Vetenskapsradion

Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från augusti 2024, då programrubriken var Vetenskapsradion På djupet. Birger Schmitz arbetar inte längre vid Lunds Universitet.Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.Programmet sändes första gången 2 februari 2025. Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]   

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena [email protected]:Lars Broströ[email protected]

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/12 2024. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Lars Broström [email protected]

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Ö[email protected] Katarina Sundbergkatarina [email protected]

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från november 2024. Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa [email protected] Lars Broströ[email protected]

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från december 2024.En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Vid tiden för Vetenskapsradions besök undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2024. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströ[email protected] och producent: Camilla [email protected]

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström,  lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Ö[email protected] Katarina [email protected]

Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i september 2023, då under programrubriken Vetenskapsradion På djupet. Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.Programledare: Camilla [email protected]:Björn Guné[email protected]

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats [email protected]:Jenny [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

I Östersjön finns en nyupptäckt, särskilt storvuxen typ av strömming rovströmmingen som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 24 december 2024.Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I programmet återutsänds ett samtal från Vetenskapsradion den 22 maj i år. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 10/2–2025.Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Under onsdagen invigs det som har kallats för Norges månlandning, en anläggning för att fånga in koldioxid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anläggningen finns vid en cementfabrik i Brevik i Norge. Där ska koldioxid fångas in vid skorstenen och sedan fraktas till ett slutförvar djupt under havsbotten för att hindra att den bidrar till global uppvärmning. Projektet har varit på gång i många år, och Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har kallat det för "Norges månlandning."Sådan här koldioxidinfångning är helt nödvändig för att klara EU:s miljömål, enligt EU. Men hur mycket kostar det, och har vi råd att bygga ut tekniken? Vetenskapsradions klimat- och miljöreporter Daniel Värjö är på plats under invigningen.Programledare: Gustaf KlarinReporter: Daniel Värjö[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströ[email protected]

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”. Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde. Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet. Reportrar: Björn Gunér och Lena [email protected]@sr.seProducent: Lars Broström

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250327. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströ[email protected]

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240819. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Michael Borgert

Aspen är en av de fiskar som om våren leker i våra strömmande vatten. Nu förses aspar med sändare för att få fram mer kunskap om fiskens liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ökad kunskap om hur aspen lever är viktig, eftersom den har minskat över en längre tid. Förstörelse och hinder till deras lekplatser har missgynnat fisken. Men tack vare naturvård och mer kunskap har det börjat gå bättre för aspen  Vi följer med ut en morgon i april när Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen ska fånga och märka asp med chip. De används för att se om asparna återvänder till samma lekplats år efter år. Vi pratar även med Daniel Palm, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som märker aspar med sändare för att se hur de rör sig under resten av året. Det visar sig att de rör sig långt och snabbt. Reporter: Filip VareniusProducent: Lars Broströ[email protected]

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan. Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 21/5–2024.Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla [email protected]: Lisa [email protected]

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet. Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected] programmet nämns siffran två miljoner båtägare. Hur många som faktiskt äger båt i Sverige är svårt att fastställa, men det är troligen inte så många. Enligt Svenska Båtunionen är däremot drygt två miljoner svenskar på något sätt aktiva i fritidsbåtar.

Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250130.Livet efter sepsis: En överlevares berättelseI detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.Reporter: Niklas [email protected]: Lars Broström [email protected]: Olof Sjöströ[email protected]

Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mumintrollets födelse och andra världskrigetMumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuellDet är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?Muminvärlden genom forskarens ögonI Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.Reporter: Emelie [email protected] Producent: Lars Broströ[email protected]

Länge har det varit svårt att få fram båtbottenfärg som hindrar bromsande påväxt på botten och ändå är skonsam mot livet i havet. Nu är den här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Silikonfärger som håller på att ersätta gamla tiders kopparfärger fungerar minst lika bra, enligt forskare vid Chalmers, och är betydligt mindre skadliga för livet i havet.Vi pratar också om att många grodor har dött av en globalt spridd svampsjukdom. Nu har svenska forskare hittat genvarianter som gör vissa grodor särskilt känsliga.Och så hör vi om hur kollegerna på Naturmorgon laddar för Fågelsångsnattens direktsändning som pågår mellan fredag och lördag.Programledare och producenter: Gustaf Klarin och Camilla [email protected]@sverigesradio.se

Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Reporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i ÖstergötlandProgramledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwallsr.seSara Sällströ[email protected]:Lars Broströ[email protected]

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf [email protected] [email protected]

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströ[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240610.Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Guné[email protected]

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]