Språket

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.Språkfrågor om häxor och skrockVarifrån kommer ordet häxa?Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?Vad betyder ordet ”elma”?Vad var egentligen hinjakten?Mer om påskenLäs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF. Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behållerEtt annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.Språkfrågor om norrländska dialekterÄr det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska. – Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.Det kallas pinnen som vi lägger på varubandetVi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om etiketter i mataffärenKan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?Varför säger man livsmedelsaffär?Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?Mer om etiketter i mataffärenAnders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.Erik Lundin om rimteknikGäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.Rimmar ”blomma” och ”trumma”?En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.Lyssnarfrågor om rimRimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?Rimmar ”blomma” och ”trumma”?Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?Mer om rimTitta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.1800-talssvensken kallade sin kompis för brorVi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.Språkfrågor om språket i relationerPå italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?Mer om språket i relationerLäs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.Språkfrågor om gatunamnVad är skillnaden på gata och väg?Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?Mer om gatunamnKolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.A-traktor är ett nytt ord i SAOLI SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.Lättgrogg är borta och har väckt en del irritationAtt ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist. – Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.Språkfrågor om SAOLVarför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?Mer om SAOLHär kan du slå upp ord i nya SAOL.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.Udda ord inom vintersportenRadiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.Språkfrågor om vintersportVarför heter pulkor med ratt ”bob”?Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?Vart kommer ordet ”lappkast” från?Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?Vad heter ”fjällen” på engelska?Mer om vintersport och språkLyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.Särskrivning nu och dåNär man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.Språkfrågor i avsnittetVarför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?Varför särskrevs det i kyrkböckerna?Mer om språkhistoriaLäs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Att säga Säg till om du behöver hjälp till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran är socialt utmanande, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.I det här avsnittet tittar vi närmare på samtalsanalys, alltså det som händer mellan människor när de pratar men som ofta går oss förbi.– Det handlar om hur vi använder språket som socialt redskap eller som en social företeelse, förklarar Susanna Karlsson.Vad betyder ”Det var en bra fråga”?”Det var en bra fråga” kan betyda många olika saker, exempelvis att man vill vinna tid innan man svarar på frågan eller att man signalerar att frågan var svår. – Eller en lärare som får frågan, vill ju kanske uppmuntra själva frågeställandet, även om han eller hon har svarat på den här frågan 5000 gånger, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om samtalsanalysVad menar man med att börja ett svar med ”Det var en bra fråga”?Är det verkligen snällt att säga ”Säg till om du behöver hjälp?”Hur används ordet ”ju” i samtal, och finns det en direkt översättning till andra språk?Är det korrekt att säga ”tack att” istället för ”tack för att”?Mer om samtalsanalysLäs Samtalsanalys av Catrin Norrby (2004)Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. –Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.Inte kan man färdas till hästs?Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?Språkfrågor om S betydelseKan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?Mer om S i svenskanApropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnenSusanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.– Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare.Två punkter – en egensinnig variant av tre punkter?Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter.Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk.Språkfrågor om skiljeteckenLyssnaren Sven vill veta mer om punktens historiaVad betyder en mening som avslutas med två punkter?Hur lång är en punkt?Hur används skiljetecken i andra språk?Mer om skiljeteckenLäs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013)Lyssna på OBS: Radioessän om skiljeteckenSpråkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Så ska engelska ord i svenskan uttalasEngelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska. Språkfrågor om engelska i svenskanHur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?Varför säger vi stalka på svenska?Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?Mer om engelska i svenskanLyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Skibidi, hjärnöta och six sevenÄven trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.Många engelska lån på nyordslistanFlera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.En före detta partners nya partner – en ”svonk”?Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.Språkfrågor om familje- och släktordVad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?Läs mer om familje- och släktordLäs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen.– Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk.Terminologins bakgrund och framtidKarin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer. Lyssnarfrågor om fackspråkVad är skillnaden på ”chaufför” och ”förare”? Varför säger man ”spårvagnsförare” men ”taxichaufför”?Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket?Finns det något bättre ord än ”delete” för att radera något?Varför säger vissa ”teknologi” när de menar ”teknik”?Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket?Mer om fackspråkSök på termer i Rikstermbanken.Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021).Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix.Vi lär oss också ord som grammatikalisering och morfologi.– Morfologi är de minsta betydelsebärande delarna i språket. Byggklossarna som vi kan se att ett ord består av och som, när man plockar isär dem från ordet, fortfarande betyder nånting, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Lyssnarfrågor om suffix och prefixVad har suffixet ”-sam” för innebörd? Det förekommer i ord som ”gemensam”, ”tursam” och ”ensam”. Hur ser det ut i andra språk?Vad betyder suffixet ”-dom”? Det återfinns i ord som ”barndom”, ”sjukdom”, och ”fördom”.Vad betyder ”läm-” i ordet ”lämna”?Är suffixet ”-age” en förfranskning av svenska ord? Till exempel i ord som ”kablage” och ”ställage”.Vad betyder suffixet ”-ofil” i ord som till exempel ”frankofil” eller ”anglofil”? Vart kommer det från?Vilken funktion har prefixet ”för-”? Till exempel ”förtränga”, ”förkorta” och ”förnedra”.Mer om suffix och prefixLäs Svenska Akademiens ordbok om prefixet ”-för” (påbörjad 1927)Lyssna på Tankar för dagen med Stina Ekblad (från 25 juli, 2024) som hänvisas till i avsnittet.Läs Fredrik Backmans blogg om att föräta (från 2011).Lyssna på ett tidigare avsnitt om suffix och prefix (från Språket 28 november, 2022).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.Natthus- nattduk- eller nattygsbord?Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?Språkfrågor om ord med natt och dag iVar kommer ordet dagvatten ifrån?Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?Varifrån kommer ordet dagsmeja?Varför heter det småtimmarna?Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?Lär dig mer om natt- och dagordLäs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språkenLäs om dagvatten hos Rikstermbanken.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men man får inte byta namn hursomhelst.– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.Därför får man inte heta Pilsner– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelseLena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.Språkfrågor om namn och namnbytenNamnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?Mer om namn och namnbytenLäs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråkVad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?Mer om nonsensspråkLäs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om krånglig grammatikHur fungerar den inre och yttre grammatiken?Är verb och predikat samma sak?Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?Mer om krånglig grammatikLäs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.Läs Svenska Akademiens grammatik.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.Språkfrågor om artighetsfraserVarför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?Mer om artighet i språketPoliteness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. LevinsonSpråkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Japanska spökenI avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.Lyssnarfrågor om halloweenVarför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?Hur böjer man färgen orange i plural?Mer om allhelgonaLyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet. Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.Språkfrågor om rikssvenskaVarför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?Mer om rikssvenskaLäs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.Lekfulla språkfrågorNär uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?Mer om lek med ordLyssna på avsnittet om korsord (från 2020)Spela Connections i New York Times.Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.August Strindberg böjer adjektivVi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.Språkfrågor om adjektivFinns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?Kan man säga ”renare” och ”renast”?Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?Mer om adjektivHur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).Språket har vunnit ett pris!Läs mer om det här.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.Språkfrågor om matVarför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rotVad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?Varför säger man ”kaffe på maten”?Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?Mer om språk i matenHör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.Språkfrågor om onlinespråkVarför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?Mer om onlinespråkLäs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskar på temperaturspråkGäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.Språkfrågor om temperaturer”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?Mer om temperaturerSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.Språkfrågor om siffror, antal och nummerVad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?Hur många personer är ”ett hundratal”?Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?Mer om siffrorTitta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.Språkfrågor om ortnamnVarför har sjöar så konstiga namn?Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?Varför heter Växjö Växjö?Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.Mer om ortnamnLäs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?The summer of love – sommaren av kärlekLyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor med semesterkopplingLandet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?Mer om semesterspråkLäs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövsJa, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Jamen, jomen, nejmenDen som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren tipsarSofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Det var så lite såDet finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.Historian bakom ”ejenkligen”Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Frågor om ordet ”ejenkligen”Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Vill ni ha det som i England, eller vadå?Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.