Vetenskapsradion

På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll men är långt ifrån hela förklaringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare.Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

I dag är samtal med en artificiell intelligens ofta lite trevande och fördröjd. Nu vill forskare lära att AI att prata med ett mer naturligt flöde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de stora utmaningarna för de som forskar om robotar idag handlar om när själva roboten ska börja tala, och till exempel lägga sig i ett samtal för att mer påminna om en mänsklig dialog. För att få en AI-robot att närma sig det mänskliga behöver den matats med en mängd dialoger och genom maskininlärning är tanken att den ska börja närma sig det mer naturliga samtalet på egen hand utifrån den här datan.– Det är alltid ett problem att hitta data och det är svårare att hitta motsvarande material på svenska än på engelska, säger Gabriel Skantze, som är professor i talkommunikation på KTH i Stockholm och som forskar just om den här så kallade turtagningen.Reporter: Anders [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28/4 – 2020.När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen.Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken.Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då?I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF.ProgramledareMats Carlsson LénartLjudteknikerOlof SjöströmProducentPeter [email protected]

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering ett steg mot renare stadsluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision. Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.Reporter: Ric [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Tillsammans ska finska och svenska forskare ta reda på hur, när och var fladdermössen flyger över Östersjön när de migrerar till Mellaneuropa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målet med projektet, Bat Migration över the Baltic Sea, även kallat BAMBI, är att efter dessa frågor besvarats, hitta olika metoder för att skydda fladdermössen från de marina vindkraftverkens rotorblad. Speciellt viktigt är det att få fram denna kunskap inför de kommande planerna att storskaligt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Därför kommer under tre års tid de höstflyttande fladdermössens flygrutter följas bland att genom 150 inspelningsapparater runt om Östersjön, från norr till söder och från öst till väst. Kunskapen kommer sen vara till stor nytta för både länsstyrelser och vindkraftsbolag, till exempel för att veta när rotorbladen ska stängas av, och gå ned i så kallat bat mode.Medverkande i programmet är Heather Wood vid SLU Centrum för biologisk mångfald, Michael Schneider på Länsstyrelsen i Västerbotten och kapten Louise Westerberg. Reporter: Catharina Ericson [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 maj 2025.Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.Programledare: Joacim [email protected]: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precisionsmedicin är att skräddarsy behandlingar för varje unik patient. Tack vare nya teknologier kan numera miljontals celler effektivt analyseras var för sig, och den gigantiska mängden data kan användas för att träna AI-modeller. I en åttaårig storsatsning, koordinerad av högskolan i Skövde, samarbetar akademi och näringsliv för att kombinera bioinformatik och AI. Målet är tidigare diagnoser, bättre behandlingar och friskare liv för patienterna.Medverkande: Samuel Alsén/lead scientist CCRM Nordic Mölndal, Mikael Kubista/ MultiD Analyses AB Mölndal och Göteborgs universitet, Jane Synnergren/professor bioinformatik Högskolan i Skövde, Petter Björquist/forskare och VD Verigraft, Karin Jennbacken/forskare AstraZeneca Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2/5–2025.Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.Reporter: Joacim [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/5-2025.Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Storskaliga försök pågår i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.Reportrar:Joacim [email protected] Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected]

I det vackra sommarvädret söker fler akutvård för problem som har med vätskebrist att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätskebrist kan ligga bakom huvudvärk och illamående men också orsaka allvarliga olyckor när man tappar uppmärksamheten. Vi möter akutläkaren Susann Järhult och hälsar på Hasselparkens vårdboende där man får svalkande fotbad och paraplydrinkar i värmen. MedverkandeSusann Järhult, överläkare på Akademiska sjukhuset och lektor i akutsjukvård.Lasse Lindén och Kurt Ingves på Hasselparkens vårdboende i Uppsala. Bodil Malmberg, verksamhetschef i Uppsala kommun.Elisabeth Sandmark, medicinskt ansvarig sjuksköterska för Uppsala kommuns boende i egen regi. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmSlutmix Nils Lundin

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 15/1 2025.Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 25/2 2025. Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt.Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Ris släpper ut mycket mer växthusgaser än andra spannmål. Därför har forskare i Sverige och Kina utvecklat en ny rissort med 70 procent mindre klimatutsläpp än genomsnittligt ris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17 mars 2025. Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.Reporter: Gustaf [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart [email protected]:Lars Broströ[email protected] 

Världen svämmas över av plastprodukter som förorenar planeten. Nu pågår försök att lösa problemen som plasten orsakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Genève i Schweiz hålls just nu ett FN-möte om hur plastföroreningarna ska stoppas. Slutmålet är att ta fram ett globalt avtal om plast.En av forskarna som är med på mötet är ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet. Hon menar att produktionen av plast måste begränsas.Statsvetaren Karl Holmberg vid Lunds universitet följer också förhandlingarna. Han förklarar varför system för återvinning och begränsning av kemikalietillsatser i plast är lättare att komma överens om än minskad produktion.Programledare: Sara SällströmProducent: Katarina Sundberg

Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 8 april 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7 april 2025. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.Reporter: Ylva Carlqvist [email protected]: Lars Broströ[email protected] 

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 1 oktober 2024. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

I ett av världens mest respekterade universitet finns också en parallell historia om kärlek mellan män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cambridge i England är ett av världens mest respekterade universitet. Här har mängder av berömda forskare, politiker och konstnärer studerat.Men, det finns också en parallell historia. Under flera decennier och genom flera generationer så möttes här icke – heterosexuella män. Det gäller inte minst ett av universitetets många college: King's College. Ett anrikt lärosäte som ligger mitt i universitetsområdet.Här hittade männen en slags fristad här där de, lite mer öppet kunde mötas, umgås, ha sex men också bilda vänskaps- och kärleksrelationer.Relationer som kan ha spelat roll också för samhällsutvecklingen menar forskare.Reporter: Stefan NordbergProducent: Lars Broström

Artrik tropisk skog behöver inte vara regnskog. Följ med till en av de bortglömda torrskogarna, viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 21 december 2024. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Helena Söderlundh och Lars Broströ[email protected]

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , [email protected] Klarin, [email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar. Vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte de en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. För det fick de Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Demis Hassabis och John Jumper, skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönades med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman [email protected]: Lars Broström [email protected]

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman [email protected] Producent: Lars Broström [email protected]

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman [email protected] Broström [email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat. I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter. – Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders JörneskogSnart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter. Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från januari 2025.Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt? I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.Reporter: Jonna [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från i februari 2025. Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskapVetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna. Reporter: Jonna Westin [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från augusti 2024, då programrubriken var Vetenskapsradion På djupet. Birger Schmitz arbetar inte längre vid Lunds Universitet.Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.Programmet sändes första gången 2 februari 2025. Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lars Broströ[email protected]   

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist [email protected]:Lars Broströ[email protected]

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena [email protected]:Lars Broströ[email protected]

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 3/12 2024. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Lars Broström [email protected]

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Ö[email protected] Katarina Sundbergkatarina [email protected]

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från november 2024. Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa [email protected] Lars Broströ[email protected]

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från december 2024.En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Vid tiden för Vetenskapsradions besök undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall [email protected]: Lars Broströ[email protected]