Klotet

Världens matproduktion måste fördubblas till år 2050 om vi ska kunna föda en växande befolkning, enligt FN. Samtidigt kommer användningen av kemiska bekämpningsmedel att behöva minska kraftigt för att skydda naturen - inte minst de viktiga pollinerande insekterna. 2013 infördes ett förbud i Sverige mot att använda bekämpningsmedel med neonikotinoider i, som visats skada våra bin, men nu vittnar lantbrukare om ökade angrepp av skadeinsekter. - Min vårraps hann inte komma upp i år innan den var helt uppäten av jordloppor, berättar Birgitta Ulväng, lantbrukare i Örsundsbro. Så hur ska vi skydda våra grödor i framtiden? Vi följer med Riccardo Bommarco och Margareta Hökeberg på SLU som forskar på växtskyddsmetoder ut i fält. Framtidens växtskydd kan handla om allt från att odla mer växter som nyttiga insekter gillar, till att så oftare, bygga skalbaggsåsar och preparera frön med stärkande bakterier. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer under uppbyggande eller på planeringsstadiet ibland annat Vitryssland, Ungern, Bulgarien, Sydafrika och vårt grannland Finland. Klotet tar er med till Novovoronezh där Rysslands modernaste kärnkraftverk utvecklas. Vi besöker även konferensen Atomexpo i Moskva där branschen diskuterar kärnkraftens framtid. Är det en renässans av atomenergi vi ser med Ryssland och Kina i täten, eller en tillbakagång där endast bolag med kraftig statlig styrning och stöd klarar sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeutsläpp orsakar olika mycket skada beroende på när och var utsläppen sker. Klotet tittar närmare på konsekvenserna efter oljeläckage, bland annat på Tjörn på Västkusten 2011 och de diffusa men långvariga utsläppen från Norsk oljeutvinning. Vi ställer oss också frågan hur väl rustad Sverige är för att hantera ett större oljeutsläpp idag? Programledare Marie-Louise Kristola

Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige

Fler och fler människor äter fisk, något som sätter extra stor press på de vilda fiskbestånden. En tredjedel av allt fiske i världen sker enligt FN:s livsmedel och jordbruksorganisation på ett... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. bilologiskt ohållbart sätt. Samtidigt ökar också antalet fiskodlingar och ungefär hälften av den fisk vi äter kommer ifrån odlad fisk. Men fiskodling i sjöar och hav kan ställa till problem när medicinrester och näringsämnen ifrån den mat som fiskarna äter läcker ut till vatten utanför odlingskassarna. Kan odling av fisk på land, i slutna system på platser där man kan utnyttja spillvärme ifrån industrin vara en lösning? Klotet synar akvakulturen som sprider sig som en löpeld i världen men där osäkerheterna fortfarande är stora. Programledare Marie-Louise Kristola.

Samtidigt som EU kämpar med att driva igenom en hållbar fiskepolitik så klarar Norge arbetet betydligt bättre. I Nordnorge tar fiskarna tar upp stora fångster av torsk utan att tära på beståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  I 30 år har det i Norge varit förbjudet att kasta tillbaka fisk som inte går att sälja och det finns enligt forskare en mer ömsesidig respekt mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter jämfört med i Sverige. Det utkastförbud som numera finns inom EU verkar inte fungera fullt ut och det är svårt att kontrollera hur mycket fiskeflottan drar upp. Klotet synar EU:s fiskepolitik där det också finns ljuspunkter. Det illegala, ohållbara, fisket utanför Västafrika har minskat betydligt efter påtryckningar om att stoppa exporten till EU ifall länderna inte tar tag i problemet. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det har gått mer än fyra år sedan en flodvåg sköljde över skyddsvallarna och dränkte kärnkraftverket i FukUshima vilket ledde till härdsmälta i tre av de sex reaktorerna. Trots ett massivt uppröjningsarbete till en kostnad av motsvarande flera miljarder kronor fortsätter de skadade reaktorerna att läcka radioaktivitet ut i havet. Nu testas nya metoder - bland annat att frysa marken under reaktorerna och gjuta in havsviken i betong - för att begränsa utsläppen. I veckans Klotet tar vi er med till Fukushima. Vi träffar drabbade, men också människor som försöker hitta nya lösningar på Japans energiförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om utsläppen av fosfor till Östersjön minskat så kommer det fortsätta läcka ut från sediment, jord och skog. Är det dags att ta till andra metoder för att stoppa algblomningarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De senaste mätningarna visade att 30 procent av Östersjön lider av akut syrebrist på grund av övergödningen och att omkring 15 procent av bottnarna numera betraktas som döda - även om det finns en del bakterier där. Men i vintras hände något. En stor mängd syrerikt saltvatten strömmade in från Nordsjön och väckte hopp om att förbättra situationen. Vi ställer oss frågan vilken betydelse saltvattensintrånget har, är det enbart positivt? En del forskare tycker att man borde ta till artificiella, ingenjörsmässiga metoder för att motverka syrebristen. Det kan handla om att pumpa ner syrerikt vatten ner i djupen eller injicera aluminium på bottnarna för att näringsämnet fosfor inte ska läcka ut i vattenmassan. Andra anser att det finns risker med dessa metoder och att man bör satsa alla resurser på att minska utsläppen av näringsämnen. Klotet den här veckan spelas in på forskningsfartyget Aurelia på Askö laboratoriet i den sörmländska skärgården. Gästerna Lena Viktorsson, biogeokemist vid Stockholms universitet, och Fredrik Wulff, professor i marin systemekologi ger sin syn på saken. Programledare Pelle Zettersten.

Åkrar och fält utanför Sankt Petersburg i Ryssland dränks i hönsgödsel från traktens alla kycklingfarmer. I över 40 år har det dumpats gödsel i området, något som starkt bidrar till övergödningen av Östersjön. Men något positivt håller på att hända som kan minska utsläppen av näringsämnen. Klotet har besökt Udarnik i Ryssland och berättar om ett miljöproblem som har nonchalerats i årtionden innan forskare uppmärksammade saken. Vi hör också om metoder för att minska näringsläckaget ifrån jordbruket i Sverige. Det här är det första programmet i en miniserie om miljösituationen i Östersjön. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.