Språket

Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman? Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska? Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten? Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv? Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder? Vad betyder uttrycket full patte? Gifta sig och att ta gift - finns det något samband? Varför kallas polisen ibland för aina? Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad innebär det att hata på någon? Hur och när uppkom ordet skämskudde? Finns det något samband mellan orden gäst och gast? Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord? Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne? Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende? Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante? Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget? Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta? Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här? När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid? Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal? Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda? En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord? Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk? "Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2017 – ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018. Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått. Panelen diskuterar Namnlagen2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst? Kommande nyordVad tar vi med oss för ord från 2017? SpråkakrobaterPanelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017. Svenska kyrkans nya kyrkohandbokVarför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt? Finland – 100 år av självständighetHur är finskans status i Sverige? ValårVad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata?I panelenAnna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet.Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet.Sara Lövestam, författare och grammatikapostel. ReportrarSofia Blad och Jonathan Eklund. ProgramledareEmmy Rasper Research och slutproduktionMoa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.

En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig? Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant? Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra. När kom ordet adjö in i svenskan? Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär? När och varifrån kommer ordet kung? Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall? Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd? Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion? Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet? Hur lång får en förkortning vara? Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra? Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra? Vad betyder egentligen kufisk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar. Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje. Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten? Reporter Johan Tollgerdt Medverkande Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskolaAnders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitetElianne Viennot, universitetslärare och feministJulie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris Programledare Emmy Rasper

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt? Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator? Vem kolliderar med vem när två fordon krockar? Vad betyder egentligen ordet någonsin? Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst? Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä? Vad betyder egentligen ordet jinxa? Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater? Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet rammelbuljong? Vad betyder ordet frakligt? Vad står mästare för i ordet vaktmästare? Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar? Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder täckt i ordet otäckt? Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst? Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter? Vad är egentligen geråd för något? Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang? Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411  Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m? Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome? Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund? Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r? Varför böjer man inte verb i thailändskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt? ”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa? Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall? Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ? Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud? Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken? Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar? Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands? Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är funktionsvariation för ord och varför används det? Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt? Vad är det för skillnad på orden hy och hud? Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra? Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger? Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd? Är asocial en synonym till kriminell? Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten? Kan man säga att något tillkommer när något ingår? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus? När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?  Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra? – Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson. Du hittar hela undersökningen här.   Veckans språkfrågor Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre? Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte? Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs? Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?  Varifrån kommer orden utantill och innantill? Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord. Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras? Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less? Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra? Vad är det för skillnad på starkhet och styrka? Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem? Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig? Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det? Varifrån kommer uttrycket jiddra? Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla? När började svensk media använda uttrycket no go-zon? Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar? Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg? Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else? Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung? Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös? Hur används egentligen uttrycket spritt språngande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så? Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket? Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar? Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.