Klotet

Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. Avsnittet är en repris från 7 maj 2025.I Klotet hörs: Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket är orättvist i klimatfrågan. Som att vi i den rikaste delen av världen släpper ut mest växthusgaser som skadar klimatet, medan de allra fattigaste på planeten får leva med de värsta konsekvenserna. Ett trettiotal stora bolag står för omkring hälften av alla utsläpp historiskt. Och bland privatpersoner finns miljardärer med resor, konsumtion och investeringar som leder till stora klimat-avtryck. Många av dessa superrika skatteplanerar och placerar sina tillgångar så att deras skattbara lön blir en mycket liten del av deras totala tillgångar. I praktiken innebär det att de betalar mindre skatt än andra. Det menar ekonomiprofessorn Gabriel Zucman, aktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”.Kan en skatt på miljardärer användas för att sätta fart på klimatarbetet?I Klotet hörs: Gabriel Zucman, ekonomiprofessor och författare, Hanna Nelson, policychef Oxfam, Kalle Sundin, ledarskribent Aftonbladet, Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med riktade attacker mot olje- och gasanläggningar, knuffar kriget i Mellanöstern in världen i en energikris. En kris som är värre än 1970-talets oljekriser och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillsammans, enligt Internationella energiorganets chef Fatih Birol. Samtidigt får Sveriges regering kvittot på sin klimatpolitik. Regeringen har försämrat möjligheterna för Sverige att ställa om i tid. Och de har ätit upp mycket av handlingsutrymmet som finns. Det säger deras eget expertråd.  Enligt Klimatpolitiska rådet skulle Sverige stå starkare i energikriser som denna, om vi bröt det fossila beroendet. Vårt agerande under 1970-talets oljechocker visar att det är möjligt att vända skutan även när det stormar som mest. Snart sätter sig en ny regering i klimat-förarsätet. Då blir det till att rivstarta, menar expertrådet.I Klotet hörs: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom det viktiga Hormuzsundet skeppas omkring en femtedel av all världens olja och fossilgas. När Iran hindrar trafiken där påverkas vår svenska matproduktion.När kriget i Mellanöstern stryper flödet av olja och gas stoppas också försäljningen av konstgödsel. Gödseln som produceras av den fossila gasen är helt nödvändig om det ska bli någon mat på svenska bord. Så, hur ser den svenska beredskapen ut för att säkra tillgången på mat? Och går det att bryta beroendet av fossil energi i vårt jordbruk?I Klotet hörs: Elin Röös och Rasmus Einarsson, båda forskar på hållbara livsmedelsystem vid SLU. Och Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det rör sig om ett jättelikt projekt som ska ge Kina tillgång till förnybar el och bli en viktig del i landets gröna energisatsning. Vattenkraftverket beräknas nå en energiproduktion motsvarande Storbritanniens årliga energikonsumtion. Och det kommer att kosta mer än Sveriges årliga statsbudget. Men det här megaprojektet har också börjat oroa grannländerna i en region med redan pågående gränskonflikter.Indien och Bangladesh är beroende av samma vatten. Vad händer om kraftverket stryper flödet i floden som länderna delar?  I Klotet hörs: Hanna Sahlberg, Kinareporter, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste göra sig oberoende av stormakterna, menar Timmermans. Annars riskerar vi att bli vasallstater till USA eller Kina, och då kan vi inte styra över vårt eget öde. Och nyckeln till den europeiska friheten är energioberoende, fortsätter han. Men för att det ska bli möjligt måste Europa enas igen.  Som det är nu så gynnar omställningen de rika, inte de som drabbas mest av klimatförändringen, säger han. Det måste ändras på, menar han, med satsningar på stora folkliga klimatlösningar. I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari upplever Spanien, Portugal och Frankrike extrema regn som följer en blöt vinter. I Portugal har regeringens åtgärder kritiserats hårt och inrikesministern har fått avgå. I Frankrike har stora delar av sydvästra landet täckts av vatten. I Spanien finns tecken på att insatserna gått bättre, åtminstone jämfört med de dödliga översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien under hösten 2024, där över 200 personer miste livet. Spaniens Pedro Sánchez vill se klimatpaktPremiärminister Pedro Sánchez försöker ena regionerna i Spanien i en klimatpakt. Han talar också om behovet av en pakt med Portugal och Frankrike för att bli bättre förberedda och kapabla att tackla de återkommande extremvädren i Sydeuropa. Det nuvarande väderläget beskrivs som en del av en trend med ökande extremväder i Medelhavsområdet på grund av klimatförändringen. I Klotet hörs: Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig. I Klotet hörs: Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.Reporter: Daniel VärjöProducent: Peter Normark

Nu stämmer de unga i miljöföreningen Aurora staten igen för en klimatpolitik som, enligt dem, kränker deras mänskliga rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra gången ansåg Högsta domstolen att målet inte kunde prövas.  Men sen dess har avgöranden i internationella domstolar öppnat upp för en ny stämning. Är läget annorlunda nu? Så pass att Aurorafallet kan leda till skärpt klimatpolitik i Sverige?   I Klotet hörs: Jonas Ebbesson, professor i miljörätt Stockholms Universitet, Daniel Värjö, reporter Klotet, Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent SR. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark  

Tropiska febersjukdomar sprids med hjälp av asiatiska tigermyggor. 2025 blev ett rekordår i Europa för virussjukdomen Chikungunya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Längre och varmare somrar, mildare vintrar och förändrade nederbördsmönster gör att tigermyggorna trivs allt bättre hos oss. Men forskare som följt utvecklingen i flera decennier är nu myggorna hack i häl. Klotet pratar med infektionsepidemiologen Jan Semenza om hur vi hanterar tigermyggornas utbredning i Europa.  Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har vi varit bortskämda jämfört med andra länder när vi bara behövt öppna kranen för att få friskt och rent vatten. Enligt en FN-rapport är vi inte längre bara i en vattenkris utan delar av jorden är vattenbankrutt. Med ett varmare klimat är rent vatten och tillräckligt med vatten inte längre en självklarhet. Inte ens i Sverige. I Visby på Gotland har invånarna behövt koka sitt vatten sedan 3:e december, då organismer och parasiter upptäckts i vattensystemet. Behöver vi rusta nu för att bevara vårt rena vatten? Efter att programmet sändes har kok-rekommendationen för Visby tagits bort.  I Klotet hörs: Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten, Berit Arheimer, professor i hydrologi, SMHI, Daniel Värjö, reporter Klotet. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark