Vetenskapsradion

Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället.Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från juni 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Björn Guné[email protected] och programledare: Camilla [email protected]

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.Programmet är en repris från 3 juni 2024.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Guné[email protected]

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Programmet är en repris från april 2024. Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Guné[email protected]

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Programmet är en repris från 15 april 2024. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra.Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.Programmet är en repris från 18 mars 2024.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Guné[email protected]

När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.Programmet är en repris från maj 2024. Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla [email protected]

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.Programmet är en repris från mars 2024. Programledare: Camilla [email protected]: Jenny Berndtsson [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.Programmet är en repris från 29 april 2024. Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Guné[email protected]

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som blivit viktminskningspreparat är så populärt att det tar slut på apoteket, men hur fungerar det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar.     Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm.  Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt.Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard.Programledare: Mats Carlsson-Lénart.Producent: Björn Guné[email protected]

I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.Programledare: Mats Carlsson-Lénart.Producent: Björn Guné[email protected]

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Guné[email protected]

Nästan hälften av gymnasietvåorna, 44 procent, har testat vitt snus som ofta innehåller höga halter nikotin. Vad betyder den snabbt växande trenden för kommande generationers hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undersökningar visar att många unga upplever det vita snuset som fräscht och mindre skadligt än brunt snus. Lockande smaker kombineras med ofta höga nikotinhalter – och unga lockas lätt in i riktigt dåliga vanor, menar Pia Skott från Folktandvården Stockholm, som gör en studie för att kunna möta frågor och oro från unga. Claude Guiron från tobaksbolaget Philip Morris menar att många liv kan räddas om rökare blir snusare istället. Men Martina Zetterqvist från Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ser att nya grupper lockas av det vita snuset – inte minst unga som aldrig börjat röka. Nikotin är starkt beroendeframkallande, men att fastslå direkta hälsoeffekter av vitt snus är svårt, konstaterar Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer. Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Guné[email protected]

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Reporter: Sara Sällströ[email protected] och producent: Camilla [email protected]

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme. Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt. Reporter: Björn Guné[email protected] och programledare: Camilla [email protected]

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla [email protected]: Lisa [email protected]

Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax. Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring. Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn.Reporter: Gustaf [email protected] och producent: Camilla [email protected]

Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.Programledare: Björn Guné[email protected]: Ylva Carlqwist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.Programmet är en repris från mars i år.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

På Kiruna sjukhus finns sprickor i väggarna och huskropparna håller på att glida isär. Byggnaden påverkas av gruvan tidigare än LKAB räknat med. Några verksamheter kan få flytta ut i baracker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gruvbolaget har tagit ut borrkärnor från berget i och kring gruvan för att stämma av andra undersökningar av hur det förändras. Vi besöker borrkärnearkivet nere i en gruvgång, sjukhuset med sina sprickor och kärvande dörrar – och den mäktiga Kiruna kyrka som ska flyttas under nästa år.Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

När malm tas ut ur gruvan i Kiruna glider husen mot gruvan och spricker. Innan Lena Löfström lämnat sin lägenhet i Kiruna gamla centrum hann dörrfodret till balkongdörren rasa in tre gånger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kilometer under jord sitter moderna gruvarbetare med joysticks och plockar ut malm i gruvan. Det får effekter uppe på marken och i husen, som gör att en tredjedel av Kirunaborna måste flytta.LKAB följer markens rörelser bland annat med GPS-mätplintar som står i ett tätt nät över stan – för att i tid kunna köpa ut bostäder eller skaffa ersättningslägenheter.Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Guné[email protected]

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King’s College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Guné[email protected]

Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.Reporter: Victor Jensen.Programledare: Björn Guné[email protected]

Minst 150 000 fler kor på naturbete än vad vi har idag. Det skulle behövas om EU:s omdiskuterade lag om naturrestaurering blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU har försökt ta fram en naturrestaureringslag som säger att 20 procent av förstörd eller utarmad natur i Europa ska ha återskapats, till år 2030. Medan lagförslaget har kört fast i politisk oenighet så fortsätter en av de mest artrika naturtyperna i Europa att snabbt växa igen. Det handlar om de svenska naturbetesmarkerna, där en stor insats behövs för att rädda de här markerna på sikt, enligt forskare. Hör bland andra lantbrukaren Inga Birath von Sydow om vad hon tänker om förutsättningarna för mer naturbete i Sverige.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Det finns en obegriplig mängd mikroorganismer på jorden och många lever i och på djur. Nu börjar forskarna upptäcka vad de betyder för att vi ska kunna bevara jordens rika djurliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precis som att vi brukar prata om betydelsen av vår egen, mänskliga, tarmflora för att vi ska må bra, så har djuren också sin egen bakterieflora. De senaste årens utveckling inom dna-teknik gör att biologer nu håller på att upptäcka den enorma mångfald av mikrober som lever i och på andra organismer.Det kan till exempel hjälpa oss att förse groddjur med bakterier som gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Uppsalaforskaren Elin Videvall vill också förstå vad mikroorganismerna spelar för roll för att järven ska kunna leva på as, och hur de kan hjälpa till när visenter sätts ut i det vilda från fångenskap.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected] sändes första gången den 29 januari 2024.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?  Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Guné[email protected]

På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.Programledare: Camilla [email protected]: Björn Guné[email protected]

Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.Reporter: Lena [email protected] och producent: Björn Guné[email protected]

Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder. AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger  professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic. Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.Programledare: Björn Guné[email protected]: Camilla [email protected]

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra. Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Guné[email protected]

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.Programledare: Camilla [email protected]: Jenny Berndtsson [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Guné[email protected]

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla [email protected]

Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen. Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Björn Guné[email protected]

Anna Brandeby Harström i Trollhättan har ett ovanligt uppdrag att få en hel kommun att engagera sig för att göra bygden så naturvänlig som möjligt. Emelie Hennström är en av dem som fått hennes råd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en dansk teve-serie som inspirerade Trollhättans kommun att inrätta tjänsten som rådgivare för biologisk mångfald. Rådgivaren Anna Brandeby Harström berättar att intresset har varit stort från såväl privatpersoner som företag och skolor.En stor del av jobbet går ut på att hjälpa kommunens invånare att få in mer vilda arter i sina trädgårdar.Villaägaren Emelie Hennström har bland annat ändrat belysningen i trädgården, låtit rabatterna bli vildare och ordnat små krukor med vatten där insekter kan lägga ägg. Det har gjort att hon har fått en ny och mer avslappnad relation till sin trädgård, säger hon.Programmet är en repris från 11 december 2023. Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Camilla [email protected]

Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder? Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna. Reporter: Björn Gunér.

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om allt går som det ska teleskopet börja blicka ut i rymden 2028. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. Programmet är en repris från den 18 december 2023.Reporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Björn Guné[email protected]

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen. När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv. I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla [email protected]