Språket

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.Lekfulla språkfrågorNär uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?Mer om lek med ordLyssna på avsnittet om korsord (från 2020)Spela Connections i New York Times.Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.August Strindberg böjer adjektivVi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.Språkfrågor om adjektivFinns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?Kan man säga ”renare” och ”renast”?Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?Mer om adjektivHur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).Språket har vunnit ett pris!Läs mer om det här.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.Språkfrågor om matVarför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rotVad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?Varför säger man ”kaffe på maten”?Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?Mer om språk i matenHör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.Språkfrågor om onlinespråkVarför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?Mer om onlinespråkLäs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskar på temperaturspråkGäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.Språkfrågor om temperaturer”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?Mer om temperaturerSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.Språkfrågor om siffror, antal och nummerVad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?Hur många personer är ”ett hundratal”?Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?Mer om siffrorTitta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.Språkfrågor om ortnamnVarför har sjöar så konstiga namn?Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?Varför heter Växjö Växjö?Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.Mer om ortnamnLäs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?The summer of love – sommaren av kärlekLyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor med semesterkopplingLandet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?Mer om semesterspråkLäs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövsJa, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Jamen, jomen, nejmenDen som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren tipsarSofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Det var så lite såDet finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.Historian bakom ”ejenkligen”Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Frågor om ordet ”ejenkligen”Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Vill ni ha det som i England, eller vadå?Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Engelskans ”think”En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Ungdomsslang sprids mycket snabbare nuSlangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om slangord och -uttryckNär började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?Hur gammalt är ordet ”ball”?Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."Fredrik Lindström, författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om svenska språketVad utmärker den svenska språkmelodin?Varför böjer inte svenskan verb efter person?Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?Hur viktigt är modersmålet?Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitetSvenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.Programledare Emmy Rasper.Programmet publicerades första gången 2023

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.Floskler på jobbetDet finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:Vi är värderingsdrivnaVi jobbar agiltHär är det högt i takSpråkfrågor om jobbsnackÄr ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?Mer om arbetets språk:Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.Olika ord för sexSusanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.Pömsig – sexuellt laddat eller inte?Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.Språkfrågor om sexVad ska man säga när man vill ha sex med någon?Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?Vad betyder ”pillemarisk”?Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?Mer om sex i språketLäs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sara Lövestam tolkar Nils FerlinNils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.Musikalitet och språkkunskapYlva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om musikalitet och språkinlärningHar musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?Mer om språk och musikalitetLäs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.Inflation bland förstärkningsorden– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språketVad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?Hur länge har begreppet vecka funnits? Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitetHur stort ordförråd behöver jag?Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har. – Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språketHur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?Läs mer om ordförråd och hur många ord som finnsISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Nya testamentet får modernare språk– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.Språkfrågor om påsk, kyrkan och äggHur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?Lär dig mer om bibeln, påsken och äggLäs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.Läs om Påskens alla dagar från ISOF.Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigareVarifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cyklaFå något att bita i Få blodad tandHa kul som ett barn på julaftonKaka på kakaGe sig i kast medDra sitt strå till stackenKasta yxan i sjönInte illa pinkatEn dans på rosorIngen ko på isenDet går som tågetSom ett brev på postenDra alla över en kamGöra någon en björntjänstÅ någons vägnarMunsbitHårdraGråta krokodiltårarVara bakom flötetKlockrentGrundbultenLär dig mer om metaforerLäs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.När är natten egentligen?– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.Språkfrågor om tidenHur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?Mer om tiden och klockanHur mycket är klockan exakt just nu?Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om genus i svenskanVilket genus har anus? En eller ett?Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?Mer om genus i svenska språket och andra språkLäs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Stockholmska – en stroppig dialekt– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.Stockholmskan håller på att förändrasDet klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.Språkfrågor om stockholmskaHur och när uppkom stockholmska?Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?Håller ”reven” på att försvinna? Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?Mer om stockholmskaLäs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.Därför åker värmlänningar upp till StockholmLär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om upp och nerÄr det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?Mer om upp och ner i språketSvara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.Vad menas med grammatik?Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.Språkfrågor om grammatik och satsläraVad är en bisats? Hur kan man känna igen den?Vad är en satsdel?Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?Vad är ellips inom grammatiken?Vad är ett predikatsled?Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satsläraLäs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.Omständig – en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.Vad säger du när någon hostar? Mejla [email protected]åkfrågor om kroppsliga besvärVarför säger man bakfull?Var kommer ordet liktorn ifrån?Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?Varför har svenska språket så många ord för att fisa?Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?””Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?””Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?””Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?””Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?””Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?””Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”Lär dig mer om gamla ord och uttryckSök i Ortnamnsregistret hos ISOF.Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre DalarnaSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. – Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska. Ökat intresse för de samiska språken i Sverige– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord. – Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot. Språkfrågor om samiskaHur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?Hur utvecklas samiska språk över tid? Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?Finns det samiskt slangspråk?Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?Lär dig mer om samiskaLäs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbeteFörr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Grön omställning, grönmålning och greenwashing– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Viktigt att hålla koll på terminologin – Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.Språkfrågor om miljö och hållbarhetVad är etymologin bakom ordet återvinning?Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhetHär hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Historiskt presens irriterarHistoriskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.Språkfrågor om tempusVarför används i historiskt presens i nyhetstexter?Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?Lär dig mer om tempusLäs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.Språkfrågor om skyltspråkLyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?Lär dig mer om skyltspråkLäs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regnVarifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?Vad menar meteorologerna  när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?Varför heter det snålblåst och hundväder?Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?Lär dig mer om väderspråkSe filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Ankkurva, barntorped och demure årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl, grisch, ultrasnabbt mode och looksmaxing. Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped, gisslandiplomati och drakdrönare.– Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien.Panelens favoritnyordSara Lövestam, språkvetare och författare, har fastnat för ordet ankkurva, alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi. – Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser.David Håkanssons val föll på nyordet umarell, som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska.– Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han.– Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper, programledare. Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist...De nyorden kommer vi fortsätta användaHör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden.– Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi.– Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam.Läs mer om Nyordslistan 2024Här är hela nyordslistan för 2024, från ISOF.Här hittar du gamla och nya nyordslistor.Medverkande: Sara Lövestam, språkvetare och författare, David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien ochTara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar. Alla avsnitt av Relationerna hittar du här.

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.Språkfrågor om julen i dialekternaMalva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?Lär dig mer om dialektala julfrågorLäs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om vinterkläderMattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.Lär dig mer om vinterkläderLäs om, och se hur den första ollen såg ut.Läs om Lovikkavantens historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.Fosse, Lagerlöf och JohnsonMed utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om Nobelpristagarnas språkJohan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteraturLäs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs. – När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?Det definierar förortssvenskaMen det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiskaLinda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel? Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?Lär dig mer om förortssvenska och ortiskaLäs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.Dyslexi på olika språkAntalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.Dyslexi har inte med dumhet att göra– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterDet kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?Varför stavas inte april med två L?Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterLäs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om konstiga ordVarifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?Varför heter det “ingefära” på svenska?Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiskaVad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologiSe när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.