Språket

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråkUnder 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.SkibidiSlayDemureMain character energySigmaAlphaNo capGen z wrote the scriptWackFlexaOhioLitRizzGrischSpråkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråkHur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslangSe videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.När namn blir ord – eponymerEponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.Språkfrågor om namn, förnamn och eponymerNamnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn? Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?Lär dig mer om namn och förnamnUtforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.Låttexter från svenska artister på engelskaSvenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.Språkfrågor om låttexter och musikVarifrån kommer ordet slagdänga?Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?Mer om låttexter och språket i musikenLäs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.Lyssna på Annika Norlins musik.Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.Språkfrågor om politiskt språkVad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?Mer om politiker och språkLäs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?– Förmodligen.Språkfrågor om omVad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?Vad betyder ”omm” och när används det?Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?Mer om omLäs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien. Läs om om i Svenska akademiens ordbokSpråkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om alfabetetVarifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?Mer om alfabetet och bokstäverLäs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförståndKan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?Mer om ord och uttryck som orsakar debattLyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Latin och romarriketUnder romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.Latin i Sverige idagLatinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om latin förr och idagHur är latins status i idag?Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?Varför väljer många företag namn som låter som latin?Mer om latinLäs: Boken Vårt antika modersmål av Alf HenrikssonLäs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringarLäs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinetSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyrSpråkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språketVarför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?Lär dig mer om prepositionerLäs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.Kan vaghet i språket var bra?– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språketVarför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?Är  uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?Mer om modalitet och osäkerhet i språketLäs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användningVarför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?Mer om ordklassen pronomenLäs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor om bilar Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?Varför heter det kofångare?Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodellerLäs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitetKan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. Finns det fonestem i alla språk? Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?Lär dig mer om ljudsymbolikTitta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ordspråkHur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk? Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?Mer om ordspråk, ordstäv och talesättBok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929). Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om upprepningarFrasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? Varför säger vi hej hej och inte bara hej?Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?Mer om upprepningar och reduplikationTitta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om kärlekVad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?Mer om kärlek, dejting och språkLäs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.Språkfrågor om norrländska dialekterVad är gemensamt för de norrländska dialekterna?Vilka dialektområden finns i Norrland?Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?Vad har ordet he för etymologi?Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?Mer om norrländska dialekterLäs om Norrländska mål från ISOF.Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?””Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?””Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?””Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.Språkfrågor röster och språket i radio och på tvVad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?Mer om språket i radio och tvBok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Språkfrågor om insekterVad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?Varför heter bålgeting just så?Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om eufemismer och noaordVarifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaordKrönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Språkfrågor om felsägningarVarför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?Hur kan språkfel smitta?Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?Mer om felsägningar Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang. Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkivLyssna på Galna radiogrodorLyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skrattaSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Foster tjuvlyssnar på språkRedan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen. – Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.Språkfrågor om barns språkutvecklingFinns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?Mer om barns språkutvecklingSe filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.Mer om konstiga språkLär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.Läs om språket Solresol från Wikipedia.Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.Språkfrågor om dikt och rimVad är metrik?Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?Hur länge har människan rimmat?Vad finns det för olika rim?Vad finns det för olika versmått?Går det att skriva en drottkvätt på svenska?När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?Mer om dikt, rim, verslära och poesiLyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023). En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).Dikter, låtar och poeter som nämns i programmetMoster ester av Lennart Hellsing (tiradrim). Blinka lilla stjärna (parrim).Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.Vinden har vänt av Petter. Näcken av Erik Johan Stagnelius.Postludium av Tomas Tranströmer.Skapelser av Malte Persson.Han drunknade i Holms hav.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om kommateckenVilka regler för kommatering finns i svenskan?Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel  “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?Vad handlar det danska kommakriget om?Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?Mer om kommateckenLäs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.Språkfrågor om engelska i svenskan”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?När blev w en del av det svenska alfabetet?Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?Mer om engelska i SverigeBoken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om adjektivVarför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?Mer om adjektivSpråkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om dialekterHur uppkom dialekterna?Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?Mer om dialekterLäs om Dialekter förr och nu från ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. – Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om ögonVarifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?Varifrån kommer ordet “blindstyre”?Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?Mer om ögonkontaktLäs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. Språkfrågor om estlandssvenskaVarför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?Hur länge har det bott svensktalande i Estland?Vad är unikt med det estlandssvenska språket?Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?Mer om estlandssvenskaLyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).Sociala medier: @estlandssvenskaaventyrSpråkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om företagskommunikationDet pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?Varför har företagskommunikation blivit mer informell?Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?Hur kommunicerar företag dåliga besked?Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?Mer om företagskommunikation och språkLäs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla [email protected]är dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Vi blir aldrig färdiga med orden av Susanna Karlsson, från Språktidningen (juli 2024).Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodellerVad är en språkmodell?Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?Är det korrekt att säga att AI kan språk?Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?Varför är vi artiga mot AI?Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.Nyheter om AI från Sveriges Radio.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok)Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.Medverkande:Fredrik Lindström, populärhistorikerSara Lövestam, språkvetare och författareLydia Sandgren, författare och psykologProgramledare:Emmy Rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.Språkfrågor om arabiskaVilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?I vilka sammanhang används standardarabiska?Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?Kommer ordet madrass från arabiska?När började arabiska siffror användas i Sverige?Kommer arabiskan påverka svenskan?Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?Lär dig mer om arabiskaLäs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets de, dem och dom-debatt har  stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952Kommenteras av Erik Wellander.Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.Debattörer:Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965Debattörer:Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalysGår det att avbryta någon på ett trevligt sätt?Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?Vilka är ”språkvården”?Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?Hur fungerar språkvård i andra länder?Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?Läs Gustav Vasas bibelLäs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.Språkfrågor om klass och språkHur låter överklasspråk?Kan man göra en språklig klassresa?Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?Varför använder överklassen fåniga smeknamn?Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?Läs, lyssna och titta på mer om språk och klassSe! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.Susannas Karlssons tre science fiction-boktipsSnow crash av Neal Stephenson.The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.Babel, an arcane history av R. F KuangSpråkfrågor om science fiction och fantasyHar det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasySe! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.Språkfrågor om broderi och andra textil hantverkVad är skillnaden på broderi och brodyr?Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverkLyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är felBörja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.Sätt inte ut kommatecken före och.Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.Bryt inte mot subjektsregeln.Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmerBoken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.