Språket

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411  Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m? Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome? Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund? Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r? Varför böjer man inte verb i thailändskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt? ”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa? Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall? Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ? Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud? Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken? Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar? Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands? Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är funktionsvariation för ord och varför används det? Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt? Vad är det för skillnad på orden hy och hud? Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra? Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger? Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd? Är asocial en synonym till kriminell? Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten? Kan man säga att något tillkommer när något ingår? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus? När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?  Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra? – Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson. Du hittar hela undersökningen här.   Veckans språkfrågor Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre? Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte? Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs? Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?  Varifrån kommer orden utantill och innantill? Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord. Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras? Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less? Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra? Vad är det för skillnad på starkhet och styrka? Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem? Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig? Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det? Varifrån kommer uttrycket jiddra? Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla? När började svensk media använda uttrycket no go-zon? Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar? Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg? Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else? Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung? Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös? Hur används egentligen uttrycket spritt språngande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så? Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket? Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar? Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.Veckans språkfrågorNär och hur kom ordet mys in i svenskan?Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDet dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?Varifrån kommer ordet tutte?Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bortI veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssvenskan och nu är projektet nästan klart. Men det har varit en kamp emot klockan. Språkets reporter Erik Espeland, har träffat Maia Andréasson, lektor i nordiska språk, som deltar i forskningsprojektet. Här finns > Info om öppen workshop för Estlandssvenskans språkstruktur 24 november. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket att gå in i väggen?Hur har uttrycket Netflix and chill kommit att betyda att ha sex med någon, och vad finns det för liknande uttryck?Varför kan orden gullig och duktig uppfattas som nedlåtande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorSka eller skall vilket är korrekt?Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt?Vad betyder ordet törna?Hur ska ordet fit böjas i plural?Dessutom kommenterar vi debatten om de/dem och dom.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån kommer ordet staffla? Meningen alla bilar är inte säkra kan se enkel ut, men vad betyder den egentligen? Är alla bilar osäkra? Eller betyder det att inte alla bilar är säkra? Varför man säger man jävlar i min lilla låda? Vilken låda? Och varför är djävulen i den? Uttrycket så att säga, när kan det användas korrekt eller är det ett onödigt uttryck? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån? Vad är korrekt fritids eller fritis? Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas? Varifrån kommer uttrycket Det var på håret? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi? Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck? Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump? Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck? Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla [email protected] lyssnarfrågorVarför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök?En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta när ett ord ska ha bestämd form respektive obestämd form. Han ger exempel från filmen "G som i gemenskap" där han hört repliken ”Följ med till station!” och undrar varför det inte ska vara ”stationen”.Finns det ett samband mellan namnet på musiksträngen chanterelle och svampen kantarell?Hur mycket och på vilket sätt talades franska vid hovet på 1700-talet?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord? Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.