Språket

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder. Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit? Används o mer i vissa delar av landet? Finns det några regler för hur o ska uttalas? Vad är en olukt, och hur kan ordet användas? Har ordet oavsett fått en ny betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar och människor kommunicerar? Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig?Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk? Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så? Vad är en snopp i hästsammanhang? Varifrån kommer orden schabrak och vojlock? Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst? Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla [email protected] Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper.

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på aga eller sova på ag? Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket? Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir? Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till? Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk? Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån? Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig? Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det? Varför har vi naturefternamn i Sverige?  Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen? Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell? Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga? Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. – Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet. I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020. Här finns nyordslistan!

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det så många varianter av Staffansvisan? I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så? I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro,över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo? Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen? Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också". Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"? Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen? Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö? Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra? I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på  -sillret. Vad är det för ord? Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget. Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta? Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån? Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det? Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.  Vad har ordet för historia och etymologi? Här hittar du svar! SAOB hittar du via Svenska.se. Bra att komma ihåg: SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.  Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.  Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.  SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag. Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB En hjälpsida från SAOB. Böcker Handledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken.  Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005.  Här hittar du svar! Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp. Bra att komma ihåg: Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.  Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp. Bra att komma ihåg: Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.  Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th. Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken. Bra att komma ihåg: Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket. Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950. Nynorskordboka og Bokmålsordboka Ordbok över Finlands svenska folkmål Är det här ett dialektalt ord? Här hittar du svar! Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här. Bra att komma ihåg: Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.  Täcker alla svenska dialekter.  Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.  Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen. Bra att komma ihåg: Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här. I programmet deltar: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar. Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB. Bra att komma ihåg: SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder. Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används. SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.) Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens Här hittar du svar! I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade. En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket. Bra att komma ihåg: En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom. Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning. Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare. I programmet deltar: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen. Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt? Vad har hänt med uttrycket i all ära? Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop? Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar? Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller flera partners? Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter? Varför säger en del vecker, blommer och fråger? Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta  – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar? Varför säger man grädda bröd? Vad är ursprunget till ordet durkslag? Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen att undvika? Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro? Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy? Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr? Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln? Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet? Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån? Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån? Hur har finskan påverkat värmländskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop? Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta? Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv? Hur har svenska växter fått sina namn? Hur ska växten alunrot sägas i plural? Varför heter kålrot swede på engelska? Varför heter gräset timotej just så? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa? Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer? Hur mycket får man fuska när man löser korsord? Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott? Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord? Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping) Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg) Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen? Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra? Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel? Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa. Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från? Hur vanligt förekommande är ordet hemester? Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så? Varför heter det byta buss och inte byta bussar? Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit? Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är? Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte? Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru? Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening? Betyder inte obefogad samma sak som befogad? Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska? Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate? När kan maskinöversättning börja fungera perfekt? Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig? Vad är översättningssvenska? Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud) Var kommer ordet petrifierad från? Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. 

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till? Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal? Är karantän och isolering utbytbara? Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra? Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning? Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel". Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar? Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte? Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr? Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter? Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund? Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga? Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Lyssnarnas synonymer till pengar Balubas Cash Cashiluring Daler Deg Flis Fyffe Fyrk Geld Klös Klöver Kontanter Kosing Kulor Leuter Lovor Lubriks Lusidorer Monedas Monetas Mynt Pant Para Parra Penningar Pistoler Pix Pluring Riksdaler Sekiner Skånepesetas Spänn Storkovan Stålar Stålbjörns Växel Valörer Sillöga = äldre slang för en tioöring Blejd = äldre slang för tjugofemöring Småskrammel = småpengar Grossel = småpengar Feckebôs = småpengar Grus = småpengar Korvöre = väldigt liten slant Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet Bagis = en krona Bagare = en krona Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel) Bergman = en tvåhundrakronorssedel Annie Lööf = en femhundrakronorssedel Röding = en femhundrakronorssedel Papp = tusen kronor Tuss = tusen kronor Storsläng = en tusenkronorssedel Lax = en tusenkronorssedel Lakan = en tusenkronorssedel Långsjal = en tusenkronorssedel

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala? Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde? Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung? Finns det något som heter laxask? Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken? Varför är tungvrickare populära i Polen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det oxdragarveckor eller oxveckor? Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk? Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer? Finns det andra nordiska namn på månaderna? Var kommer ordet fasta ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer jiddisch ifrån? Var är det mest levande idag? Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch? I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag? Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström. Titlar i avsnittet Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk? Heter det min hood eller mitt hood? Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"? Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera? Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden? Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt? Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst? Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit? Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det exakta synonymer? Vilket ord i svenska har flest synonymer? Betyder ordet textur verkligen konsistens? Är ordet sparsmakad synonym med kräsen? Blir texter alltid bättre av många synonymer? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia? Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då? Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta? Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt? Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har sjölivet påverkat allmänspråket? Hur kan sjö betyda både hav och insjö? Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt? Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund? Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. "I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank. Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte." Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan? I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet? Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn? Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man? Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas? Hur var språkvården förr? Vad är språkvård idag? Varför behöver språket vårdas? Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström. Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt. Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s? Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken? Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så? Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska? Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan? När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har? Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den? Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist: Att uttala sj-ljudet (7-ljudet). Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet). Att uttala u och y. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns? Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående? Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare? Vad kommer det svenska ordet hantel från? Finns det ett svenskt ord för kettlebell? Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström. Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv. Ord som förekommer i avsnittet räckhäv – chins/pull ups (eng) discogymma klova burpee (eng) – specialare hantel – dumbbell (eng) skivstång – barbell (eng) kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan? Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska? Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani? Hur kan man se romernas historia i språket? Lästips: Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005 Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling. Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016 Länktips: https://www.minoritet.se/ https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Rosenkvist svarar på om skånska ”r” är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa. Veckans språkfrågor om skånskaHur är skånskans status?Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.

En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans innehåll Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen? Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019? Vilka ord är lättast att glömma från året som gick? Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram? Hur gick det för orden sedan? Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken? Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år? Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström. Nyordslistan 2019 AanimojiantivaxxareartdödenASMRaspludd Bbenimbeteendedesign Ccybersoldat Ddeepfakedeplattformeringdigital tvillingdra åt helvete-kapital Eeldost Ffimpomat GGretaeffektengrönt körfält Hhjärtslagslaghundvisslahybridkrig Iikigaiimmersiv Kklimatdiktaturklimatnödlägeklimatstrejkkälltillit Llågaffektivt bemötande Mmenskonst Nnattborgmästare Ppopcornhjärna Ssharentingsmygflygasyssna Ttågskryta Vväxtbaserat kött Öövervakningsekonomi