Klotet

Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro. Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark. Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet. Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än. I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien. Programledare är Niklas Zachrisson.

Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet. Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop? Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga. Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen? I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson.

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart. Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent. Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar. De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin. Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig. Programledare är Niklas Zachrisson.

I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska. Men trots Energiwende är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås. Men energi- och miljöekonomen professor Claudia Kemfert pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon. Klotet är på plats i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning. Programledare: Niklas Zachrisson

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Programledare: Niklas Zachrisson.

Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna. Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till. Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål. Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde. I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FN’s World Water Assessment Programme. Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik. Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Experterna kommer också att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet. De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är: Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm – Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna. Programledare är Niklas Zachrisson.

Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle. Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från 21 februari

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot - samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved. Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 25 april.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 14 mars.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år. Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet. Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information. Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 20 juni.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt. Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling. Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. I slutet bjuder vi på en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, Ram Ramanathan, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17 januari.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar. Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer. I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. Rovdjurens återkomst - del två Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 28 mars.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 21 mars.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna. Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Programledare är Niklas Zachrisson.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart.  Vad vill Centern och Miljöpartiet göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst?Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest?  I tre Vetandets Värld-program har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket.  De två partier som medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan (S) och (L) som gällde skolan , den mellan (M) och (V) om stressen i arbetslivet och den mellan (KD) och (SD) om åldrandet.

Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård. Men vi börjar med att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent. På Borneo har den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång. Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”. Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.

I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030. Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren. Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt. Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer. I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssningstips: Klotet: Att göra gröna pengar.

På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna. Och på franska landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport. Bland Sveriges rödlistade arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva. Många ängar och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter. Men det finns stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas. I programmet medverkar professor Ulf Gärdenfors, chef för Artdatabanken, Rebecka Le Moine, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor Riccardo Bommarco, Sverige Lantbruksuniversitet samt Erik Öckinger vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna. Senaste försöket är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna. I stället används stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara. Nya tekniska lösningar tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark. Annars kommer slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de. OBS! I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten. Hon dödades i sitt hem i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness. Följ med Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder. Mellan 2002 och 2013 har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar Erik Solheim, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad. Frost som kommer för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling. Peru är också ett land där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet. Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Reporter: Lars Mogensen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot - samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved. Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. Reporter: Niklas Zachrisson. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år. Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC. Statistik som har tagits fram inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person – mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra. Inom projektet har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning. Klotet åker till Birmingham och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 7 mars 2018.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar. Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer. I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. Rovdjurens återkomst - del två Programledare: Marie-Louise Kristola.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runt Sveriges kuster pågår en ekologisk katastrof i det tysta. Ålgräs finns både i Västerhavet och i Östersjön, på sandiga bottnar, ofta i vikar. De har en central funktion i ekosystemet. Många växt- och djurarter är beroende av ålgräsängarna som livsmiljöer. Bottensediment binds och vågor och strömmar dämpas. Ålgräsen tar också upp näringsämnen ur vattnet och minskar övergödningen. Trots ålgräsängarnas betydelse, är de rätt okända bland allmänheten. Kanske till och med mindre kända än tropiska mangroveskogar, som har liknande funktion. Överfiske, muddringar för bryggor och hamnar, och påväxt av fintrådiga alger är några av orsakerna till att ålgräsen har minskat dramatisk. Klotet besöker ett kustområde vid Marstrand där 98 procent av ålgräsen har försvunnit. I hela Bohuslän har utbredningen minskat med 60 procent de senaste 50 åren. Klotet är också med när forskare planterar ålgräs på bottnar där de kanske kan etablera sig i nya vattenområden, för ersätta de som går förlorade när Göteborgs hamn bygger ut. Det kallas för ekologisk kompensation. Kan det vara en metod för att vända den kritiska utvecklingen?

På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta. Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning – Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking. Men Stuttgart är också en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor. Det är EU:s lagstiftning om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger. Även i Sverige har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle. Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo. ASRI har byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång. Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. (ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.) Programledare är Marie-Louise Kristola.

Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent. Vid Arlanda flygplats har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020. Även regeringen har uttalat att ”Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats”, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan. Klotet den här veckan frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor. Miljöminister Karolina Skog medverkar i programmet, liksom Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Jonas Åkerman, trafikforskare vid KTH samt Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett halvår ska de självkörande bussarna gå i regelbunden trafik i Stockholmsförorten Kista. Det blir det första försöket med förarlösa fordon på allmän väg i Skandinavien. Två eldrivna, förarlösa bussar kör en slinga på cirka en kilometer i Kista. Färden, som tar cirka tio minuter, går mellan Kista galleria och hotellet Victoria Tower som ligger nära en pendeltågstation. Det är fritt fram för den som vill att hoppa på. Bussarna saknar förare och ratt. Vindrutetorkare och backspeglar behövs inte heller. Forskare vid KTH kommer att följa försöket under sex månader. Klotet tar en åktur och intervjuar KTH-forskare och operatören Nobina vid invigningen den 24 januari. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt. Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling. Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen. Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter. Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 1 november 2017.

En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blekta koraller på Stora Barriärrevet i Australien, evighetsbränder i kolgruvor och gröna obligationer är några av de drygt 40 ämnen som Klotet har rapporterat om under 2017. Klotet blev dubbelt så långt jämfört med tidigare, 45 minuter i stället för 24. Lyssnarnas frågor och nyhetssvepet är nya, uppskattade inslag i programmet. I årskrönikan blickar redaktionen tillbaka på några stora händelser under året, tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning. De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till? Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017. Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan. Programmet är en repris från den 20 december 2017.

Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning. De har målet att leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till? Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017. Dessutom medverkar Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.

En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare. Vad krävs egentligen för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka. – Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in. Johan Erlandsson har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag. Men det finns en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.

Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker såhär inför julen - även andra alternativ till kött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt. Det har lett till omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering. Även av hälsoskäl är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket. Men vad finns det för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein? Klotets reporter Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.

Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september. Och fler lär det bli. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar. Så behovet av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller. Därför är det nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit.

Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det Black Friday, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan hälften av Sveriges konsumenter planerar att handla under Black Friday, enligt Svensk Handel. Och julhandeln väntas slå nytt rekord i år - igen. Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. Om alla på jorden skulle leva med samma livsstil som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt beräkningar från Världsnaturfonden. Siffran har förvärrats bara sedan 2014, då svenskens livsstil krävde 3,7 jordklot, om alla skulle använda lika mycket resurser. Klotet handlar om vad konsumtionen får för konsekvenser för natur och miljö, och frågar vad det finns lösningar för att tära mindre på jordens resurser. Vi besöker också en av de första återbruksgalleriorna där varorna i butikerna är återvunna från kommunens återvinningsstation.