Språket

Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror. Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon. Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling. Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas? Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar. Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god? Varför stavas Gud ibland med versalt G? Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska? Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet? Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud? Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang? Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt? Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb? Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika språk olika talsystem? Hur fungerar de danska och franska talsystemen? Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver? Vad är en femfemma? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”. Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare. Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta. Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017. Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi. Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion. Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera. Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt. Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna. Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som  ett “riktigt ord”? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt? Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer? Har svenskan extra många hälsningsfraser? Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”? Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår. Varifrån kommer hälsningsordet tjenare? Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckan språkfrågor Varifrån kommer ordet frisyr? Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr? Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet? Var kommer ordet kalufs ifrån? Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg? Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"? Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"? Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i". Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden? Har ordet absolut blivit vanligare? Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Bör förkortningar alltid skrivas ut? Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller? Ska man alltid ha punkter i förkortningar? Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT? Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”? Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter? Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk? Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter? Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras? Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak? Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé? Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera? Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig? Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad? Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda? I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på? Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med var och vart? Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"? Vilka regler gäller för användningen av innan och före? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det? Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans. Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man? Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?" Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk? Är det artigare med negerande frågor? Varför säger en del meningar som  “Vi måste undvika att folk inte dör”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort? Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk? Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition? Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats? Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån? Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1? Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord? På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling? Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang? Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”? Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska? Hur funkar norskans tregenussystem? Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan? Hur är statusen för nynorskan i Norge? Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska? Här kan du lyssna på Språksnakk! Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal? Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten? Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa? Hur viktig är ögonkontakten för samtal? Hur går det att skapa närhet i digitala möten?  Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten? Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda? Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal? Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då? Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda? Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”? Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår? Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen? Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden? En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask? ”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor? ”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres? Varför tror en del att etablerade uttryck är fel? Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta? Uttryck som tas upp i programmet  Bita i det sura gräset Sticka ut halsen Inte satt i sten Kusten är grön Nu är vi ute på halt vatten Det är många små bäckar som vi behöver skruva i Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken Tidens tand läker alla sår Vända kappan under galgen Det tåget har seglat Få sig ett gott spratt Dra alla över en kant Ta skeden dit man kommer Vara blindgalen Så länge det finns vin finns det hopp Kasta in handsken Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom Smaken är som baken – olika Inte skarpaste skeden i hönshuset Det är inget att hoppa i julgranen för Ropa inte hej förrän du bränt hela bron Göra två flugor på smällen Andan i halsgropen Ana ugglor i mossen Alla våfflors dag Man måste ha tungan i rätt mun Mellan pungen och pekfingret Mer kött mellan benen Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans? Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans? Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda? Vad betyder det skånska ordet kasedans? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser?Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?Heter det en eller ett rap?Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k.  Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk? Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert? Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c? Hur ska orden chans och charter uttalas? Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål. Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar? För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig. Vad betyder att bestrida en kostnad? Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen? Hur används guld i berömmande uttryck? Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen? Hur ska metallen platina uttalas? Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk? Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket? Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”? Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet? Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra? Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra? Vad har ordet driftkucku för ursprung? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord? Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid? Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering? Hur ska ordet incident förstås och användas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? Varför används ordet pjäxa på svenska? Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor? Varifrån kommer ordet valla? Varför heter valla fart på franska? I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker? Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra? Vad har ordet kuk för etymologi? Varifrån kommer uttrycket kuka ur? Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa? Vad har ordet knulla för historia? Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.