristagarna, John Clarke, Michel Devoret och John Martinis, har gjort experiment där de fått upp kvantmekaniska effekter i större skala.Det handlar om kvantmekaniska fenomen – tunnling och energikvantisering – som de här forskarna har fått att uppträda i elektriska kretsar stora nog att hålla i handen. Ett resultat som för oss närmare framtidens kvantteknologi.Så kemin där årets pristagare Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi har byggt molekylära strukturer med stora hålrum, så kallade metallorganiska ramverk. De här materialen kan fånga in koldioxid, rena vatten och till och med skörda vatten ur ökenluft. En upptäckt, som kan vara ett viktigt verktyg både för framtidens miljöteknik och medicin.Programledare: Lars Broströ[email protected]: Camilla [email protected]

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart [email protected]:Lars Broströ[email protected] 

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna. Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.Producent: Camilla WidebeckProgramledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Nobelprisspekulationerna kretsar kring banbrytande forskning inom medicin, fysik och kemi från tarmhormoner till rymdteleskop och klimatvänlig kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilken forskning kan belönas med Nobelpris i år? Vetenskapsradion har följt spekulationerna inför tillkännagivandet av 2025 års Nobelpris i medicin, fysik och kemi. I detta samtal diskuteras flera heta kandidater: från GLP-1-hormonet som ligger bakom de nya fetmamedicinerna, till porösa material som kan utvinna vatten ur luft och bidra till klimatlösningar. Även fysikens värld bjuder på spännande möjligheter – som metamaterial med osynlighetsliknande egenskaper, inspirerade av teorier från 1960-talet, och teleskopet James Webb som ger nya bilder av universums tidiga historia. Forskningens komplexitet och dess koppling till samhällsutveckling står i centrum när möjliga Nobelpristagare diskuteras och rör sig mellan banbrytande upptäckter, långsiktig forskning och vetenskapens roll i att möta globala utmaningar.Programledare: Gustaf [email protected]: Annika Ö[email protected] [email protected] Broströ[email protected]

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter Cecilia Ohlé[email protected] Lars Broströ[email protected] Viktor Bortas Rydberg

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 13/5 – 2025.Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Reporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika Ö[email protected] Lars Broströ[email protected]

AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.Programledare: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Satelliter som kan göra beräkningar med hjälp av AI utvecklas inom rymdsektorn. Användningsområdena är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att flytta ut AI-verktygen i rymden kan bland annat hjälpa oss att klara av extremväder bättre, eftersom det ger möjlighet att följa till exempel översvämningar mer noggrant. Då blir det också lättare att snabbare göra räddningsinsatser eller förebyggande åtgärder.På forskningsinstitutet RISE i Stockholm har det öppnats ett nytt AI-rymdlabb under den europeiska rymdorganisationen ESA:s paraply.Här kommer både hårdvara och mjukvara för den nya tekniken att utvecklas.Programledare och producent: Lars BroströmReporter: Sara Sällström

Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi summerar den nya rapporten Planetary Health Check 2025 med en av författarna, Albert Norström vid Stockholm resilience centre. Sedan den senaste genomgången för två år sedan har ännu en av de s.k. planetära gränserna passerats. Men på två områden håller vi oss kvar på säkert område, och något som enligt Norström ger hopp är att detta skett tack vare internationella avtal som vänt utvecklingen.Albert Norström själv har varit med och skrivit ett kapitel om positiva tecken på att delar av världens samhällen tar till sig lägesbilden och agerar. Medverkande: Albert Norström, docent i hållbarhetsvetenskap på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och science director vid Earth commission. Programledare: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 19/5-2025. Mumintrollets födelse och andra världskrigetMumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuellDet är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?Muminvärlden genom forskarens ögonI Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.Reporter: Emelie [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör. Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing ResearchFull article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risksProgramledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]