Klotet

Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirka 30 000 elefanter skjuts årligen olagligt i Afrika. Med den takten är de afrikanska elefanterna helt utrotade om 10 - 15 år. Den största anledningen till att tjuvjakten har ökat är den stigande efterfrågan på elfenben i Kina och en del andra asiatiska länder.Handel med elfenben över gränserna är förbjuden, med vissa undantag, och nu står kampen mellan dem som vill se en reglerad internationell handel och de som vill förbjuda den helt. Frågan kan avgöras på FN:s möte om handel med utrotningshotade djur och växter som äger rum i Johannesburg i slutet av september. Klotet synar för- och motargumenten i en ytterst komplicerad fråga som kan avgöra framtiden för världens elefanter.Programledare Marie-Louise Kristola

Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.I flera år har flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort. Oavsett hur branschen ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?Programledare Marie-Louise Kristola

Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns olika uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt lägre än vad FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda en så stor oenighet i en sådan viktig fråga?Klotet undrar också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld? Programledare Marie-Louise Kristola

Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet tittar närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen.Det handlar också om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull.Programledare är Marie-Louise Kristola

Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I säsongstarten av Klotet hösten 2016 tar vi er med till Bhutan i södra Asien, ett land som gått ifrån BNP begreppet för att mäta sitt lands välstånd. I stället använder de GNH, Gross national happiness. Det betyder att alla beslut som tas i landet ska ta hänsyn till hur det gagnar folkets välbefinnande. Det handlar också om att besluten ska gynna den biologiska mångfalden och på lång sikt skapa ett hållbart samhälle.Det kan uppfattas som en aningen flummigt,men flera länder har inspirerats av Bhutan. Idén om att frångå BNP och ekonomisk tillväxt som enda måttstocken för ett lands framgång har till och med tagits med i FN:s utvecklingsmål.Vi möter även svenska forskare som studerar vad som händer om den ekonomiska tillväxten avstannar, är det kört då eller vad händer?Programledare Marie-Louise Kristola

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise KristolaUnder resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02.Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!

Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Barcelona kan medborgarna lära sig att laga sin egna saker och på så sätt förlänga livstiden på till exempel cyklar och datorer. I Staffanstorp satsar ett företag på att reparera trasiga mobiltelefoner, datorer och andra prylar som försäkringsbolag tagit hand om, saker som annars skulle ha slängts, eller i bästa fall gått till återvinningen. Det här är exempel på initiativ världen runt där trasiga produkter får ett nytt liv. Men är det här bara av marginell betydelse eller är det ett trendbrott som kan minska resursslöseriet?Gäst i programmet är miljöekonomen Kristian Skånberg. Programledare Marie-Louise Kristola

Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU har tidigare varit pådrivande i klimatfrågor och setts som ett föredöme för en effektiv och rationell klimatpolitik. Men med de spänningar som uppstått på senare tid inom unionen kan det bli svårare att få alla EU länderna att anta det som krävs för ett fungerande klimatavtal. USA och Kina vill fastställa klimatavtalet så snart som möjligt men det är osäkert hur snabbt det kan gå, speciellt då USA väljer en ny president i november som kanske inte alls vill stå bakom avtalet. När det gäller Ryssland och Indien är det dessutom osäkert när parlamenten där kommer att slutgiltigt fastställa avtalet.Det är några exempel på vad som kan komplicera för klimatavtalet som skrevs under i Paris men som måste ratificeras, alltså antas av världens länder för att få någon effekt. Vad är det som står på spel och vilket håll lutar det åt frågar sig Klotet. Vi samlar en initierad panel och diskuterar frågan.Programledare Marie-Louise Kristola

Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler har upptäckt fördelarna med att ta sig fram på cykel i städerna. Det går fort, man får motion och slipper dessutom krångla med att hitta bilparkeringar eller stå och vänta på kollektiva färdmedel. Men i takt med att fler cyklar har också trängseln i trafiken blivit allt mer påtaglig. Organiserade cyklister i Berlin har utformat en speciell cykellag som ska tvinga politikerna att förbättra stadens cykelinfrastruktur. Genom en bindande folkomröstning hoppas de att lagen ska bli verklighet.Även om det i Sverige finns bra exempel på städer som gjort mycket för att förbättra för cyklisterna så finns det mycket kvar att önska menar kritiker. Kan en liknande lagstiftning som föreslås i Tyskland vara något för Sverige? Vi frågar den nya miljöministern som också är ansvarig för stadsutveckling, Karolina Skog, själv en engagerad cyklist. Kommer hon göra något för att lyfta frågan nationellt?Programledare Marie-Louise Kristola

Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur många däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial.Klotet berättar om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391 000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden? Programledare Marie-Louise Kristola

Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att ha varit nära utrotning har bäver och havsörn fått en ny framtid i Skottland. Djuren har framgångsrikt inplanterats från Norge. Likadant är det med bävrarna i Sverige, på 1920-talet återintroducerades bävrar från Norge som nu spridit sig över stora delar av landet. Inom projektet Rewilding Europe planeras fler djur att sättas ut i det vilda för att gynna den biologiska mångfalden och nu pratar man även om stora rovdjur som varg, lo och Björn. Klotet tar er med till Skottland där vissa djur som inplanterats anses värdefulla för att de gynnar turistindustrin och andra besvärliga eftersom de hotar betande tamdjur. Vi berättar också om insekter som föds upp i fångenskap för att så småningom sättas ut i ekar på Öland och om forskaren som vill se visenter och vildhästar i den svenska naturen. Programledare Marie-Louise Kristola

De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu och hur de försöker lösa problemen gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, är nyss hemkommen från en gästprofessur i Vancouver. Han berättar om ett splittrat land där de pågående bränderna ställer nationen inför viktiga frågor. Ska de ge mer subventioner till den av bränderna hårt drabbade oljeindustrin, eller ta chansen att nu börja bryta sig loss från fossilekonomin? Sverker Sörlin intervjuas av Klotets programledare Marie-Louise Kristola.

Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Kanada rasar den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.Den här delen av Alberta beskrivs av många som ”det gamla Kanada” dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.Samtidigt driver Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. ”Det nya Kanada” visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.En längre intervju med Sverker Sörlin finns att ladda ner som specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga valProgramledare Marie-Louise Kristola

Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man framställer stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet. Svenska stålbolaget SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder. Klotet den här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.Programledare Marie-Louise Kristola

Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige ligger långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. Klotet berättar om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem.Programledare Marie-Louise Kristola

Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den karibiska ö-nationen Aruba har som mål att ha en helt förnybar elproduktion redan 2020. Stora satsningar på vindkraft, solenergi och ambitioner att lagra el på olika sätt ligger i fokus. De satsar även mycket på inhemsk matproduktion för att minska importen. Men samtidigt växer turistindustrin på ön vilket motverkar det lågenergisamhälle de eftersträvar. Även andra öar runt om i världen tycks ha gjort det till sin mission att gå före i klimatarbetet, hur kommer det sig och vad har övriga länder att lära sig av dem? För fem år sedan berättade vi om svenskar som ville klippa bandet till elbolagen och bli helt självförsörjande på elektricitet, Klotet följer upp om hur det gick för dem.Programledare Marie-Louise Kristola

Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 26:e april är det 30 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade och stora mängder radioaktiva ämnen spreds över delar av Europa. Konsekvenserna av olyckan märks än idag och lever framförallt kvar hos de människor som fick evakueras från området för att aldrig återvända.Klotets reporter på plats tar med er till den stängda zonen kring kärnkraftverket i Ukraina och berättar om hur situationen är där idag. Kärnkraftsindustrin fick sig en törn efter händelsen och nya säkerhetskrav infördes, trots det finns det ett antal reaktorer med bristande säkerhet kvar i världen.Programledare Marie-Louise KristolaRättelse: I programmet citerades direktören på kärnkraftverket i Tjernobyl som sa: "Det finns platser i den avstängda zonen som inte kan bebos på 250 000 år", det var en felaktig citering. Det han sade var att zonen delar av zonen inte är beboeliga på 25 000 år.

Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var i höstas som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken ”What we think about when we try not to think about global warming” – alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning.Stoknes är förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan.Den ordinarie sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan.Programledare Marie-Louise Kristola     

För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Invånarna i många av Kinas storstäder lider av luftföroreningar. Smogen som ligger som ett täcke över städerna orsakar stora hälsoproblem och många väljer att lämna städerna för en renare luft på landsbygden.– Vi flyttar till en renare stad till hösten, säger Pekingbon Lu Yinghua till vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Lu Yinghua är rädd att hennes dotter ska få cancer och hon litar inte på myndigheternas löften om att Pekings luft snart ska bli bättre. Klotet tar med er till Peking och ställer sig frågan om Kina klarar sin kamp mot smogen, eller om det är något som människor där får vänja sig vid?Gäst i programmet är Christer Johansson, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.Programledare Marie-Louise Kristola

Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har vi nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen.– När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm.Andra forskare jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg.– En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på Future Earths sverigesekretariat.Programledare Marie-Louise Kristola

Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under flera år har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle. Utvecklingen går långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker.Klotet besöker forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan en tusenårig gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar? I takt med klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med. I programmet medverkar: Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan, Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på GotlandProgramledare Marie-Louise Kristola.

Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 11 mars 2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. Klotet tar er med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.

Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden.På senaste tiden har det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte? Medverkande: Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London, Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI.Programledare Marie-Louise Kristola

Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet besöker sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats. Men franska EDF som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola  

De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Odlade jätteräkor förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många. Men nu har svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som  menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande. Programledare Marie-Louise Kristola

Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nu två månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går. Det tempo som hållits  hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?Hör framtidsminister Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det för företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig. Men även i Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.

Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För några år sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid. Men nu visar en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer.Programledare Marie-Louise Kristola.

Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare.Flera företag säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet. Hur fungerar det?Klotet benar också ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel? Programledare: Marie Louise Kristola. 

En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om vind och sol ska spela en större roll i energisystemet måste bättre system för att lagra elektricitet utvecklas. De flesta batterier som används för det här idag är inte tillräckligt kraftfulla, men kanske kan en ny typ av så kallade organiska batterier vara en lösning. Klotet tittar närmare på den senaste batteritekniken och besöker bland annat en batterifabrik i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola

I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över.Vi berättar också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid.Programledare Marie-Louise Kristola.

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under paraplyet Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? Vetenskapsradion Klotet sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris. Programledare: Marie-Louise Kristola. 

Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?Programledare: Björn Gunér

Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klotet berättar också om att allt fler butiker börjar sälja frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som det egentligen inte är något fel på. Samma tendens märks hos restauranterna där man också börjar ta mer hänsyn till varifrån råvarorna kommer. Det hela är ett led i att minska matsvinnet, ta vara på de råvaror som en gång odlats fram och därmed minska på resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket motsvarar all den mat som slängs i Sverige tre procent av de totala koldioxidutsläppen i landet. Programledare Marie-Louise Kristola.

En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Växthusgaserna som frigjorts vid bränderna har på bara några veckor överskridit Tysklands årliga utsläpp. Vad är det egentligen som orsakar eldsvådorna och vad man kan göra åt dem? Och så berättar vi om forskningsprojektet som vill minska risken för liknande bränder i framtiden och på samma gång återställa naturen genom att plantera in träd i områden som brunnit. – Med lite hjälp på traven kan skogsområden återfå sitt utseende och sin artrikedom betydligt snabbare än utan sådana insatser, säger Ulrik Ilstedt, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, som koordinerar projektet. Klotet berättar också om att amerikanska politiker sagt nej till den oljeledning som länge planerats från Kanada genom USA. En pipeline som skulle transportera olja ifrån den kanadensiska tjärsandsoljandsutvinningen till den mexikanska golfen. Programledare Marie-Louise Kristola.

Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen. Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Så ser dumpat material ut på Skageraks botten Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu börjar industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige. Vi besöker också en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?Programledare Marie-Louise Kristola.

"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men nu börjar det polska guldets glans att mattas. Gräsrotsprotester mot den hälsovådliga luften i koleldningens spår sprider sig i städerna, den inhemska kolindustrin brottas med ekonomiska problem och Polen blir alltmer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Energiexperter varnar för att kolmarknaden kan vara på väg att kollapsa och att Polen måste skynda sig att ställa om energisystemet. Men hur ska det gå till? Kommer någon politiker i det kommande parlamentsvalet att våga ifrågasätta kolets dominans? Programledare: Marie-Louise Kristola

Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett sätt att komma bort ifrån de höga investeringskostnaderna kan vara att bygga mindre kärnkraftverk, en utveckling som tagit fart i USA men även på andra håll i världen. Konceptet bygger på att kraftverken ska serieproduceras i moduler för att sen transporteras till de platser där de ska stå. På så sätt hoppas företagen att både byggtiden och den tid det tar att få igenom alla tillstånd kommer bli betydligt kortare än vid stora kärnkraftsbyggen. Än så länge är de flesta projekt bara på planeringsstadiet men det hindrar inte kärnkraftsföretagen från att vädra morgonluft. Klotet frågar sig om de små kärnkraftverken kan bli en viktig del i det globala energipusslet eller om det handlar om en marginell företeelse i enstaka länder? Programledare Marie-Louise Kristola.

Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men efter flera års studier kan forskare konstatera att det finns åtminstående ett par hundra exemplar av den lilla valarten tumlare i Östersjön. Tumlaren lever dock farligt bland fisknät, vindkraftsbyggen och intensiv fartygstrafik. För att trygga dess framtid måste det upprättas flera skyddade områden till havs menar forskare och miljöorganisationer. Sverige ligger idag ganska långt bort från att nå minimikravet om 10% skydd av havsmiljön som vi lovat FN och kritiker hävdar att betydligt större områden borde skyddas om det ska ha någon rejäl betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola

Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. elcykeln blir alltmer populär även här. Kan elektrifierade cyklar ersätta bilen till arbetet, eller handlar det istället om att cyklisterna blivit lata och inte vill komma svettiga till jobbet? Vetenskapsradion Klotet kollar in det senaste om elcyklar och provar själva att susa fram utan större ansträngning. Programledare Marie-Louise Kristola.

Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem för många människor. Kan nya innovativa sätt att hushålla eller rena vatten vara en lösning? Klotet besöker Världsvattenveckan som fyller 25 år och speglar utmaningarna för världens färskvattenförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påverkar vilda djur på ett sätt som vi sällan tänker på. Miljontals flyttfåglar dör vid kollisioner med stora byggnader som lyser upp natthimmelen, fladdermössens dygnsrytm störs och groddjur lockas med hjälp av ljuset till platser där de kan råka illa ut. En del länder har tagit frågan på allvar och stiftat regler kring användning av belysning. I Sverige tycks det i det närmaste vara en ickefråga, trots forskningsresultat som tyder på allvarliga konsekvenser, hur kan det vara så? Programledare Marie-Louise Kristola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.