
Klotet
803 episodes — Page 3 of 17

Så lagar vi planeten på en generation
Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Din dyra matkasse – så trissas priserna av vår varmare värld
Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Sophie adopterade en flamingo – ”Han gömmer sig när jag kommer”
Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Trots dödshot tog han bort bilar från sin stad – och blev hyllad
Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. I Klotet hörs Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Så behöver tågresandet underlättas för att minska klimatutsläppen
Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Och när det gäller tjänsteresor stod svenska myndigheter för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Men hur tungt väger klimatet mot kostnader i arbetstid och pengar? Svenska forskare tog tåget till konferens i EuropaVetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Olov Dahlin blev utskälld på Twitter/X pga sex resdagar tur/retur Dublin. I Klotet berättar Dahlin hur de sex resdagarna spenderades. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och lantbrukaren Bengt Eriksson som fått en tågluff i 60-årspresent.Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Vad beror problemen i det svenska järnvägsnätet på? Medverkande:Mattias Goldman, klimatdebattör och medföljande utsänd till ThailandJohan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, civilingenjörer och konsulter på bolaget NetlightBengt och Birk Eriksson, lantbrukareSusanna Elfors, driver facebookgruppen TågsemesterJakop Dalunde, Europaparlamentariker 2016-2024, MiljöpartietJörgen Larsson, forskare på Chalmers inom bland annat miljövetenskapKimberly Nicholas, klimatforskare, Lunds universitet Linnea Mills, anställd på MTRX som ger extra semesterdagar till den som tar tågetJohanna Danielsson, vd och framtidsanalytiker, analysföretaget Kairos futureEmma Kritzberg, professor i akvatisk mikrobiologi, Lunds universitetOlov Dahlin, lektor, religionsvetenskap, Gävle högskolaJohan Enstedt, ansvarig förebyggande underhåll, SJ nattåg till BerlinKjell-Ove Lindgren, resesamordnare, Karolinska institutetBjörn Pettersson, handläggare, NaturvårdsverketOskar Fröidh, forskare inom järnvägssystem på KTHSkriv till oss! [email protected] Ivarsson, reporterAnders Wennersten, producent

De gamla byggteknikernas renässans - stråets och lerans återkomst!
I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet ser närmare på vilka möjliga klimatvinster som finns i att byta bland annat kalksten mot obränd lera, och tittar på vad som driver respektive hindrar utvecklingen av material och byggmetoder framåt i en mer hållbar riktning.Medverkande:Markus Tarvainen - timmerman. Kursansvarig för timringsutbildning vid Sjövik folkhögskolaPernilla Hagbert - forskare vid KTH i hållbar omställningTove Sjöberg .- arkitektJohan Jönsson - expert på hållbara byggmaterialAdam Justin Mol - byggnadsantikvarie, elev vid timringsutbildningMoises - fjärdeårselev vid timringsutbildningen i SjövikLinus Malmqvist - förstaårselev vid timringsutbildningen i SjövikLars- andraårselev vid timringsutbildningen i SjövikJoar Nilsson - ordförande för Svenska Stråtäckarföreningen.Olle - stråtakläggareJanis Pucitis - stråtakläggareElsa Östlund - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Inför EU-valet. Nederländernas miljöproblem inom jordbruket återspeglar hela unionens.
Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.MedverkandeAndreas Liljeheden - EU-korrespondent för Sveriges RadioAmber Laan - mjölkbonde i Varder, NederländernaOscar Widerberg - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, NederländernaSanne Smeets - ekobonde, NederländernaMarjan Minnesma - jurist och grundare av miljöorganisationen UrgendaMarie-Louise Kristola . programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det bör du veta om miljöfrågorna inför EU-valet!
Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som hamnar i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.Medverkande:Anders Wijkman - ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för NaturskyddsföreningenKarin Bäckstrand - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.Åsa Weinholt - klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.Jenny Jewert - naturbiolog, verksam vid Världsnaturfonden.Jenny Ivarsson - strategisk rådgivare KemikalieinspektionenAnne-Sofie Bäckar - verksamhetschef miljöorganisationen ChemsecKristina Neimert - ansvarig för kemikaliefrågor IKEMMarie-Louise Kristola - programledareAnna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö - reportrarAnders Wennersten - producent

Elefanternas kamp under Afrikas sol (repris)
I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar.Medverkande:Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,Constance Sibelo - Forest Tree CommissionTinashe Farawo - talesperson Hwange nationalparkHuganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalparkMaria Shoko - bybo nära Hwange nationalparkWilliam - bybo nära Hwange nationalparkMukani - bybo nära Hwange nationalparkEllen - bybo nära Hwange nationalparkFlorence - bybo nära Hwange nationalparkOliver - bybo nära Hwange nationalparkBongani - Wildlife trustEster Roxberg - frilansjournalistNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Indien och den dödliga vattenkrisen
Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.MedverkandeStuart Orr . vattenexpert WWFMinti Jain, teater regissör, skådespelare och dramapedagog.Manjunath pensionerad civilingenjörVishwanath Srikantaiah civilingenjör och stadsplanerareArnab Dutta, SR:s medarbetare i IndienKP Singh, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågorDepinder Kapur leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.Abhishek Singh – Sanoth-boAnkit Srivastava – miljöingenjörNaila Saleem - Sydasienkorrespondent SRMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Stor oro för uranbrytning i Jämtland när regeringen vill ta bort förbudet
Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.Medverkande:Jon Erik Johansson - skogsägare och Oviken-boJenny Persson - Jämtlands gruvgrupp, NaturskyddsföreningenOlof Martinsson – lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitetCarl-Gunnar Malm - Oviken-boLena Fernlund - Oviken - boAnders Olof Öhlén - geolog, Bergs kommunRolf Holmqvist - före detta föreståndare RanstadverketRoland och Berit Wilson - närboende till RanstadsverketBengt Lilljha - fd forskningschef RanstadsverketAnna Bergengren - koordinator Platåbergens geoparkDaniel Värjö - reporterAnders Wennersten - producent

Våra sista lövsalar - hur kan alm, ask och björk räddas för framtiden?
Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.Almarna i Kungsträdgården vaccineras mot almsjukan.Klotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen får en spruta för att skyddas mot angreppen.MedverkandeMårten Lind - doktor i svampgenetikStaffan Eklöf, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologiElisabet Elfström - stadsträdgårdsmästareMagnus Jönsson - naturvårdsförvaltare LänsstyrelsenJohanna Witzell - professor i skogsskadorMateusz Liziniewicz - forskare på SkogforskSara Sällström - reporterStefan Nordberg - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Industrins gröna omställning – så långt har den kommit
Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Öar av hopp - Holmön och Tilos
30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft. I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.Medverkande:Maja Hallén - arkitekt och deltidsboende på HolmönJoar Sandström - snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforumSara Mossberg - HolmöboÅsa Engman - Holmöbo och fd fårbondeSpiros Aliferis - grekiska ön Tilos´ vice borgmästareMaria Kamma - borgmästare på ön TilosVasilis Karagiannis - ansvarig för Tilos återvinningsanläggningMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Mineraljakten under havet
Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.MedverkandeKelvin Passfield - miljöorganisationen Te Ipukarea SocietyHans Smit - vd gruvbolaget Moana mineralsSomi Tatola - försäljare Cook-öarnaDonna Smith - försäljare Cook-öarnaEspen Hauge - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobankLars-Rune Sandstå - geolog på norska Sokkeldirektoratet.Hilde Braut - underdirektör på norska SokkeldirektoratetPer Elinder Liljas - frilansjournalistCarina Holmberg - Sveriges Radios NorgekorrespondentThomas Dahlgren - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitetNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatpolitiken sågas av expertrådet
Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatminister (L)Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Att rusta för ett blötare Sverige
Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Varningstecken på att Atlantens havsströmmar kollapsar - kan orsaka brist på mat
Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.MEDVERKANDEStefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanografLéon Chafik - oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i LondonPeter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.Chad Greene - forskare på NASAs Jet Propulsion LaboratoryRené van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vätgasfiaskot i Sandviken: miljonsatsningen på miljöbussar - som inte gick att tanka
Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon. Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.Medverkande:Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafikFredrik Beckius – Affärschef på TransdevKent Grängfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Superutsläppen av metan – upptäcks av satelliter (REPRIS)
Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.

Alpkrisen - när bergen rasar
I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

Grönmålning – klimatarbetets oönskade fripassagerare
I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning. Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.MEDVERKANDEFredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i DanmarkErik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.Anna Gunnarsson - jurist på KonsumentverketTom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i ParisOana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i ParisMajkel Sten – mässbesökareTony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M SverigeFredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Dödsdömd snö i urspårat klimat
Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver. MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent

Luftföroreningarnas förbannelse - och välsignelse
Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Desperata forskare blir klimataktivister
Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Älgen – så skapade vi skogens konungs uppgång och fall (REPRIS)
Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Jakten på det klimatsmarta boendet (repris)
Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Programmet är en återutsändning från september 2023Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Konsten att riva berget av matsvinn (repris)
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Julmejlet som väckte the Guardian - så blev klimatkrisen förstasidesstoff
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

”The End game”: Avtalet är klart – det fossila ska bort! Följ med under det dramatiska slutspelet bakom kulisserna
Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Klotet sänder direkt från ödesmötet i Dubai
Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.Medverkande:Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskareAlice Gimbro Frisk - ungdomsdelegatAdrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitetEmma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business SwedenNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:

När sanden blev till guld
Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.Skriv till oss! [email protected]:Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställningKristian Åström - Ekots ekonomikommentatorMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentNiklas Zachrisson - reporter och programledareAnders Wennersten - producent

Klotet special: Så skapade oljan det superrika landet bakom historiens största klimatmöte
Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från öken till rikedomDe sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet.Leder rekordstort klimatmöteFortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”.Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.

Uppväxt under giftig himmel
I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.Medverkande:Hassan och Zahraa - barn, närboende till oljefältenFrqad Youssef Wahab - närboende till oljefältenAlia - närboende till oljefältenRafed Adel Aboud - sjukhuschef, onkologMahdi Hassan - chef för Basras människorättskontorFatma - barn, cancersjukAbbas al-Hassani - barnkirurg, sjukhuschefAsem Jihad - talesperson för oljedepartementetKaddori Salim - chef Basra Oil CompanyBashir al-Jubbari - närboende till oljefältenAbdul Halim Ali - meteorolog specialiserad på luftföroreningarNuri Abdel Nabi Nasser - professor i miljö och biologiAli - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektoratKareem Abd Rekhais - chef för miljödirektoratetBashar -anställd vid gasfabriken i BasraMohannad -anställd vid gasfabriken i BasraMarfa Kadhem Al-Asadi - vicechef över gasfabriken i BasraNoam Raydan - energianalytiker, Washington InstituteSarah Steimer - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitetLina Malers - reporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - Producent

Fossila produktionen ökar – men tecken finns på snar vändning
För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.MedverkandeJan Bohnerth - tidigare anställd Exxon MobilPloy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment instituteFilip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska HögskolaFatih Birol - VD för Internationella EnergirådetHaitham Al Ghais - generalsekreterare OPECMikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystemLauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.Reporter - Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Skogsägare på klimatkurs till framtiden
I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.Medverkande:Alexandra Birger Röör, SMHIErik Westin, SkogsstyrelsenIngela Olofson, skogsägareMartin Sundström, skogsägareFredrik Daveby, skogsägareMattias Sparv, SkogsstyrelsenChristian Rönnebring, SMHIAdam Felton, SLUAnders Egonson, skogsägareChristina Henriksson, skogsägareLars Vikinge, skogsägareDaniel Värjö, reporter KlotetSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Lemurerna larmar: Madagaskars unika natur på väg att försvinna (Repris)
Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! [email protected]: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenProgrammet sändes första gången i april i år.

Spelet om klimatet - så är läget med ländernas löften inför klimatmötet
Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatutredaren Hasslers förslag: ”omformulera klimatmålen”
Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Daniel Värjö - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent

Superutsläppen av metan – upptäcks av satelliter
Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Älgen – så skapade vi skogens konungs uppgång och fall
Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Klimatkompensation – räddning eller illusion
Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelarMedverkande:Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid EnergimyndighetenKenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.Kaj Török - hållbarhetschef MAXSimon Evans - expert Carbon Briefskriv till oss: [email protected] Kristola - ReporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - producent

Konsten att riva berget av matsvinn
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Förgiftade av evighetskemikalier – vem tar ansvar för de drabbade?
Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.Medverkande:Mattias Öberg - toxikolog KIHerman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, KallingeMartin Johansson - ledamot PFAS föreningen, KallingeLollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, KallingeEva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitetDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Från gruva till superbatteri – så kan gamla stenbrott bli hela Sveriges powerbank
Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.Medverkande:Anders Jonsson - vd Sundsvall EnergiIngrid Esbjörnsson - VattenfallPer-Erik Persson - VattenfallHåkan Johansson - markägare NorbergThomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine StorageAnna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power CircleNiklas Zachrisson - programledareAnna-Karin Ivarsson - reporterChrister Sunesson - reporterAnders Wennersten - producent

Jakten på det klimatsmarta boendet
Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Extremsommaren - i klimatkrisens tid
Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.Niklas Zachrisson – programledareAnders Wennersten - producentMedverkande:Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges RadioMarie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges RadioMaria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskolaGabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet

Förödande sandstormar plågar Irak
Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.Niklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - ProducentMedverkande:Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hettaAyad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i BagdadFiras Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i BagdadMuhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra IrakLabeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmerMahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarnaMajone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområdenMuhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen FedekDhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridningJaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagningAmer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i BagdadAbdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessorLamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarnaRiad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpningSamir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

Vårens extremväder avslöjar klimatkrisens fart
Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Danmark slår torkan mot jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.Medverkande:Michael Tjernström - professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren OdenMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentJohan Rockström - professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.Erik Kjellström - professor i klimatologiNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Ny torvbrytning väcker ont blod hos klimataktivister
Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker därför protester bland närboende och aktivister.Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.Medverkande:Åsa Kasimir - torvmarksforskareRita Larsson - projektledare NeovaJan Mastera - länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra GötalandJens Ekdal - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningJesper Rydin - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningHelen Wahlgren - talesperson organisationen Återställ våtmarkerJohan Dahlenborg - odlingsansvarig, Essunga plantskolaFrida Nygård - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent