Inlästa texter

Fem år efter metoo har Skolverket valt att integrera sex, relationer och samtycke i alla skolämnen, från slöjd till matematik. Kvartals Lapo Lappin djupdyker i den nya läroplanen och upptäcker samtidigt en aktuell lärobok, vars välkända författare nu varnar för riskerna med att be barnen sitta i mormors knä.

Varför har så många blundat för Rysslands expansiva planer, frågar sig Stefan Hedlund, senior professor i Östeuropakunskap vid Uppsala universitet. Han belyser hur stor skuld Tyskland och diverse Putinvänner i Europa har haft för utvecklingen i Ryssland.

Yan’an står för personkult och kamp – det borde vara en väckarklocka för världen att Xi Jinping nu åker dit. Den tredje delen av Ola Wongs artikelserie om Kina efter partikongressen handlar om Kommunistpartiets historiebruk. Han läser även konstnären Ai Weiweis strålande memoarer, som beskriver det höga priset men även lyckan i att ta strid mot partiets minnesförstörare.

Vad kan nationalism vara, frågar sig frilansskribenten Håkan Lindgren. Han reflekterar över olika sorters nationalism när han minns hur han bevittnade en militärparad i Estland den 24 februari i år.

Kina har visat prov på vision i Afrika genom att behandla kontinenten som en möjlighet och inte ett problem, skriver Ola Wong. Det märks inte minst av att Kinas ledare Xi Jinping gjort mängder av statsbesök till afrikanska länder, medan Sverige inte gjort något till kontinenten sedan 2011 och nu fokuserar om utrikespolitiken till närområdet. 

Varför är slöjan så viktig för regimen i Iran? Motståndet mot slöjan har en lång historia. Forskaren Devin Rexvid från Stockholms universitet berättar om kampen om slöjan.

Sveriges demokrati är hotad, sägs det. Men alla är inte lika övertygade. Kvartals Henrik Höjer sätter ett halvdussin flaskor rödvin på att demokratin kommer att stå pall även till nästa val. Vem sätter emot?

Plötsligt började det plinga i telefonen: ”Är det sant!?”. Journalistkollegerna ville verkligen ha svar. ”Ska du bli kulturminister?” Från att skaka på huvudet åt detta fåniga utslag av humor tvingades jag till sist inse att några av de minst källkritiska faktiskt tog det på allvar, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Idag inleds ett nytt kapitel i Kvartals sexåriga historia. Med chefredaktör Jörgen Huitfeldt, Kvartals vd Ludde Hellberg och poddredaktören Staffan Dopping.

Författare med öppna SD-sympatier är ungefär lika vanliga som miljöpartistiska vargjägare, men det kan snabbt ändras. Kvartals kulturredaktör Ola Wong läser essäsamlingen ”Radikalism och avantgarde – Sverige 1947–1967” och får perspektiv på varför Bokmässan ser ut som den gör.

Inför valet 2018 uppmanade Riksteaterns verkställande direktör alla att inte rösta sverigedemokratiskt. Det tycks blåsa upp till en perfekt storm i kulturpolitiken, skriver Gunilla Kindstrand.

Att förstå kan vara svårt, skriver sociologen Göran Adamson, som diskuterar valresultatet, påskupploppen, attacken på Salman Rushdie och Hamid Zafars avbrutna tystnad. Men inifrån är allting begripligt och inget är obegripligt.

Hur gick Sverige från tennis till rugby i politiken? Cecilia Garme hittar svaret i den omfattande avregleringen av en annan kontaktsport – vardagen.

Mikail Yüksels parti fördöms eller ignoreras av samhällseliten men fångar upp ett missnöje bland muslimer i utsatta områden som känner att deras identitet och traditioner hotas av progressiva värderingar. Att stöta ut partiet Nyans kommer knappast att hjälpa, menar Mustafa Panshiri som anser att Sverige kan lära av historien med SD:s framväxt. 

Årets valrörelse borde stämma till eftertanke. Väljarna förtjänar bättre än denna medie-regisserade föreställning med politiker som dansar efter journalisternas pipa, tycker Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt

Innebär rättigheter begränsningar i demokratin, frågar sig Jakob Heidbrink, docent i juridik vid Göteborgs universitet.

Vem är hackkycklingen i svensk politik? Svaret är inte längre Jimmie Åkesson. Kvartals Ola Wong tittar på public services satirprogram inför valet och pratar med komikern Michael Lindgren om synen på SD och Ulf Kristersson.

Mycket talar för att vi får en minst lika komplicerad situation efter det här valet som efter förra. Det finns egentligen bara en sak som kan förändra läget, att vi på söndag får en opposition som agerar annorlunda och är beredd att dela ansvaret i ödesfrågorna migration och brottslighet, skriver Lars Stjernkvist (S). Detta är den andra av två analyser om regeringsbildningen efter valet, den första skrevs av Mikael Sandström (M).

Enkel matematik visar vilka regeringsalternativ som är trovärdiga och vilka som är fantasifoster, skriver den tidigare statssekreteraren Mikael Sandström (M). Detta är den första av två analyser om regeringsbildningen efter valet, nästa skrivs av Lars Stjernkvist (S). 

Över en natt i december 2020 gick Hamid Zafar, känd som Rektor Hamid, från att vara folkkär och deltagare i På spåret till arbetslös och utfryst. Det skedde efter att DN avslöjat att han skrivit antisemitiska inlägg under pseudonym. Nu bryter han tystnaden. I en essä för Kvartal Kultur berättar han om hur han drogs in i en konspiratorisk världsbild, och vad Sverige borde göra för att hjälpa ungdomar som är på väg att radikaliseras.

Kalla Faktas avslöjande är bara ett exempel på hur det offentliga Sverige saknar sjukdomsinsikt i synen på korruption. 

Det har nu gått ett halvår sedan den storskaliga invasionen av Ukraina inleddes. Ryssland har avslöjats som en svag militär stormakt, och landet står sannolikt inför en ny stor oreda, skriver Piotr Wawrzeniuk, forskare vid Försvarshögskolan.

Välkommen till Townhall-möte i Hörsalen på Kulturhuset Stadsteatern, den 24 augusti. Som namnet antyder kommer inspirationen från amerikanska Townhalls där väljare ställer frågor direkt till politiker. Läs mer och köp biljetter här: https://kulturhusetstadsteatern.se/samtal-debatt/mot-makten-i-var-townhall

Allt fler diagnosticeras med adhd. Och ännu fler vill diagnosticeras med adhd. Varför är det så, och hur ska vi hantera denna tidstypiska vilja till medikalisering? Läkaren och psykiatern Erik W. Larsson ger sin bild av läget.

Under en extremt regnig sommar i Norge ser Ola Wong hopp i bilderna från James Webb-teleskopet och menar att det inte går att sälja en framtidsvision om klimatet som enbart går ut på försakelse.

Skolans kunskapssyn är en förbisedd förklaring till västerlandets ökande inkomstskillnader och utanförskap, skriver nationalekonomen Magnus Henrekson. Eftersom skolan har blivit sämre på att träna även icke-kognitiva färdigheter som uthållighet, punktlighet, pålitlighet och social kompetens har familjens betydelse för dessa centrala faktorer ökat. Och just dessa faktorer är viktiga på arbetsmarknaden.

Freud har en status på Göteborgs universitet och GP:s kultursida som han inte förtjänar. Freud hade en vetenskaplig sida men drog sig inte för att fabricera evidens. Dessutom gjorde Freud felaktiga konstruktioner, bland annat om sin dotter. Det anser Billy Larsson, leg psykolog, fil dr i psykologi och författare till ”18 myter om Freud och vägen framåt”.

Sällan har väl partierna inför ett val haft en så gemensam bild av vilka som är Sveriges problem. Bästa problemlösaren vinner, tror Kvartals chefredaktör. 

För första gången berättar Integrationspolitiska maktutredningens ledare, Anders Westholm, i intervjuform om hela händelseutvecklingen kring det mediala angrepp som riktades mot utredningen 2003 – ett angrepp som slutade med att den dåvarande integrationsministern, Mona Sahlin, lade ner utredningen och initierade en ny, ledd av Westholms främsta kritiker, Masoud Kamali. Frilansjournalisten Håkan Lindgren intervjuar.

För första gången berättar Integrationspolitiska maktutredningens ledare, Anders Westholm, i intervjuform om hela händelseutvecklingen kring det mediala angrepp som riktades mot utredningen 2003 – ett angrepp som slutade med att den dåvarande integrationsministern, Mona Sahlin, lade ner utredningen och initierade en ny, ledd av Westholms främsta kritiker, Masoud Kamali. Frilansjournalisten Håkan Lindgren intervjuar.

Vad rörde sig egentligen i huvudet på statsministern under dessa två skitveckor för svensk politik? Kvartals Cecilia Garme har ett svar. 

Politiken, tittarna, ja till och med filmkritiker tror att bra dokumentärer visar verkligheten. Men tunga röster i filmvärlden avfärdar nu sanningskrav. Ola Wong skriver om hur regissören Hogir Hirori ansluter sig till en svensk dokumentärtradition av att blanda fiktion och verklighet. 

Prisregnet över filmen Sabaya visar att det är dags att göra tydligare skillnad på dokumentären och spelfilmen. Den här gången räcker det inte med att SVT gör en egen utredning där de landar i att ledningen inte begått några fel, skriver Kvartals kulturredaktör Ola Wong. 

Igår avslöjade Kvartal att de manliga hjältarna i den internationellt prisade SVT-dokumentären Sabaya lurade flera yazidiska kvinnor att lämna ifrån sig sina barn med falska löften om återförening – och att Islamiska staten erbjöds att köpa barnen.I den andra delen av Kvartals granskning visar vi att Sabayas regissör Hogir Hirori har fabricerat flera scener i filmen. Och nu medger regissören att den dramatiska fritagningen av dokumentärens kvinnliga huvudperson Leila spelades in med en helt annan kvinna.– Jag tycker att det skadar filmens trovärdighet, säger Axel Arnö, programchef på SVT och ansvarig utgivare för Sabaya.

Den internationellt prisbelönta SVT-dokumentären “Sabaya” beskriver hur två män räddar yazidiska kvinnor som förslavats av Islamiska staten ur al-Hol-lägret i Syrien. Kvartal kan nu avslöja att filmens huvudpersoner tvingade flera av kvinnorna att skiljas från sina barn och lurade dem att de skulle få återförenas med dem senare. I stället erbjöds IS att köpa barnen.– De lurade oss, de förde oss till sina hem och sedan tog de våra barn ifrån oss, säger en av kvinnorna.– Filmen är till stor del baserad på en lögn, säger Peter Galbraith, tidigare amerikansk ambassadör.En hittills okänd ljudinspelning visar att regissören Hogir Hirori fått höra att filmens ena huvudperson behandlat kvinnorna ”värre än IS gjorde”.

– Vi planerade att bryta oss in i kvartersbutiken. Företagskonsulten Jack Ilmonen skriver om matbrist, gemenskap och växande tvivel på Kinas nollcovid-politik, som han ändå stöttar.

Även om det är moraliskt rätt att gå med i Nato är det inte säkert att det ökar säkerheten för Sverige. Ola Wong skriver om en forcerad debatt och argumenten som inte får plats i den, såsom Usama bin Ladins fråga. 

Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer frågar sig vad dagens ryska armé har gemensamt med Röda armén?

Ia Genbergs nya roman får Kvartals kulturredaktör Ola Wong att fundera över vad som är dagens motsvarighet till 90-talets förträngda minnen.

Journalisten Per-Axel Janzon berättar om hur det var att gå på kursen "Hatets tidevarv – afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi i Sverige".

I Ryssland genomförs den 9 maj den sedvanliga segerparaden till minne av segern över Nazityskland under andra världskriget. Men hur blir det i år, när kriget i Ukraina knappast ser ut att bli en triumf? Ingen vet, men historieprofessorn Klas-Göran Karlsson är övertygad om att historien spelar en viktig roll i dagens Ryssland.

De som tror att Ryssland är eller har varit någon sorts allierad mot den islamistiska extremismen bedrar sig. Moskva har systematiskt visat sig villigt att utnyttja jihadister för att skapa instabilitet och underminera västmakter. Det arbetet kommer att fortsätta under överskådlig tid, skriver konfliktforskaren Svante Cornell och resonerar kring fallet Akilov, Muhammedkarikatyrerna och upploppen i Sverige under påskhelgen.

Påskupploppen beskrivs som en väckarklocka. Men vi har varit här många gånger förut och reaktionerna följer samma förutsägbara mönster.

Nu ska Sveriges säkerhetspolitiska position omstöpas på ett par månader – den som har legat fast i 200 år. Men ingen kunde förutse att Ryssland skulle gå till massiv attack mot Ukraina, sägs det från politiskt håll. Kvartals Staffan Dopping sätter i denna krönika frågetecken för det påståendet.

Rysslands angreppskrig ställer oss inför frågor som vi länge haft lyxen att inte behöva ha svar på: Vad är vi egentligen beredda att uppoffra för att värna frihet och nationellt självbestämmande? Det är nämligen inte bara Ukrainas frihet som nu står på spel, skriver Jörgen Huitfeldt i denna krönika.

Rysk säkerhetstjänst har en lång historia av samröre med terrorister och inblandning i attentat. Det är inget bevis för att Ryssland skulle vara inblandat i dådet på Drottninggatan, skriver Ola Wong. Men borde det inte ha utretts hur ett ryskt twitterkonto kunde få tidig information om Akilovs terrorchattar?

”Aldrig tillbaka till 2015”, är regeringens stridsrop. Ukrainakriget har gett Sverige en chans att återställa jämlikheten i mottagandet och lappa ihop den nationella gemenskapen som brast. Men trots löften saknar fortfarande Migrationsverket lagliga förutsättningar att fördela ukrainarna jämnt till kommunerna, skriver Cecilia Garme.

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen rapporteras inte heller ha kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig. Den 7 april har det gått fem år sedan dådet. Varför är inte det svenska rättsväsendet mer intresserade av att ta reda på vem – utöver Akilov – som bär skuld för terrordådet på Drottninggatan? frågar säkerhetsanalytikern Peter Axelsson..

Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna. Men i retoriken från partiet uttrycks denna ideologiska ståndpunkt som om det handlade om "demokratisk kontroll". De klassiska rollerna finns på plats i detta iscensatta drama, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolutveckling.

Vem hade trott att man kan höja stämningen i ett land genom att tillsätta ett par miljoner flyktingar? Under en vecka i Polen träffar frilansjournalisten Håkan Lindgren hjälparbetare i Warszawa, Kraków och Łódź – vanliga medborgare som delar ut mat, skänker kläder och bjuder in ukrainska familjer att bo hemma hos sig.