Meny

Potatis så enkelt att odla. Men också den mest besprutade grödan. Varför? Och hur ska man egentligen koka potatis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag blev intresserad av potatis när vi flyttade hit, säger Anna Froster, frilansjournalist och författare till boken Potatis – om pumatassar, kupning och obändig livsvilja.För några år sen flyttade hon till Broddetorp vid Hornborgasjön, mellan Falköping och Skövde.– Grannarna drog in oss i odlingen. Och det var så häftigt att det var så enkelt att odla potatis!Anna berättar om potatisens historia och kommer också med ett enkelt odlingstips – lägg bara potatis på gräsmattan och lägg över halm!Potatis betraktar vi som närmast svensk. Men det tog hundra år för potatisen att slå igenom i Europa.– Det var när man kom på att det gick att göra brännvin av potatisen som den slog igenom stort, säger Anna Froster. Då var det många som började odla. Och när man ändå hade potatis så kunde man försöka sig på att äta den också.Potatis är lätt att odla, men är ändå den allra mest besprutade grödan.Potatis står för 1 procent av marken vi odlar på, men för 30% av besprutningen. Anledningen är fienden bladmöglet.Men det finns resistenta sorter som står emot bladmöglet. Varför odlar vi inte bara dem?Erik Alexandersson, forskarassistent på Växtskydd, Sveriges Lantbruksuniversitet, förklarar hur bladmöglet fungerar, varför det är ett så stort problem och vad man kan göra åt det.Bengt och Ivar Nilsson odlar ekologisk potatis utanför Falkenberg i Halland.– Vi har vant oss vid osäkerheten. Ibland slås skörden ut av bladmöglet.Odlarna Elna och Ulf Gränsbo i Vellinge i Skåne odlar både ekologisk och konventionell. I konventionell odling sprutar de en gång i veckan med bekämpningsmedel.Men svenska bönder besprutar mycket mindre än i andra EU-länder.

Matindustrin har dåligt rykte. Samtidigt vet vi väldigt lite om den. Industrin berättar sällan hur de jobbar. Och reklamen romantiserar. Meny tittar in bakom kulisserna i en matfabrik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Källby, vid södra Vänern, inte långt från Lidköping, ligger Dafgårds fabriker. Där tillverkas djupfryst bröd, pizza, piroger, kåldolmar, portionsrätter och en massa annat. Vi får se hur det görs – lasagne, spagetti och köttfärssås, kåldolmar, pizza och bröd. Hur maten tillagas och vilka ingredienser som ingår.Vad är skillnaden att laga mat hemma och i industriell skala? Finns det något som inte fungerar att laga?För några år sedan förändrades branschen. Boken Den hemlige kocken och den efterföljande debatten fick företagen att se över sina metoder.– Det bästa med den debatten var att mat måste få kosta, säger Magnus Dafgård, vice VD i företaget. Vi ändrade recepten och höjde priserna och gjorde mycket godare grejer. Utvecklingen går mot allt bättre mat.– Samtidigt ökar gapet mellan hur konsumenter tror att det är och hur jordbruket verkligen är, säger Carl Dafgård, inköpsansvarig. Reklamen stämmer inte alls med verkligheten. – Man måste göra maten bättre än reklamen, säger Magnus. Inte reklamen bättre än maten.I programmet testar vi också färdigmat, både djupfryst och kylförvarat.

Jag skulle vilja påstå att vi inte har någon glasskultur alls i Sverige, säger Nicklas Ericsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nicklas driver en liten glassbutik i centrala Göteborg där han tillverkar hantverksmässig glass. I grunden är han kock utbildad på Grythyttan men intresset för glass tog över.– Jag gick några kurser på glassuniversitetet i Italien.Och sen var det kört. Det blev gelato – den italienska magrare glassen – och sorbet.I programmet förklarar Nicklas glassens kemi och fysik. Så får man den perfekta glassen – inte för hård, inte för lös, inte för isig.Och han lär ut världens enklaste sätt att göra perfekt sorbet. Alla gånger!Hantverksmässig glass dyker upp på alltfler platser i landet. Varför är det så? Håller vi på att få en riktigt glasskultur i Sverige? Meny besöker också en årlig glassfestival på Sicilien.

Meny går ut i skogen med en kock på jakt efter en nyttig sallad. Men också bladen i salladspåsen i livsmedelsbutiken är jättenyttiga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Som kock har jag plockat mycket i naturen, säger Mattias Karlsson, van bladplockare och sous-chef på restaurang Styrsö skäret i Göteborgs skärgård.– Musöronen, de första späden på björk. Råa som de är, och när de är större kan man lägga in dem i vinäger.Och blåbär och lingon – bladen alltså.Lotta Nordmark arbetar på SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp och forskar bl a på så kallade babyleaves, primörblad, blad som man skördar i ett väldigt tidigt stadium.– De är väldigt nyttiga. Speciellt rucola och andra kålblad som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.Och så här års – när vi är inne i vårt sommarhalvår – är de odlade småbladen extra nyttiga.– I många fall är blad odlade hos oss nyttigare än de som kommer från länder längre söderut. Vår sol är mer intensiv.Men varför är det så lite gröna blad på restauranger?Vi frågar Gustav Trägårdh, årets kock 2010 och kock på Sjömagasinet, Niklas Ekstedt, tv-kock som har flera restauranger i Stockholm, och Malin Söderström, som driver Moderna Museets restaurang i Stockholm.

Varje dag distribueras 170 000 luncher i Bombay av 5000 dabbawalas, som cyklar runt med maten. Malin Mendel Westberg, SVT:s korrespondent i Indien, följer med en dabbawala på jobbet och berättar om systemets historia i den brittiska kolonialhistorien. Och hur denna lunchdistribution hänger ihop med de många religionerna i Indien. Och hur är det med lunchen i Sverige? Blir det matlåda eller lunchrestaurang? Vad är vanligast? Och vilka rätter äter vi helst? Vi besöker Mats Nordström, kocken som slutade med finkrog och nu driver lunchrestaurang. Vad är det för skillnader? Och vi skannar av lunchutbudet en vanlig dag i landets andra stad. Vad erbjuds? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje dag distribueras 170 000 luncher i Bombay av 5000 dabbawalas, som cyklar runt med maten. Malin Mendel Westberg, SVT:s korrespondent i Indien, följer med en dabbawala på jobbet och berättar om systemets historia i  den brittiska kolonialhistorien. Och hur denna lunchdistribution hänger ihop med de många religionerna i Indien.Och hur är det med lunchen i Sverige? Blir det matlåda eller lunchrestaurang? Vad är vanligast? Och vilka rätter äter vi helst?Vi besöker Mats Nordström, kocken som slutade med finkrog och nu driver lunchrestaurang. Vad är det för skillnader?Och vi skannar av lunchutbudet en vanlig dag i landets andra stad. Vad erbjuds?

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode?I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras.Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires.Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så?Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat.Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet.Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige.– Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin.Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept.– Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt.Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst?