Klotet

Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare. Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten. Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter. Ljusföroreningar är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt. Billiga LED-lampor ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset. Kunskapen om vilka effekter ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan. I somras godkände regeringen den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor. Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång. Svenska vattenkraftsföreningen har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan. Samtidigt växer oron hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning. – Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns. För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030. I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden. Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha. – Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti. Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant. Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag. Så hur bra är biobränslen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen. Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol. För att täcka behovet skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Om skogens bidrag ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt. Så vilken väg ska Sverige välja? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat. Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november. Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor. Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen. Redan idag finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA. Den lilla maskinen, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...När människor tar sig ur fattigdom i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige. Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka. Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket. En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska. Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas. Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä. I Skellefteå byggs nu ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök. Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan. Om ett drygt år kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen. Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid. Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når. I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen. I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs. I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas. Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när en internationell handel med vätgas växer fram. Men är vätgasen räddningen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare. Det är en potentiell klimatkatastrof. Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt. Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden. Producent: Mona Hambraeus Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer

Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten. Domslutet från högsta instans kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation. Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020. Därför genomförs nu i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi. Även i Frankrike pågår en liknande process. Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Försäljningen av stadsjeepar utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden. Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen. Enligt en rapport från IEA, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser. De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin. Veckans Klotet handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt Producent: Mona Hambraeus

Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det? Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad. Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige. Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion. Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften? Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt. Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte. I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket. Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider. Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial. I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid. Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet. Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa. Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu. Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen. En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav. Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen. – Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll. Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget. Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig.  Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet. – Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet. Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer. Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver. Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på. Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett. Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art? Programledare: Niklas [email protected] Producent: Mona [email protected] Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson

Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare. -Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan. Även jordens förändrade klimat leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är. Omvänt finns det nu en risk att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren. Ännu vet man inte om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem. Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta. Programledare: Marie-Louise Kristola

Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.  Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen. Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar. Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön? Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med Victor Galaz, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, Svante Axelsson, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.   Programledare: Marie-Louise Kristola

Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger. Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan. Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Programledare: Marie-Louise Kristola

Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas. Fossilsubventioner är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare. Klimatutsläppen skulle minska radikalt, om alla fossilsubventioner slopades. Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Programledare: Mona Hambraeus

Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur. För Ringhals-reaktorerna kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats. De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals. Ännu har ingen av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu. Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt. Av världens 623 kärnreaktorer hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda. Kostnaderna för den långa väntan är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat. Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid. Gäster i programmet är Kristina Gillin, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, Henrik Efraimsson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter. Redan idag används konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare. För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland. Uppvärmningen går snabbare i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö. Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre i Jämtland. Gäster i programmet är Erik Melin från Peak Innovation och Gunhild Rosqvist från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019. – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden. Men även i en stad som Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien. Orsaken till den extra uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären. Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa. Att spillvärme från apparater och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare, bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i en studie som publicerats i tidskriften Nature Scientific Data sommaren 2019. Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott. Den ökade energin, så kallad radiative forcing, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien. De senaste 50 åren har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna. Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen. Försök görs för att minska energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar. Klotets reporter har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år. Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas. Programledare: Marie-Louise Kristola

En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent. Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan. Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer. Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på. Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem. FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030. Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela. För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns. Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år. Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Programledare: Marie-Louise Kristola

Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över. Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen. Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050. Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Marie-Louise Kristola

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken. Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder. I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt. Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå. Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet. Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas. Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det? I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet. Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland? Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året. Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet.  Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet. Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.  Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson

2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år. Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter. Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program. Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus. Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare. Programledare: Marie-Louise Kristola

Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt. Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen. – Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet. Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation. Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något. Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig. Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid. Programledare: Marie-Louise Kristola

Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett av de värsta skyfall som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014. Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade. – När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten. Nu visar forskning att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar. En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand. Skyfall orsakar redan nu varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder. Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid. Gäster i programmet är Anders Rimne, vattenexpert Boverket och SMHI:s Erik Kjellström, professor i klimatologi. Programledare: Niklas Zachrisson

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet. Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar. De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer. Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna. Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna? Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet? Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare: Marie-Louise Kristola

Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe. Ännu finns få vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.  Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. För att minska utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon. En del bedömare pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar.   I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie-Louise Kristola

Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten. Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen. På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen. På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön. Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån. Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas. Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade? Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. Emily Boyd vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också Karina Barquet från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer. Programledare: Mona Hambraeus

350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner. Av miljöskäl lever @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led. I Sverige blir runt 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, i FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål. I Frankrike finns sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export. Gäster i veckans Klotet är Karin Fritz från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och Kim Bolton, professor vid Borås Högskola. Programledare: Mona Hambraeus

Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta. Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö. Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort. – Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt. Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna? Gäster i Klotet är Jan Hanberg på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören Tomas Kåberger, professor vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie Louise Kristola

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar. Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse. Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov. Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare. Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den. Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel. Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet? Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären. Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen? Programledare: Niklas Zachrisson

Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån. Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner. Programledare: Björn Gunér

Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York för att tala på FNs  klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan. Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv. Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA. Programledare är Marie-Louise Kristola. (Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till [email protected] eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)

Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun. Programledare: Niklas Zachrisson