Vetenskapsradion

Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.Programledare och producent: Camilla [email protected] och producent: Björn Guné[email protected]

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected] är en repris från den 21 november 2023.

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programledare: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från 19 juni 2023.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer. Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar? Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Det organiserade mördande som skulle bli känt som Förintelsen började inte med gas i koncentrationsläger, utan med kulor i skogar och på stränder i östra Europa. Nazisterna fick mycket hjälp av lokalbefolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När nazisternas så kallade insatsgrupper inledde massmorden på judar och andra i Lettland var det inte så svårt att få lokalbefolkningen att hjälpa till. Hur kunde letterna vara så tjänstvilliga i morden på sina grannar, trots att antisemitismen där var mindre än på många andra håll i världen? Vetenskapsradion På djupet berättar den i Sverige ganska okända historien om hur förintelsen inleddes i Lettland.Medverkande: Hilary Earl, historiker vid Nipissing University i Kanada och expert på Einsatz-grupperna och deras roll i Förintelsen; Ilya Lensky, chef för Rigas Judiska museum, Jews in Latvia; Richard Plavnieks, historiker, Florida Southern College.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us?  Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteProgramledare och producent: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.Programmet är en repris från 2023.Programledare: Lena [email protected]: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programmet är en repris från 27 jan 2020.ProgramledareMalin AveniusProducentPeter [email protected] Sjöström

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. Reporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Björn Guné[email protected]

Dammraset i Braskereidfoss i Norge i augusti berodde på brister i bemanningen, enligt en utredning. Vi har tidigare besökt dammen och träffat dem som var med, och undersökt hur dammar kan göras säkrare. (Programmet är en repris från oktober 2023.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor. En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar. Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

De ständiga flyttarna mellan olika länder i Moungi Bawendis barndom mellan Frankrike, Tunisien och USA tvingade honom att bli självständig och tro på sig själv, vilket kan ha en del i att han nu får Nobelpriset säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Moungi Bawendi föddes i Paris med en fransk mamma och tunisisk pappa. Familjen flyttade fram och tillbaka mellan de länderna och sedan till USA. Utmaningen att ständigt skaffa nya vänner och nytt sammanhang fick honom i längden att blir självständig och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker, menar han, något som kan ha hjälpt honom att välja att fokusera på en utmaning som de kvantprickar som han får priset för sitt arbete med.Vi möter honom på MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, där han idag har sitt eget laboratorium. Bawendi berättar om sin väg till kvantprickarna och Nobelpriset, om hur han kuggade på sin första tentamen, och om att det finns mycket han tycker bättre om än champagne och fina viner, sin franska bakgrund till trots.Reporter: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening. Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt. Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprofessor vid Harvard University; Pika, golden retriever.Reporter: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång. Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programledare och producent: Lena [email protected]: Camilla [email protected]

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas. Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl. Programledare: Lena [email protected]: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar.      Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket. Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.Reporter: Sara Heyman, global hä[email protected]: Björn Guné[email protected]

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum, Alford.Programmet är en repris från november 2021. ReporterBjörn GunérProducentPeter Normark

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Programmet är en repris från 26/10 2021.Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet, och Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH.Reporter: Björn Guné[email protected] Peter [email protected]

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna. Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas samlade potential inom forskning och vetenskap. Framför allt ville man få forskning och industri att mötas på nya sätt och skapa kunskap och teknik som kunde bli framgångsrika avancerade produkter.Nu har de första projekten avslutats. Grafenforskningen har inte gett några stora sensationer, men ett hundratal nya produkter och fler syns vid horisonten.För hjärnforskningen däremot gick det inte som planerat. Konflikter inom projektet har lett till radikala förändringar och de ursprungliga målen fick överges.     Men ytterligare två flaggskepp har kommit igång under tiden: ett för kvantteknik och det senaste för batteriforskning. Kanske lite mindre visionära, men med tydligare målinriktning.Medverkande: Patrik Johansson, professor i fysik Chalmers Göteborg; Mats Benner, professor forskningspolitik Lunds universitet; Göran Johansson, professor i fysik Chalmers; Jonas Bylander, docent i fysik Chalmers, Kristina Edström, professor i kemi Uppsala universitet; Tamara Patranika, doktorand kemi Uppsala universitet; Sten Grillner, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Jeanette Hellgren Kotaleski, professor neurovetenskap KTH.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Guné[email protected]: Peter [email protected]

Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp. Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, infektionsläkare och doktorand Lund, Anders Kjellberg, forskare KI, Hanna Fries, läkare och tidigare ME-patient.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall Programledare: Mats Carlsson LénartProducenter: Björn Guné[email protected] [email protected]

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. ”Folk beskrev det som att kliva in i helvetet”, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Guné[email protected]: Peter [email protected]

Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslaboratorium i Trondheim ägnar man sig mycket åt experiment som ska öka förmågan att spilla vatten ur dammarna, alltså att släppa ut vatten utan att vattnet blir till el. --I en framtid där extrema flöden blir både värre och vanligare behöver man vara helt säker på att man alltid snabbt kan släppa förbi vatten, säger professor Leif Lia som är expert på dammsäkerhet.Det här är den första delen av två om dammsäkerhet i Norden. Nästa del handlar om läget i Sverige.Medverkande: Gunnar Skirbekk, underhållstekniker på kraftbolaget Hafslund Eco; Stig-Morten Löken, vice vd Hafslund Eco; Nils Magne Granmo, lokalhistoriker; Andreas Sylte kraftverkschef Statkraft; Leif Lia, professor vattenkraftskonstruktion vid NTNU Trondheim.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Guné[email protected]

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.Programmet är en repris från 18/10 2021. Reporter: Björn Guné[email protected]: Peter [email protected]

Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA. Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare. Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena [email protected]örn Guné[email protected]:Camilla [email protected]

Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.ProgramledareCamilla WidebeckBjörn GunérProducentPeter [email protected]

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.ProgramledareLars Broströ[email protected] Ö[email protected] [email protected]

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera. Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron. Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården. Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden  i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected] är en repris från 19 juni 2023.

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIOProgramledare: Sara Sällströ[email protected]: Björn Guné[email protected]

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.Programmet är en repris från 27 mars 2023.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Guné[email protected]

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla. Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers. Ett korr har gjorts i en tidigare version av avsnittet, där kostnadsjämförelser mellan energisystem, med och utan kärnkraft, blev missvisande. ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Guné[email protected]

Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.Reporter: Stefan [email protected]: Björn Guné[email protected]

Gösen och andra fiskar har minskat mycket längs Östersjöns kuster. Fiskestopp skulle kunna göra att de ökar igen, men det gäller bara i en dryg procent av svenska havsområden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskning har visat att områden där allt fisket har stoppat snabbt kan hjälpa hotade fiskbestånd att återhämta sig. Ändå är det ett underutnyttjat verktyg i fiskeförvaltningen i svenska vatten, säger Ulf Bergström från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.Tillsammans med en grupp provfiskare är han ute i en vik i Östersjön och tar upp gäddor, gös och andra Östersjöfiskar för att undersöka hur fiskbestånden mår.En av provfiskarna, Åke Thudén, berättar hur han har sett gösen minska under de 40 år han bott och fiskat i trakten. Nu hoppas han att forskningen och fiskestopp på rätt ställen kan göra att fisken på sikt blir vanligare igen.Medverkande: Åke Thudén, provfiskare; Gittan Hagman Holst, provfiskare; Ture Hagman, yrkesfiskare och provfiskare; Ulf Bergström, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet; Lena Tingström, utredare på Havs- och vattenmyndighetenReporter: Sara Sällströ[email protected]: Björn Guné[email protected]

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Guné[email protected]: Anders [email protected]

Arkitekturen runtom oss är en oundviklig del av våra liv och vår miljö. Vad spelar det för roll om den är modernistisk eller klassisk? Och vad är typisk svensk arkitektur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkitekturen i Sverige har de senaste åren varit livligt debatterad. Vad gör det offentliga rummet med oss? Arkitekturupprorets Michael Diamant menar att vi mår och trivs bäst med klassisk arkitektur runt oss, medan arkitekt Christer Larsson menar att arkitekturen måste spegla sin samtid och vara en kraft för samhällsförändring. Frida Rosenberg på ArkDes menar att dagens polariserade arkitekturdebatt kan leda till att vi reflekterar mer över vad vi bygger för framtiden – och kanske ska vi snarare bygga till och bygga om, än bygga nytt?Medverkande: Frida Rosenberg, arkitekt och intendent ArkDes; Christer Larsson, arkitekt Lund; Michael Diamant, grundare Arkitekturupproret; Marita Hjalmarsson, Falköpingsbo; Göran Kron, Falköpingsbo; Daniel Karlsson, Malmöbo.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Guné[email protected]