Klotet

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.Sverige kan spara mer el.Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten,  Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan TollgerdtProducent: Anders Wennersten

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders Wennersten

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.Medverkande:Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinningJonas Strandberg - affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfallHenrik Dahlberg - platschef RenewcellPatrik Lundström - vd RenewcellBirgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på NaturvårdsverketReporter: Christer SunesonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar. Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.Medverkande:Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKABEbba Bush - energi- och näringsministerJan Moström - vd LKABNiklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.Håkan Jonsson - styrelseordförande för SametingetMaria Unga - reporter på SameradionMatti Blind Berg - ordförande Samernas RiksförbundKarin Kvartfordt Niia - Gabna samebyDaniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelningAnna Lindhagen - skötselenheten NaturvårdsverketVirginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionärMaria Sunér - vd SweminUrsula von der Leyen - ordförande EU-kommissionenUlf Kristersson - statministerMartin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SDSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.Medverkande:Lars Nordström, professor i elkraftteknikBo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska KraftnätEmad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid NorthvoltTomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskolaBjörn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i LudvikaLinnea Gustafsson, driftsingenjör EllevioYvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall EldistributionGöran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnätPeter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i LudvikaEmma Nehrenheim, hållbarhetschef NorthvoltSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Ulrika BjörksténProducent: Anders Wennersten

Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande:Sverker Sörlin, professor i miljöhistoriaMarie-Louise Kristola, klimatkorrespndentAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.Medverkande:Martin Emtenäs, journalist och författareMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondentLova Eveborn - ungdomsrepresentantTorbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! [email protected]: Sara SällströmProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.Medverkande:Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.EU:s roll och målHör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.Medverkande:David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitetMats Björsell - klimatanalytiker NaturvårdsverketHeléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane HubSamuel Brohede - mätföretaget FluxsenseGustav Gerdes - drönarpilotLena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i ÖsterrikeSara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra GötalandEric Zinn - hållbarhetschef Göteborg EnergiJohan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet StockholmBenny Johansson - terminalledare GasumSaila Horttanainen - kommunikationschef Nordion EnergiReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.Medverkande:Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målenKlotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.Medverkande:Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kommer en sådan värld att se ut? När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.  Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4  grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare,  Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse EdfastProgramledare Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Programmet sändes första gången i april i år.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.Medverkande bland andra: Marlene Coulomb – solkraftsparksmotståndareJean-Yves Grandidier – vd för energibolaget ValoremJoaquin Mas - vd på energikooperativet EnercoopBengt Stridh  - solcellsforskare Mälardalens universitetAna Bareira  - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid    Reporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort. Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning. Medverkande:Debbie Borg - jordbrukare i NebraskaNick Brozovic - professor i jordbruksekonomiNate Nielsen - förman på Kingsley damFelicia Marcus - Stanforduniversitetets program Water in the WestRoric Paulmann - jordbrukare NebraskaBo Landin - biolog, författare, vetenskapsjournalistReporter: Anna GjöresProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.Här är några av svaren:”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet””Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:Helena Gellerman, LJessica Rosenkrantz, MKjell-Arne Ottosson, KDMartin Kinnunen, SDLorentz Tovatt, MPRickard Nordin, CElin Segerlind, Voch Annika Strandhäll, S miljö- och klimatministerReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.Stort paket som inte når måletMen trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?Medverkande:Kevin Noone, klimatforskare.Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.Medverkande: Markku Rummukainen, klimatforskareAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SRMaria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SRProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.Medverkande:Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska RiksmuseetMats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitetMiljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från ArtdatabankenReporter: Gustaf Klarin

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.Skriv till oss! [email protected]: Sara Sällström och Stefan NordbergProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenMedverkande:Clas Lek - kustfiskareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalparkCharles Olsson - räk- och kräftfiskareErland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommunAndrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet NordregioAnnica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitetAnna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltareAnders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark

För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingenMiljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10 000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.Medverkande: Chana Svensson, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med Markus Gustafsson, Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.Skriv till oss! [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i DanmarkForskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden. Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Nu börjar dock utvecklingen ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.Reporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.Hur räknas utsläppen? Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.Skriv till oss: [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.Radar mot bullerförorenare i FrankrikeReportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.Medverkande: Pierre Jean, mc-förare, Claude Hélie, invånare Saint Lambert, Anne Grignon, kommunen Saint Lambert, Christophe Mietlicki, ingenjör/forskare, Fanny Mietlicki, chef miljöorganisationen Bruitparif, Charlotte Curé, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema, Joël Lelong, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, Guy Courtois, krogägare, Armand Chaigne, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, Joseph Tayefeh, chef på Plastalliance, Eloise, kund, Agneta Kossowski-Darwish, ägare till butiken Affären i Paris, Jeanne, demonstrant, Armène, demonstrant, Anne Bringault, talesperson Climate Action Network France, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.  Skriv till oss! [email protected]: Johan TollgerdtProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Julia VidegårdProducent: Anders Wennersten

Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfaldenI Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!Medverkande: Tony Nicander, aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", Christian Ottosson, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge, Johan Kuylenstierna, ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd, Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, Mikael Johannesson, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Birgit Nielsen, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och Lee Waters, vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.Skriv till oss! [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitikMen även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

Nu är de här forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Alexandre Lima, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen Joao och Aida Fernandes, jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, Jesper Wigardt, kommunikationschef, Northvolt, Vidar Thorin Viklund, fordonsteknisk elev i Skellefteå, João Pedro Matos Fernandes, miljöminister i Portugal, Kristian Åström, ekonomikommentator. Med flera.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenVi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytikerHörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar elDet som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.Skriv till oss! [email protected]: Daniel Värjö och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.Veckans Klotet borrar i konflikten.Hör om konkreta förslag till lösningar.Om vad som händer ifall det blir en gruva.

Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.Skriv till oss: [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten och Anna-Karin Ivarsson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.Programledare: Niklas Zachrisson

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan. Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. Så vad kan man göra för att minska utsläppen? Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Daniel Värjö och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus