Klotet

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatminister (L)Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.MEDVERKANDEStefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanografLéon Chafik -  oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i LondonPeter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.Chad Greene -  forskare på NASAs Jet Propulsion LaboratoryRené van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.  Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.Medverkande:Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafikFredrik Beckius – Affärschef på TransdevKent Grängfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. 

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.  Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.MEDVERKANDEFredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i DanmarkErik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.Anna Gunnarsson - jurist på KonsumentverketTom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i ParisOana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i ParisMajkel Sten – mässbesökareTony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M SverigeFredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.  MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent 

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Programmet är en återutsändning från september 2023Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.Medverkande:Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskareAlice Gimbro Frisk - ungdomsdelegatAdrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitetEmma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business SwedenNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:

Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.Skriv till oss! [email protected]:Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställningKristian Åström - Ekots ekonomikommentatorMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentNiklas Zachrisson - reporter och programledareAnders Wennersten - producent

Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från öken till rikedomDe sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet.Leder rekordstort klimatmöteFortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”.Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.

I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.Medverkande:Hassan och Zahraa - barn, närboende till oljefältenFrqad Youssef Wahab - närboende till oljefältenAlia - närboende till oljefältenRafed Adel Aboud - sjukhuschef, onkologMahdi Hassan - chef för Basras människorättskontorFatma - barn, cancersjukAbbas al-Hassani - barnkirurg, sjukhuschefAsem Jihad - talesperson för oljedepartementetKaddori Salim - chef Basra Oil CompanyBashir al-Jubbari - närboende till oljefältenAbdul Halim Ali - meteorolog specialiserad på luftföroreningarNuri Abdel Nabi Nasser - professor i miljö och biologiAli - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektoratKareem Abd Rekhais - chef för miljödirektoratetBashar -anställd vid gasfabriken i BasraMohannad -anställd vid gasfabriken i BasraMarfa Kadhem Al-Asadi - vicechef över gasfabriken i BasraNoam Raydan - energianalytiker, Washington InstituteSarah Steimer - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitetLina Malers - reporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - Producent

För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.MedverkandeJan Bohnerth - tidigare anställd Exxon MobilPloy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment instituteFilip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska HögskolaFatih Birol - VD för Internationella EnergirådetHaitham Al Ghais - generalsekreterare OPECMikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystemLauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.Reporter - Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.Medverkande:Alexandra Birger Röör, SMHIErik Westin, SkogsstyrelsenIngela Olofson, skogsägareMartin Sundström, skogsägareFredrik Daveby, skogsägareMattias Sparv, SkogsstyrelsenChristian Rönnebring, SMHIAdam Felton, SLUAnders Egonson, skogsägareChristina Henriksson, skogsägareLars Vikinge, skogsägareDaniel Värjö, reporter KlotetSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! [email protected]: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenProgrammet sändes första gången i april i år.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Daniel Värjö - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelarMedverkande:Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid EnergimyndighetenKenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.Kaj Török - hållbarhetschef MAXSimon Evans - expert Carbon Briefskriv till oss: [email protected] Kristola - ReporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.Medverkande:Mattias Öberg - toxikolog KIHerman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, KallingeMartin Johansson - ledamot PFAS föreningen, KallingeLollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, KallingeEva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitetDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.Medverkande:Anders Jonsson - vd Sundsvall EnergiIngrid Esbjörnsson - VattenfallPer-Erik Persson - VattenfallHåkan Johansson - markägare NorbergThomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine StorageAnna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power CircleNiklas Zachrisson - programledareAnna-Karin Ivarsson - reporterChrister Sunesson - reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.Niklas Zachrisson – programledareAnders Wennersten - producentMedverkande:Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges RadioMarie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges RadioMaria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskolaGabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet

Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.Niklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - ProducentMedverkande:Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hettaAyad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i BagdadFiras Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i BagdadMuhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra IrakLabeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmerMahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarnaMajone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområdenMuhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen FedekDhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridningJaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagningAmer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i BagdadAbdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessorLamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarnaRiad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpningSamir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Danmark slår torkan mot jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.Medverkande:Michael Tjernström - professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren OdenMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentJohan Rockström - professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.Erik Kjellström - professor i klimatologiNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker därför protester bland närboende och aktivister.Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.Medverkande:Åsa Kasimir - torvmarksforskareRita Larsson - projektledare NeovaJan Mastera - länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra GötalandJens Ekdal - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningJesper Rydin - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningHelen Wahlgren - talesperson organisationen Återställ våtmarkerJohan Dahlenborg - odlingsansvarig, Essunga plantskolaFrida Nygård - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.Medverkande:Lisa Öberg - fjällekologTomas Roslin - ekolog David Thurfjell - religionshistorikerSverker Sörlin - miljöhistorikerSara Sällström - reporterAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt Mercator Research Institute."59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.Medverkande:Nicki Eby, hotelldirektör, Oliwia Frimert, receptionist, Adam Lagerblad, kökschef, Simone Engqvist, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.Kristina (Kicki) Berger, regionchef, Ludde Lorentz, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.Misse Wester, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.Carl Dalhammar, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.Yvonne Augustsson, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.Kimberly Nicholas, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för  forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av Duncan MacMillan och översatt av Joachim Siegård. Skådespelare: Maria Simonsson Thulin och Hans Christian Thulin. Reporter i Örebro: Alfred Wreeby.Dokument som nämns i programmet: Politik och styrning för hållbar konsumtion och SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Delstaten har en av världens bästa och mest välutrustade brandbekämpningsmyndigheter. Där finns pengarna och kunskapen. Men varför lyckas ändå inte regionen hantera sina förödande skogsbränder, som i grunden är en viktig och naturlig del av miljön.Reportage av Klotets Niklas Zachrisson och Gustaf Klarin från deras tidigare resor i landet.medverkandeJeff Gould - brandskyddsrådgivare och administratörSweed Hansky -fårägareGarrett Dickman - brandman skogsekologBernard Spielman - brandbefälKeith Wade - brandmanScott Stevens - skogsbrandsprofessor UCLAAudrey Rossbach - ekologistuderande och brandbekämpareNiklas Zachrisson - programledare och reporterGustaf Klarin - reporterAnders Wennersten - producent

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka. MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUKelsey Perlman - miljöorganisationen FernMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarMartin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen FernPeter Kullgren - landsbygdsministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUPer Bolund - Miljöpartiets språkrörKelsey Perlman - miljöorganisationen FernUlf Kristersson - statsministerCharlotte Nilsson - presskommunikatör RegeringskanslietErik Hellberg Meschaks - NaturvårdsverketMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarAntonio Guterres - FN:s generalsekreterarePeter Kullgren - landsbygdsministerMattias Lundblad - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLUDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.Medverkande:Hans Kreisel, vd för NordionDavid Kilberg, klimatchef på NaturskyddsföreningenGöran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTHPeter Enå - vice vd InlandsbananClaes Fredriksson - vd Liquid windRickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energiMagnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCACathrine Essén - kapten MV OrtvikenFrans Timmermans, EU:s klimatkommissionärNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.Medverkande: Romina Pourmokhtari: klimatminister, Åsa Kasimir: våtmarksforskare, Helen Wahlgren: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, Hillevi Eriksson: Skogstyrelsen, Rikard och Marianne Åkesson: lantbrukare,Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenMer om återställandet av våtmarker i Sverige:Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inneSVT Uppdrag Granskning 2021, KlimatbombenSVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockadernaNaturmorgon 2023, Våtmarker värda att värnaBoken ”Vatten Land" 2022 av Bo Landin och Lennart HenrikssonTidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om aktivisterna och om våtmarkerna som stridsfrågaRapport från Naturvårdsverket 2009: Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringarRapport från Skogsstyrelsen 2023: Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! [email protected]: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.Medverkande:Filip Johnsson - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska HögskolaVivi Samuelsson - närboende den planerade vindkraftsparkenPer Edström - projektledare Svea Wind offshoreThomas Hallberg - ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergiJan Darpö - professor i miljörätt vid Uppsala UniversitetPeter Ardö - domare vid mark- och miljödomstolen i VäxjöPeter Tornberg - affärsutvecklingschef OX2Johan Bagge - närboende den planerade vindkraftsparkenSkriv till oss! [email protected]: Anna NilssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.Fem viktiga slutsatser i rapporten:1.          Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 2.          Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.3.     Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 4.     Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.5.     Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.Medverkande:Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anna-Karin Ivarsson

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länderMedverkande:Dr Priya Dutta - Indiska FolhälsoinstitutetMahaveer Golecha - Indiska FolhälsoinstitutetDebashish Hayah - arkitekt och professorRajnish - företaget Amazon i New DelhiGautam Shekhar - callcenterarbetare DehliIzabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författareReporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna. -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet. Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm.  Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.MedverkandeIngemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gårdWolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska ÖstergarnslandetGunnar Bendelin -  vd för Nygarn UtvecklingJörgen Lööf - vd för ElectriCityFredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaperClaes Vendel Nylander - jurist vid EnergimarknadsinspektionenMagnus Jennerholm - Energicentrum, Region GotlandKalle Blomberg  - vd Gotlands elnät ABSara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterOlle Sjöström - Musik Anders Wennersten - Producent -Musik som spelats i avsnittetStaatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin BrittenStaatsorchester StuttgartArvo Part Tabula RasaEtikett: ECM New SeriesNorrlåtar - Visa från ErkheikkiAlbum: Folkmusik från NorrbottenBolag: Universal Music Ireland Ltd.Sergio Cammariere - OggiAlbum: Sul SentieroBolag: Capitol Records

Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.Medverkande:Aklima Parvin - klimatflyktingSheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, BracSaleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i DhakaZainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. Debdas Mandal - lantbrukareAmarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementetAsadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskolaTamanna Akter Akhi - studentTahfimul Huq Joy - studentGustaf Klarin - reporter VetenskapsradionReporter: Naila SaleemProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten