Inlästa texter

Vi måste bry oss om och ge alla elever chansen, skriver Elisabeth Precht i denna krönika. Genom skola under sommarlovet och andra åtgärder kan eleverna få nog kunskaper för att hänga med i undervisningen framgent. Det gäller även yngre, visar forskning och en skolreform i Texas.

Nästan en femtedel av alla dödsfall i världen har skett i USA. I boken The Premonition målar författaren Michael Lewis upp en bild av ett land med politiserade institutioner som gjort för lite och för sent för att stoppa smittan. Det finns likheter mellan den amerikanska och den svenska pandemihanteringen, skriver Jonas A Eriksson.

Mer än 30 år efter den tyska återföreningen finns fortfarande en spricka mellan Väst- och Östtyskland. Efter 2015 har högerextremism blossat upp i öst och spänningarna intensifieras. Många tyskar i väst har fortfarande svårt att förstå det som en gång var DDR och dess återverkningar på dagens Tyskland, skriver journalisten Philip Franzén.

Vi har sedan några år begåvats med ett knippe nyord som kännetecknas av att de inte betyder något särskilt – förutom att de har positiva innebörder som alla kan gilla, skriver Henrik Höjer. Just därför är de mycket praktiska och enkla att använda.

Varför har ordet kvinna blivit tabu, frågar sig historieprofessorn och genusforskaren Yvonne Hirdman, som läst Kajsa Ekis Ekmans bok om könets existens. Inläsare: Marika Lagercrantz.

Inom amerikansk medicin gör man allt större poäng av patienternas hudfärg. Frågan är vem som gynnas, skriver läkaren Erik W. Larsson, som menar att USA:s radikala och upplysta framtid lär bli svår att skilja från landets skamliga förflutna.

Det finns idag en stark tendens till att se människor som exponenter för olika grupper eller gruppintressen. Men historien uppvisar otaliga exempel på människor som inte följt strukturerna och agerat enligt sin moral. Vi har alltså alla både en vilja och ett ansvar för våra val, skriver Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer i sin krönika.

En bok om den svenska ensamheten har blivit en försäljningssuccé i Polen, där många verkar längta efter svensk ”egentid”, statsindividualism och ensamma skogspromenader. Här skriver bokens författare Katarzyna Tubylewicz om att det även finns en ensamhet som många svenskar längtar till men få vågar sig på: modet att ensam stå för sina åsikter.

Det brukar ofta sägas att alla egentligen vill jobba hårt och försörja sig själva, och att ingen vill leva på bidrag. Men är det verkligen så? Allt tyder på att ju rikare vi blir, desto mindre är vi benägna att arbeta. Text av Henrik Höjer, Kvartals vetenskapsredaktör.

Vi behöver tala om hur normer och skönhetsideal skapas och hur vi i detta avseende påverkas av sociala medier. För den enskildes fria val är inte alltid så fritt som vi tror. Och att könsnormer inte debatteras mer i Sverige kan bero på att vi tror oss leva i ett av världens mest jämställda länder, skriver Tanja Olsson Blandy.

Sluta skjut utmålas som en framgång i Malmö. Men stämmer verkligen det? För att projektet ”Sluta skjut” ska fungera måste hotet om sanktioner vara på allvar, skriver Johannes Knutsson, professor emeritus vid norska polishögskolan. Han konstaterar att projektets påstådda effektivitet inte avspeglas i någon statistik.

Den Oscarsbelönade filmen En runda till är en triumf för manlig frigörelse, skriver Victor Johansson.

2021 krävs det alkohol för att porträttera en god man med ett fullständigt känsloregister, skriver Victor Johansson i denna kulturtext som han själv har läst in. Han anser att den Oscarsbelönade filmen En runda till är en triumf för manlig frigörelse.

En läcka från det virologiska institutet i Wuhan är den troligaste orsaken till pandemin, det framgår i en granskande artikel som nu får svallvågor. Men Kinas partipropaganda och andra aktörer lyckades tidigt få labbspåret avfärdat som en konspirationsteori. Och när Donald Trump pekade ut institutet i Wuhan valde medierna att inte följa spåret. Samtidigt varnar nu svenska MSB för att skuldbelägga Kina och kopplar det till just konspirationsteorier, skriver Ola Wong.

Coronastödet försöker hålla liv i kulturvärlden av igår. Men hindrar pengaregnet en kreativ förstörelse? Gunilla Kindstrand menar att kulturpolitikerna kan lära sig av hur brandmännen prioriterar i akut läge.

Med vaccinering börjar den rika delen av världen nu sakta öppna upp. Samtidigt skrivs dödstalen upp. Men katastrof hade kunnat undvikas om världen agerat mer resolut i början av pandemin, enligt WHO. Norge hade kunnat bli fritt från covid-19 och Norden hade kunnat bli en pandemiförebild, menar den norska epidemiologen och ekonomen Gunhild Alvik Nyborg.

Även om data saknas för de senaste åren tyder mycket på att Jimmie Åkesson har rätt i sak när han talar om ”importerade värderingar” vad gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Kvinnor med utländsk bakgrund löper också betydligt större risk att dödas. Frilansjournalisten Per-Axel Janzon söker fakta om det dödliga våldet mot kvinnor.

Vi kommer att leva med denna pandemi länge till, skriver immunologen och vetenskapsskribenten Henrik Brändén, som även är skeptisk till att vaccinpass kommer att fungera.

Bortom de partiska förklaringarna om att allt är vänsterns eller Trumps fel försöker många av Amerikas intellektuella bena ut varför västvärlden blivit så polariserad. Malcom Kyeyune introducerar här Peter Turchin, som har blivit en intellektuell stjärna i konservativa kretsar. Turchin menar att förklaringen finns i en kamp om försörjning av för ekonomin mer eller mindre onödiga eliter. Inläsning: Marika Lagercrantz

Alla stora riksdagspartier har något att skämmas över i sin historia, men liken i garderoben är bara relevanta när de rör på sig och har anknytning till dagens agerande – och det gör de för SD och i viss mån V, menar Olle Wästberg. 

Det institutionella systemet är redan på plats för att äldre ska kunna vara kvar på arbetsmarknaden, men attityder och fördomar sätter käppar i hjulen. Forskning visar att det börjar redan vid 40, skriver Kvartals Elisabeth Precht i en krönika.

Sämre luktsinne är ett av de första och tydligaste symtomen på covid-19, men också vid neurologiska sjukdomar som Parkinsons. Nu intensifieras forskningen om luktsinnet och forskare hjälper drabbade med lukttest och luktträning – både på sjukhusen och via internetsajter, berättar Micael Kallin.

Det har sagts mycket om svenska myndigheters tillit till medborgarna under pandemin. Men bakom den döljer sig faktiskt motsatsen, skriver Jörgen Huitfeldt. 

Den senaste tiden har en rad fall av pedofili avslöjats inom den franska kultureliten. Den tycks inte så mycket vara en konsekvens av konservativa patriarkala normer som av den normupplösning som följde i kölvattnet på 68-rörelsens mest radikala systemkritik, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg.

Sverige har länge varit ett ingenjörsland, skriver författaren och historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken ”Ingenjörerna”. Många innovationer har dock tillkommit via tillfälligheter – men det måste finnas en bred kunskap för att ta till vara på dessa. Och vad händer med ingenjörskonsten om skolan inte längre kan ge grunderna?

Tonläget i den politiska debatten har skärpts. Sverigedemokraterna anklagas för extremism. Men hur ser partiet ut i en europeisk jämförelse? Att sammanblanda deras socialkonservatism med högerextremism visar på djup okunnighet, skriver sociologen Göran Adamson.

Sverige har på några årtionden gått från att vara homogent till att bli det kanske mest segregerade landet i västvärlden, men självbilden av såväl den färgblinda moraliska stormakten som det homogena Sverige lever kvar. I boken Vit melankoli menar forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström att både höger och vänster präglas av sorgen efter det gamla Sveriges nationella identitet. Kvartal har publicerat ett utdrag ur boken.

Under Östersjöns yta råder miljösorg. Det som saknas mest är större rovfiskar som gädda och abborre i skärgårdarna och torsk ute till havs. Och nu ser det illa ut även för strömmingen, skriver Carl-Axel Fall.

Under stormaktstiden sågs Sverige som civilisationens ursprung, enligt den förhärskande göticistiska ideologin. Det antika arvet var enligt denna uttolkning av historien egentligen svenskt. Idag har vi vänt på perspektiven och ser i stället Sverige, den humanitära stormakten, som världens framtid och slutmål, skriver Kvartals Henrik Höjer.

Bridgerton har slagit alla tittarrekord, men hur klarar "Kapten Stofil" av den färgblinda rollbesättningen?

Varför har vi hamnat i en nästan magisk uppfattning av ordens och språkets makt, frågar sig pedagogikforskaren Erik Cardelús i en gästkrönika.

Äldreomsorgen kanske bättre än något annat visar hur vi värderar de äldre i samhället. Här har pandemin blottlagt chockerande förhållanden, skriver Elisabeth Precht, vikarierande redaktör på Kvartal.

Gäller rätten att berätta bara för vissa? Om den feministiska kampen leder till att män fråntas rätten att dela sina upplevelser av att ha blivit anklagade urholkas idén om allas lika värde och jämlikhetstanken haltar, menar journalisten Ulrika Nandra.

Vi har under pandemin vant oss vid experter som säger att de andra arbetar utifrån en ideologisk grund. Vi, å andra sidan, följer med kyligt huvud vetenskapen. Men hur faktabaserade är egentligen Agnes Wolds, Emma Frans och Anders Tegnells ställningstaganden? Kulturskribenten Lapo Lappin synar hur av medierna upphöjda folkbildare blandar ihop etik med naturvetenskap.

När SVT satsar på Ekonomibyrån – ett fullmatat halvtimmesprogram om ekonomi, handlar det inte om hur ensamstående föräldrar ska få pengarna att räcka till. Inte heller fattigpensionärers, arbetslösas eller sjukskrivnas ekonomi. I stället är det fart och flärd – ekonomiska trender, investeringar och bostadspriser. Är programmet bara för de välbärgade, undrar Micael Kallin.

När islam möter Europa sker förändringar inom politisk islam, skriver religionsvetaren och författaren Eli Göndör. Nya allianser uppstår, och för vänstern är det lockande att förstärka bilden av den muslimske invandraren som den nya proletären.

Dansk politisk utveckling ger en bild av Sveriges politik med ett par decenniers försprång, skriver Gustav Björklund Larsen. Han menar att svenska partier går i sina danska motsvarigheters fotspår vad gäller hur ett invandringskritiskt parti påverkar den politiska scenen.

Sverige bör snabbtesta skolbarn för att hålla nere smittspridningen, menar barnläkaren Petter Brodin. Sedan Sverige började testa barn mer regelmässigt har tio barn officiellt avlidit i covid-19, och under våren hade Sverige en kraftig överdödlighet bland barn där det inte kan uteslutas att det fanns covid-fall, skriver Jonas A Eriksson.

Teatern har steg för steg fostrats till större lydnad och nya självbilder, visar en stor norsk studie. I Sverige smälte New public management samman med identitetspolitikens kontrollbehov. Den översyn av kulturpolitikens effekter på den konstnärliga friheten som ska presenteras i sommar borde väcka debatt om besattheten av det mätbara, menar Gunilla Kindstrand i denna gästkrönika.

I USA har paranoia växt som politisk kraft i takt med polariseringen, skriver läkaren Erik W. Larsson, som är verksam i USA. Han påpekar att den kliniska och den politiska paranoian samverkar med varandra. Frågan är om vi svenskar också riskerar att dras med.

Pandemin är en spelbricka på storpolitikens maktbord. Ryssland och Kina har till och med vidarebefordrat varandras desinformation, skriver Patrik Oksanen. När information saknas eller är osäker söker vi människor berättelser som fyller luckorna, något som Moskva och Peking gärna hjälper till med.

Vad säger det om ett samhälle när det är näst intill omöjligt att göra rätt, både som konsument och som medborgare? Det frågar sig Ludde Hellberg, vars lägenhet i centrala Stockholm förvandlades till en brottsplats mitt under den pågående renoveringen.

Tysklands beslut att avveckla kärnkraften, av rädsla för dess säkerhet, har satt ramarna för användning av andra energikällor. Naturgas kompletterar förnybar elproduktion, inte kärnkraft. Något som stärker den tyska miljörörelsen. Skribent: Philip Franzén.

Den normkritik som Skolverket förordar i svenska skolor har rötter i Kinas totalitära diktator Mao Zedongs pedagogiska idéer. Folkhögskoleläraren Therese Malmberg har genomgått flera fortbildningar i normkritisk pedagogik och ser en röd tråd till kulturrevolutionen.

Hur ska vi framtidssäkra vår välfärd i en tid då den dessutom är alltmer satt under press, undrar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han arbetar med forskning och utbildning inom kärnkraftsteknologi.

Är det hot och hat att kräva Anders Tegnells avgång? Folkhälsomyndighetens generaldirektör verkar tycka att svaret är ja.

Som äldreforskare har jag chockats av okunskapen om åldrandet och fördomarna mot gamla under pandemin, skriver Ingmar Skoog, äldreforskare och professor i psykiatri.

Efter att ha gjort världssuccé med sin bok med livsregler gick Jordan B. Petersons eget liv sönder. I uppföljaren ”Bortom ordning: 12 nya livsregler” söker han ett nytt förhållningssätt till livet och det kaos som han förknippar med kvinnan. Psykologen Johan Grant undersöker bilder av en kollega som många verkar älska att hata.

”Dirtbag left” är den politiskt inkorrekta vänster i USA som blivit stor genom poddar som sågar de egna lägren. Erik Augustin Palm guidar till vänsterpoddarna bortom konsensustvånget.

Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan. Av elva undersökta kommuner är skillnaden enorm i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden. Men skillnaden är också stor mellan olika skolor i utsatta områden. Och det visar sig att pengar inte automatiskt löser problem. Granskningen, som har pågått i tre månader och har gjorts av frilansjournalisten Ludde Hellberg, har presenterats i tre artiklar på Kvartal. Här sammanfattas hela satsningen i en inläsning av Johan Rabaeus.