Klotet

Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.Så är alla frågetecken utredda?Programledare: Niklas Zachrisson.Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Gustaf KlarinProducent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.

I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus och Daniel VärjöReporter: Lasse Edfast

Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna? I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus

Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot? Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel VärjöProducent: Mona Hambraeus

Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking. Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen. Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik. Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser. Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent och reporter: Daniel Värjö

Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande. Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens? Reporter: Sara Sällström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför. Reporter: Lasse Edfast Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen? Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olle Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet. Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras. Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna? Projektet "Levande vikar" drivs av stiftelsen BalticWaters2030 i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér Producent: Mona Hambraeus

Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så? Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olof Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson

Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald. Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt. Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona HambraeusReporter: Daniel Värjö

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade. Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av? Reporter: Daniel Värjö Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet. Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år. Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären. Så hur kan den hotade jorden räddas? Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran. Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara. Producent: Mona Hambraeus Reporter: Johan Tollgerdt Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator Programledare: Niklas Zachrisson

Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft. Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval. Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder.  Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin Producent: Mona Hambraeus

Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där. Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut. EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten. PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter. Nyligen presenterades regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik. Men hur långt räcker den? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov. Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan. Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar. Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel. Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev. Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast Producent: Mona Hambraeus

Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet. Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka. Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B. Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen. Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit. Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen. Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade. – Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund. – Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Daniel Värjö, Mona Hambraeus

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Sara Sällström, Mona HambraeusProducent: Daniel Värjö

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet. Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem. Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Sara SällströmProducent: Daniel Värjö

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen. Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i  kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln. Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten. Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet. Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter. Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden. – Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset. Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt. Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras. Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad. – Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS. Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning. Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS. En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn. Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna. I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar. Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar. Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen. Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen. Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare. – Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen. Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas. Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till. Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus? Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått. KLOTETS JULMENY På eld Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål Glödbakad kålrot Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock) Tranbärschutney Kokkaffe På stormkök Saffranskrabbelurer Blåbärsglögg Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030. Förhandlingarna inom konventionen för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år. Förslaget om att ge naturskydd åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden. Men det räcker inte tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg. Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös. Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden. Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet. Samtidigt visar en granskning i P1-programmet Kaliber, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg. Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det. Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen. – Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar. De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral. Men finns det några baksidor? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus