Vetenskapsradion

Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda, kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jättegamla spyor och avföring från dinaosaurierna berättar om deras framgångskoncept, och tång i raket ska avslöja vad som händer med blåstångens sexliv i tyngdlöshet.Gustaf Klarin [email protected] [email protected]

Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.Reporter Björn Guné[email protected]

David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, den verkliga arbetarklassen som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När David MacMillan var barn hade han aldrig träffat någon som gått på universitet. Men han hade en grundskolelärare, Miss MacKean, som var fantastisk på att vidga vyerna för sina elever. Och två föräldrar, Billy och May, som inte själva hade hög utbildning, men som ansåg att det var viktigt för sina barn. Pappan var stålverksarbetare och mamman hembiträde.När David MacMillan blev nobelpristagare insåg han att han inte behövde pengarna som hör till priset, eftersom det räcker med utmärkelsen. – Det är priset som är priset, säger han.Han ville använda pengarna till något som var viktigt för honom – att flera skotska barn från liknande enkla hemförhållanden skulle få möjlighet att läsa på universitet.Så han startade en stiftelse i sina föräldrars namn: ”The May and Billy MacMillan Foundation”. Den har nu växt genom donationer och ger stipendier till barn från låginkomstområden i Skottland.Reporter: Lena [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.Reporter: Jonna [email protected]: Lars Broströ[email protected]

I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda. Gustaf [email protected] [email protected]

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , [email protected] Klarin, [email protected]

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars broström [email protected]: Emelie [email protected]

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anne Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa [email protected] Lars Broströ[email protected]

Uranus månar har kommit upp på listan för tänkbara platser för liv i solsystemet. Hör också om växtforskaren i Olesya i Ukraina och om halta hästar. Eller är de bara osymmetriska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi får en lägesrapport om Olesya Bezsmertna, växtforskaren i Ukraina som med stöd från Österängens konsthall i Jönköping gett ut en flora mitt under brinnande krig. Nu har det skett igen!Många tävlingshästar visar sig ha osymmetrisk gång. Är de halta? Eller kanske inte alls? Medverkande: Reportrarna Lena Nordlund och Sara Sällström, och Vetenskapsradions nyhetschef Katarina Sundberg.Programledare: Camilla [email protected]

Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.Programledare: Camilla [email protected]

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Programmet sändes första gången 20241015.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broströ[email protected]

Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.Reporter Anders [email protected] Lars Broströ[email protected]

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Marie-Louise [email protected]: Peter [email protected]

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han. Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar. Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare. Reporter: Björn Guné[email protected]: Lars Broströ[email protected]

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena [email protected]

Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron. 

Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.Gustaf [email protected] [email protected]

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld. Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.Programledare och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.Programledare: Lars Broströ[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströ[email protected] är en repris från augusti 2024.

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broströ[email protected]

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson för deras för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd. Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av ekonomipriset 2024. Programledare: Camilla Widebeck och Kristian ÅströmProducent: Jonna Westin [email protected]

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Proteiner är stora molekyler som utmärks av att de är veckade på ett visst sätt - och att de är veckade precis rätt är viktigt för att de ska fungera på rätt sätt. Felveckning kan leda till sjukdom. Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, för datorbaserad proteindesign och Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion. Hör Vetenskapsradions sändning på plats från tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi 2024. Medverkande: Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Programledare: Lena Nordlund och Björn Guné[email protected]@sverigesradio.seProducent: Camilla [email protected]

Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobelpriset i fysik delas mellan John J. Hopfield och Geoffrey E. Hinton. De får det för uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk – system där datorn lär sig av erfarenhet på samma sätt som en mänsklig hjärna. Geoffrey Hinton sade 2023 upp sig från Google för att fritt kunna diskutera riskerna med AI-tekniken. Han varnar för flera faror – allt från att AI kan bidra till spridning av falska nyheter, till att en artificiell superintelligens kan ta över. I Vetenskapsradions sändning på plats från Kungliga Vetenskapsakademin där priset Nobelpriset 2024 tillkännagavs hör vi professorn i teoretisk fysik Carsten Peterson från Lunds universitet, och även pristagaren Geoffrey Hinton själv.Programledare: Camilla Widebeck och Björn Guné[email protected]@sverigesradio.seProducenter: Jonna Westin och Katarina [email protected]@sverigesradio.se

Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Victor Ambros och Gary Ruvkun får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för forskning om mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. MikroRNA är en liten molekyl som är med och bestämmer vilka proteiner en cell faktiskt ska producera. Sådan reglering behövs, eftersom alla celler innehåller allt DNA – hela receptet till exempelvis en människa.Hör Vetenskapsradions sändning på plats från presskonferensen på Karolinska institutet när priset tillkännagavs. Om vad upptäckten innebär och varför den fått Nobelpriset 2024 i fysiologi eller medicin. Vi hör också båda pristagarna om deras reaktioner på att få priset. Programledare: Annika Östman och Lars Broström [email protected]@sverigesradio.seProducent: Camilla [email protected]

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten visar på generellt låga halter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är svamptider och ett bra svampår på många håll i landet, men på vissa håll dröjer sig frågan kvar om man törs äta svampen eller om den kan ge strålskador efter Tjernobyl-olyckan, trots att det snart är 40 år sedan. Därför ber nu Strålsäkerhetsmyndigheten allmänheten att skicka in svampar vi plockar för cesiumanalys. Redan nu finns en del resultat, som enligt ansvarige utredaren Pål Andersson stärker myndighetens budskap sedan tidigare: att man kan plocka och äta svamp i normal utsträckning utan att vara orolig. Vi hör hur ojämnt det radioaktiva nedfallet 1986 spreds över olika delar av landet och om varför just svamp tar upp så pass mycket av det. Tjernobylolyckan är bara en av många faktorer som har påverkat svenskarnas inställning till att plocka och äta svamp genom åren. Totalt sett har attityden förändrats fullständigt på runt hundra år. Vi har gått från att vara ett land av svamphatare till att bli svampälskare, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som vi hör ur ett program från 2019.Medverkande: Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten; Ingvar Svanberg, etnobiolog Uppsala Universitet. Reporter: Björn Guné[email protected]

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströ[email protected] och producent: Camilla [email protected]

Förra hösten gick ett enormt skred på en bergsida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär vid bergets fot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.Programledare: Camilla [email protected]:Björn Guné[email protected]

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Programmet är en repris från 25 juni 2024. Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.     Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.  Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Forskare i Sverige och runtom i världen väntar med spänning på att få dess hjälp att se tillbaka till universums barndom och kanske ta emot tecken på liv i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika.Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet.Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondentProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

När en isgrotta på Island rasade in omkom en turist och en skadades. Forskare hade sedan tidigare varnat för att göra turer i isgrottor under sommarmånaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör SR:s korrespondent Carina Holmberg, glaciologen Veijo Pohjola och den isländske glaciologen Olafur Ingolfsson om olyckan i isgrottan och varför den hände. Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätgasen har egenskaper som gör att det inte är lika enkelt att tanka den till fartyget som med dagens bränslen. Björn Samuelsson vid Uppsala Universitet Campus Gotland har identifierat just tankningen som den svåraste nöten att knäcka i utvecklingen av en vätgasbåt. I höst ska man testa att kyla gas med havsvatten.I Örnsköldsvik fanns stolta planer på en stor fabrik för fossilfri metangas. Men ägarbolaget Örsted drog sig ur nyligen på grund av att marknaden inte utvecklats som de väntat. Hur går det för den fossilfria sjöfarten? Hör Linda Styhre, IVL svenska miljöinstitutet, om vad som behövs för att utvecklingen ska få ordentligt fart – och vad som redan är på gång. Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen. Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig. Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströ[email protected]

Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science. De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara. Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Guné[email protected]

Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria. Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströ[email protected]

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programmet är en repris från januari 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.Programmet är en repris från 13 februari 2024.Programledare och producent: Camilla [email protected] och producent: Björn Guné[email protected]

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Sara Sällströ[email protected] och producent: Camilla [email protected]