Klotet

FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen. Samtidigt som mötet pågår, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige. Och Sveriges Radios utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.

Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis. Det är ett av flera exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att minska den globala uppvärmningen. Stämningarna är ett sätt att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer. Klotet har träffat miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften. Lyssningstips: Striden om Arktis iskant

Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen. Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter. Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.

I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över 40 miljarder kronor har det kostat att ta fram den metod som företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill använda sig av och som just nu prövas av Mark- och miljödomstolen. Om SKB får tillstånd kommer det använda kärnbränslet att placeras i kopparkapslar 500 meter ner i urberget i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Där ska avfallet lagras i 100 000 år. Klotet, som har följt frågan under många år, frågar sig hur säkert slutförvaret blir och vem som ska berätta för framtida generationer om det radioaktiva avfallet.

Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur. De nya områdena ska vara ”hållbara”. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas. Det finns också goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar. Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.

Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet. Trots det är stora delar av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral. Går det att få stopp på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala? Några metoder har testats i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut. De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen. Programledare: Marie-Louise Kristola

Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Metan bildas naturligt i bland annat våtmarker, havsbottnar och risfält. Men gasen kan också läcka från mänsklig verksamhet som soptippar, kolgruvor, naturgasledningar, våtmarker som torrläggs eller vattenkraftdammar, för att nämna några exempel. När klimatet nu blir varmare, inte minst i Arktis, så finns det en stor oro för att enorma mängder metan kan frigöras när permafrosten - den ständigt frusna havsbottnen - börjar smälta. Forskning från expeditioner i Arktis drar slutsatsen att metanet från havsbotten kommer att öka halterna i atmosfären när temperaturerna i Arktis stiger, och risken är uppenbar att den globala uppvärmningen skyndas på. Men andra forskare är mer skeptiska till dessa slutsatser. De anser att en stor del av metanet som bubblar upp från den tinande havsbotten eller från andra metankällor, bryts ner innan det nåt atmosfären. Hur oroliga ska vi vara för metanet?

Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en doktorsavhandling från i våras beskrivs hur unga idag ser att världen för dem själva, deras barn och barnbarn kommer att kännetecknas av miljökollaps i framtiden. Och 2013 var det åtta av tio unga som sade sig vara bekymrade över hur deras framtid kommer att påverkas. Klotet sänds från Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, där eleverna ska inspireras till att fördjupa sig i frågor om miljö, klimat och hållbarhet. Inspirationsdagen på skolan ingår i den klimatvecka som pågår nu i Jönköpings län. I det klimatråd som finns i länet, och som leds av landshövdingen, saknas ungdomarnas röster idag. Men de behöver finnas med i arbetet för att länets ska klara sina klimatmål. Nu ska ett ungdomsråd bildas.

Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen. Där byggs ett snabbtågsnät ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort. Men samtidigt planeras en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss från Kina till tre kontinenter -   "nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär. Samma sak verkar gälla mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt.  Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör. Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt. Programledare är Marie-Louise Kristola. Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter:@klotet

Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Möjligheten att kompensera för sina resor som orsakar utsläpp av växthusgaser kom för tio år, alltså att betala för olika projekt som gynnar klimatet. Tanken är att minska de negativa effekterna av flygresan. Men intresset för klimatkompensation har minskat sedan dess. En granskning som Klotet har gjort visar att det fortfarande är få av landets myndigheter som satsar på att klimatkompensera för sina anställdas resor. Även bland miljöorganisationerna går åsikterna isär om klimatkompensation verkligen är ett effektivt verktyg för att hålla nere den globala uppvärmningen. Så vad kan man göra som privatperson? Är det värt att betala extra för att lätta samvetet inför semesterresan till andra sidan jordklotet, eller är det enda sättet som verkligen fungerar att inte flyga dit överhuvudtaget? Klotet ger sig in i klimatkompensationsdjungeln.

Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En flygbiljett inom Europa beskattas med 60 kronor per resenär, utanför Europa med 250 kronor och 400 kronor för flygningar längre än 6 000 kilometer. Men kritiken mot flygskatten är hård. Politiska motståndare hotar att riva upp den om det blir regeringsskifte nästa val. Och flygbranschen hävdar att skattens effekt på klimatutsläppen blir mycket liten, och att det är bättre att satsa på biobaserade flygbränslen och ny teknik i stället. I dagens program tar Klotets reporter Pelle Zettersten hjälp av forskare för att granska argumenten för och emot flygskatt.

Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper. På gården Toftaholm får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling. På annat håll äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000. Men när korna blir färre och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Hur ska det gå till? Programledare: Marie-Louise Kristola

I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i Förenade Arabemiraten som dör när de arbetar i extremhetta. Men prognoser visar att även områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt. Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan. Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler och svårare värmeböljor i framtiden. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från10 maj.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram. Men var ska alla pengar komma ifrån? Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad. Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning. Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från den 29 mars.

Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket. Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden. Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen? Programledare är Marie-Louise Kristola

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet. ”Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens. Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden. Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör. Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent. Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö. Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 14 juni.

Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.  Under den här veckan möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål. Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går. Programledare Marie-Louise Kristola. Mer i programmet: Hård kritik mot Trumps klimatsiffror

I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser. I utkanten av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva. Det är ett av skälen till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon. Konflikten mellan människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar.  Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten.   Just nu genomförs flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare. Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet. Programledare Marie-Louise Kristola Drar sig USA ur Parisavtalet?  Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier

En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Träden gör luften fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse. Men samtidigt är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader. I megastaden Bangalore i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat. Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet. Programmet är en repris från den 24 maj. Programledare Marie-Louise Kristola   Mer i Klotet: Frankrikes nya miljöminister Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap Grön infrastruktur i industriområden, går det?

Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mikroplastens effekter på miljön är ett relativt nytt forskningsfält. Studier i laboratorium på fisk som utsätts för höga halter av mikroplast visar bland annat på beteendeförändringar och att djuren får svårare att tillgodogöra sig näring. Men senare forskning visar att även djur som utsätts för samma halter av mikroplast som finns i naturen kan skada dem. Detta oavsett om det handlar om stora plastbitar som brutits ned till mindre, eller redan pyttesmå plastpartiklar som till exempel används i hygienartiklar och som via avlopp passerar igenom reningsverken och sköljs ut i havet. Trots detta är kunskapen om mikroplastens konsekvenser på miljön relativt liten totalt sett. Klotet den här veckan ställer sig frågan vad forskarna vet och vad man kan göra åt problemet? Gäst i programmet är Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet. Programmet är en repris från den 17 maj. Programledare Marie-Louise Kristola

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola

Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Superkemikalierna PFAS används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera.Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används. Men djurstudier visar PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls. Temat för programmet är ”Behövs PFAS?”. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis. Det är en uppföljning på Klotet den 19 april, ”Superkemikalien som inte bryts ner”, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3 500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS. I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge. Programledare Marie-Louise Kristola

Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan förra sommaren fick Henrik Hagelberg i Jät i södra Småland köpa vatten för att inte bli utan. En tankbil full med vatten fyllde brunnen på tomten. I år är utgångläget ännu sämre. Den fem meter djupa brunnen som borde vara helt fylld är snart tom. Klotets reporter Tomas Lindberg är med när Henrik Hagelberg får besök av brunnsborraren. Men det är inte bara människor som får problem när torkan slår till. I det kända laxfiskevattnet Mörrumsån är vattenflödet det lägsta som har uppmätts. Där längs åkanten är det snustorrt där laxyngel normalt brukar simma omkring. I Sverige är vi vana vid att ha gott om vatten. Varför blir det brist nu för andra året i rad? Och vad går det att göra för att de låga grundvattennivåerna ska fyllas på? Programledare Marie-Louise Kristola Kartor över vattenbristen i Sverige

PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta. I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS. PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från den 19 april.

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.  Programledare Marie-Louise Kristola.   Programmet är en repris från 11/1 2017. Vill du också ställa en fråga? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter: @klotet  Vi hörs!

Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För tio år sedan var satsningarna på vågkraft stora runt om i världen. Ett hundratal koncept utvärderades och tongångarna var positiva. Men havets vågor sliter på konstruktionerna och flera av dem höll inte måttet. Nu återstår bara ett fåtal vågkraftsprojekt. Kraftverk som kan omvandla långsamma tidvattenströmmar till elektricitet har visat sig fungera bättre och just nu testas flera modeller i full skala i Storbritannien. Klotet ställer sig frågan varför det är så svårt att utvinna energi från havets krafter och vad vi kan vänta oss i framtiden? Gäst i programmet är Johnn Andersson, forskare på Chalmers tekniska högskola. Programledare Marie-Louise Kristola.

Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som internationella toppekonomer räknat fram. Men var ska alla pengar komma ifrån? Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad. Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning. Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare, Mats Andersson, före detta vd för Fjärde AP-fonden, Björn Bergstrand, Kommuninvest, Sara Pettersson, Göteborgs kommun samt Nina Waltré, Naturskyddsföreningen och Anna Danell. Vasakronan. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stora Barriärrevet utanför Australien har på kort tid utsatts för så varma vattentemperaturer att stora delar av revet har blekts. Forskare befarar att korallerna inte klarar att återhämta sig utan kommer att dö. Klotet dyker djupare ner i senaste tidens larmrapport och reder ut vad som händer om korallreven försvinner. Vi hör också korallforskare som forskare på hur mycket korallerna egentligen tål. Programledare: Marie-Louise Kristola

Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I nordöstra Pennsylvania i USA ligger Centralia. En gång var det en livfull stad med över 2500 invånare. Men när en kolgruva under jord började brinna på 1960-talet evakuerades staden och idag bor här bara åtta personer. Kolet brinner fortfarande några hundra meter under markytan och samhället klassas som riskområde.  Kolbranden i Centralia är bara en av tusentals gamla kolgruvor som har fattat eld. Stora utsläpp av hälsofarliga ämnen och växthusgaser gör underjordsbränderna till ett stort, men tämligen ouppmärksammat problem. Hur farliga är bränderna och hur kan man släcka dem tar vi reda på i Klotet. Gäst i programmet är Mikael Höök, Uppsala universitet. Programledare Marie-Louise Kristola Videotips: Spektakulära bränder

Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt forskningsstationen La Selva och följt med forskarna som beskriver hur skogen återskapas. Regnskogen behövs på jorden både för klimatet och biologiska mångfalden. Men hur är läget för regnskogen på andra håll i världen? Programledare: Marie-Louise Kristola

I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu prioriteras i stället utvinningen av fossila bränslen och lagar om utsläppsregler rivs upp för att hjälpa industrin på traven. Klotet har besökt USA och träffat Tom Pyle som har skrivit Trump-administrationens energipolicy, oroliga forskare, förhoppningsfulla kolarbetare och oljelobbyister som vädrar morgonluft. Programledare: Marie-Louise Kristola

Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En hel del återvinns men mycket hamnar i soptunnan, eller i värsta fall i naturen, och särskilt gäller det plastförpackningar. Men skulle det hjälpa om fler förpackningar var pantbara? I tyska storstäder införs nu pant på muggar för take away-kaffe och i Sverige utreds pant på fler dryckesförpackningar och även på plastpåsar. Vad är det som avgör om en produkt lämpar sig för pant och vore det smart eller pantat att ta in fler sorters förpackningar i systemet?

Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vattenkraften i Sverige är under förändring. Den ska miljöanpassas. Men går det att kombinera miljönytta och vattenkraft? Och finns det plats för den småskaliga vattenkraften nu när Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat och uppfylla EU:s vattendirektiv. Klotet har tagit tempen på vattenkraften och talat med forskare som menar att det går att minska dess påverkan på djur och växtliv – och samtidigt få MER energi. Programledare Marie-Louise Kristola

Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare, representanter för näringslivet och den brittiska regeringen diskuterar hur lagen kan göra skillnad och vilka utmaningar som finns. Programledare Marie-Louise Kristola

Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De bästa jordbruksmarkerna i Sverige har inte sällan höga kadmiumhalter naturligt i jorden. Men att det är naturligt betyder inte att det är ofarligt. Enligt livsmedelsverket får tusentals svenskar i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna. Forskare och flera myndigheter känner till problemet men trots det så har politikerna inte tagit några beslut som begränsar odlingen av livsmedel på kadmiumrika marker. Programmet är en repris från den 1 februari. Programledare Marie-Louise Kristola

Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att förutsäga och hantera kriser och konflikter som kan förvärras av till exempel långvarig torka eller extrema väderhändelser kommer att bli allt viktigare i ett allt varmare klimat menar forskare vid Stockholm international peace institute. Men hur ser sambandet ut och vad kan vi vara säkra på?Den amerikanska militären har under flera år lyft klimatförändringarna som ett hot, minst lika stort som väpnade konflikter, och lägger stora resurser på att klimatsäkra sina militära baser och analysera framtida konflikthärdar ur ett klimatperspektiv. Kommer det förändras med en klimatskeptisk administration?I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.Programledare Marie-Louise Kristola

Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med bensinmotorn, och släpper därmed ut mindre koldioxid. Däremot ger den mer hälsofarliga ämnen som också påverkar miljön.Med mängder av partiklar som bilarnas filter inte lyckas begränsa tillräckligt bra, och kväveoxider som ofta ligger över gränsvärdena, får dieselbilarna nu en del av skulden för den dåliga luftkvaliteten i många storstäder.Har dieselmotorn nått vägs ände och borde den skrotas i övergången till en mer hållbar lösning – eller kan den bli bättre?I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.Programledare är Marie-Louise Kristola

Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I många av världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem. De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om veden byts till pellets.  Programledare Marie-Louise Kristola. Klotets premiärprogram 2017 är också det första programmet med den längre sändningstiden, hela 45 minuter! Förutom temat luftföroreningar kommer vi också berätta de senaste miljönyheterna och låta lyssnare ställa frågor om miljön till vår expertpanel. Vill du också ställa en fråga? Mejla till [email protected] eller hör av dig via Twitter: @klotet  Vi hörs!

Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en glödlampa i Kalifornien som lyst i över 100 år. När lampindustrin kom på att det inte går att tjäna pengar om glödlamporna håller så länge så såg man till att sätta ett utgångsdatum på dem. Är det så med många produkter, eller handlar det helt enkelt om att sakerna vi köper produceras så billigt att kvalitén blir därefter?Nu när julen står för dörren konsumeras det i stora mängder, men tyvärr har allt för många varor en ganska kort livslängd och hamnar i soporna redan till nästa jul. Ska det vara så eller finns det produkter som tillverkas för att hålla länge och som kan repareras på ett enkelt sätt om de går sönder? Programledare Marie-Louise Kristola

Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hajar har ett oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet.Klotet tar er med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är Charlott Stenberg, marinbiolog med ett specialintresse för hajar.Programledare Pelle Zettersten

Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De anläggningar som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor. Klotet undrar hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen?Gäster i programmet är: Jacob Lagercrantz, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och Mikael Karlsson, European Environmental Bureau.Programledare Marie-Louise Kristola

Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att minska på bilar i städerna och avlasta den befintliga kollektivtrafiken snickras det på olika lösningar för framtidens transporter. I Göteborg till exempel planeras för en linbana över Göta älv, och i Stockholm testar man en elfärja som snabbt ska kunna ta pendlare in till stan. På forskningscentret CESC vid KTH i Stockholm tror man att en digitalisering av trafiken kan vara en väg bort från köer och trängsel.Klotet frågar sig om det är nya typer av fordon som är lösningen för att komma åt problemen eller finns det andra mer innovativa sätt att ta till för att lösa upp trafikinfarkterna?Programledare Marie-Louise Kristola

Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Paris kantades Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister. Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter. Vi berättar också vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå. Programledare Björn Gunér

Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt? Gäster är Anders Turesson, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar, Eva Svedling, på utrikesdepartementet, Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och Alexander Crawford, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning. Programledare Marie-Louise Kristola. Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.

Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skogen ska räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop. Just nu diskuteras saken intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?  Programledare Marie-Louise Kristola

Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lantbruket står för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?Klotet besöker Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.– I mitt uppdrag som planetskötare ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.Programledare Marie-Louise Kristola.

Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Frankrike har filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen.Klotet berättar också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt?Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise KristolaDet här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.

Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske är det dags att introducera kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.För att klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.Programledare Marie-Louise Kristola