Inlästa texter

Ivar Arpi gör en maktanalys av sin kärlek till musik av kriminella. Han läser själv in sin text.

Natten då Olof Palme mördades hade Säkerhetspolisen en underrättelseoperation i centrala Stockholm som av allt att döma benämndes Cosi fan tutte. Det visar nu utlämnade dokument, skriver docent Jan Almäng. Det enda om operationen som Palmeutredningen fått från Säkerhetspolisen är ett pm skrivet två år efter mordet.

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolfrånvaro i skola och kommuner. Men frågan om frånvaro har länge sopats under mattan. Idag vet vi att 156 000 grundskoleelever var borta nästan en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var frånvaron än mer omfattande.

Kvartals kulturredaktör Ola Wong listar tre klassiker om tiden för det andra världskriget.

Inför klimatmötet i Glasgow har även statsminister Stefan Löfven börjat använda Kinas kommunistpartis fras om att hitta ”vinna-vinna”-lösningar. Men vad är Xi Jinpings klimatlöften värda om grön utveckling i själva verket innebär storskaliga satsningar på kolkraft? Kommunistpartiets strategi är inte någon win-winsituation för vare sig klimatet eller grundläggande demokratiska värderingar, skriver Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute.

Skolan och politiken skriker efter lärare, men lärarstudenterna har problem att få praktikplats. Kvartals Johan Svensson skriver om skolvärldens eget moment 22, där det finns för få lärare för att kunna ge blivande lärare praktik.

Förra helgens partiledardebatt i SVT blev ett övertydligt tecken: När medierna är huvudregissör för det politiska samtalet blir väljarna förlorare. 

I Kanada har tusentals böcker som inte anses politiskt korrekta bränts och skickats till pappersåtervinning. Frilansjournalisten Håkan Lindgren ger en bild av vad som hänt och vad det innebär.

Det pågår en märklig diskussion på svenska kultursidor och från en del psykologer, menar psykologen Dan Katz. Man ifrågasätter själva grundvalen för vetenskaplig evidens: mätbarhet.

Tryckta läroböcker används bara undantagsvis, skriver den blivande läraren Gustav Björklund Larsen. Nu gäller digitala läromedel, som gärna får vara gratis. Men elever tycks förstå texter sämre när de läser på en skärm jämfört med en bok.

Vittnesmålen från arbetsmarknaden om allt fler enformiga och osäkra jobb kan inte avfärdas som gnäll från vänster, menar Susanna Birgersson som är ny återkommande skribent för Kvartal.

Sociologen Göran Adamson placerar in Lars Vilks provokationer i ett politiskt landskap i dagens krönika.

Inom svensk feminism har blicken på porr länge varit primärt fördömande, med en förhärskande idé om förtryck. Bara den alternativa och queera porren har ansetts som legitim. Den feministiska filmregissören Ninja Thyberg – själv en gång porrmotståndare – frigör sig från dessa puritanska bojor med sitt hyllade porrbranschdrama Pleasure, menar Erik Augustin Palm. Efter att ha läst två aktuella böcker om Sveriges porrhistoria anar han ett paradigmskifte.

En granskning av kommunikationen som föregick ett KU-anmält samtal mellan utrikesminister Ann Linde och ryska busringare visar på brister i regeringskansliets säkerhetsrutiner. Det var sannolikt Ann Linde själv som efter ett första mejl från de Putin-vänliga komikerna hade instruerat sina medarbetare att ta kontakt med dem, skriver frilansjournalisten Tatiana Kireeva.  

En granskning av kommunikationen som föregick ett KU-anmält samtal mellan utrikesminister Ann Linde och ryska busringare visar på brister i regeringskansliets säkerhetsrutiner. Det var sannolikt Ann Linde själv som efter ett första mejl från de Putin-vänliga komikerna hade instruerat sina medarbetare att ta kontakt med dem, skriver frilansjournalisten Tatiana Kireeva.  

Det talas ofta om politisk snedvridning inom public service, men den tidigare SR-reportern Ludde Hellberg upplevde en annan problematik under sin korta tid i Radiohuset. En tid som fick ett abrupt slut när Ekot tackade nej till en nyhet.

Den nyliberala ideologin sätter marknaden högst och vill begränsa folkvalda politikers inflytande. Victor Pressfeldt frågar om det är dags att granska den demokratiska trovärdigheten hos Assar Lindbeck och andra förgrundsfigurer bakom de senaste decenniernas utveckling.

Om faran med att låta grundlagens vaga och motstridiga värderingar styra kultur och forskning: Ola Wong svarar på Niklas Cserhalmis replik om Sveriges museer. Han beskriver också museerna som en produkt av humanismen. Är denna humanism på väg att bli den nye vite mannen som ska störtas?

En norsk polisman ger sin bild av det svenska tillståndet för Catta Neuding, och berättar hur de två länderna skiljer sig åt vad gäller synen på migration och kriminalitet.

Att en myndighet som får mycket att göra väljer att släppa på kontrollen kan låta kontraproduktivt och farligt. När ansökningarna om bostadsbidrag ökade under pandemin är det precis vad Försäkringskassan gjort under flera månader – efter direktiv från toppen, skriver Johan Svensson. Den här artikeln bygger på ett tips från en av våra läsare.

En liten men växande rörelse menar att är omoraliskt att sätta barn till världen, då de antingen själva kommer att lida eller orsaka andras lidande – inte minst katastrofala klimatförändringar. Men är mänsklighetens slut önskvärt, och är talet om flerbarnsskam ett sätt att reducera barn till en del av våra konsumtionsmönster? Artikeln är författad av Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och styrelseledamot i Open Doors Sverige.

Dagens brottslighet är ett akut hot mot vår demokratiska och civiliserade samhällsordning, skriver Fredrik Kärrholm, som är kriminolog, författare och tidigare polis. Utpressning mot företag och påverkan mot myndigheter har ökat, och denna typ av brott har en tydlig koppling till det grova våldet.

Frågetecknen växer kring justitiekanslern Mari Heidenborgs kritiserade beslut att ge ett högt skadestånd till en våldtäktsdömd ung man. JK säger nu att hon har slängt underlaget till beräkningen.– Dålig förvaltningskultur, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Och när analyschefen Ole Settergren granskar lagen och dess förarbeten finner han att JK hade haft möjlighet att sänka skadeståndet till noll kronor.

Vad var al-Qaidas plan med terrordåden den 11 september 2001? Kvartal bad terrorforskaren Magnus Norell betrakta händelseförloppet ur terroristernas synvinkel.

Svåra pandemier och epidemier har varit mänsklighetens ständiga följeslagare. Många är idag bortglömda. Men vilka konsekvenser har de haft för samhället? Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist skissar utvecklingen, och konstaterar att de i regel skyndade på historiska processer som redan var igång.

Carina Bergfeldt har gjort kometkarriär men hennes sommarprat handlade om en värld av äldre män som försöker trycka ner unga kvinnor som henne själv. Det är knepigt att hålla sig opartisk och saklig om alla problem verkar behöva samma lösning, skriver Oscar Swartz.

Varför tycks vi ha hamnat i en situation där omvärldsbevakningen är satt på undantag, frågar sig statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson från Uppsala universitet.

Invandring och integration är dynamiska processer, där både utvandrarland och mottagarland skapar specifika omständigheter för uppkomsten av olika anpassningsstrategier. Det kan förklara delar av de mönster man kan läsa om i den senaste Brå-rapporten om kriminalitet bland personer med inrikes och utrikes bakgrund, skriver Mauricio Rojas, som är före detta riksdagsledamot för Liberalerna och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han är sedan augusti 2021 integrationspolitisk rådgivare för Liberalerna.

Att vara förälder till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kräver betydligt mer än kärlek, berättar filmaren och journalisten Beata Konar.

Är det helt fel med andra länders flaggor på studenten, eller ska det ses som ett sökande efter identitet i ett mångkulturellt Sverige? Bokaktuella Mustafa Panshiri resonerar kring den svåra frågan om tacksamhet.

Partierna måste prioritera inom välfärdssektorn – annars blir diskussionen fruktlös, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans. Medborgarna väntar sig ständiga förbättringar, och löften om mer för mindre vinner val. Men effektiviseringar kan inte tvingas fram via kommunala budgetar, för följden blir tragiska olyckor och utsliten personal.

Under ett par decennier har Sverige haft en ökande rapporterad psykisk ohälsa bland barn och unga – och stigande sjukskrivningstal för psykiskt lidande. Mantrat för att bemöta utvecklingen har varit ”evidensbaserad vård”. Men evidensbaserade metoder är inte nödvändigtvis effektiva mot psykiskt lidande som har sina rötter i komplexa livssituationer, skriver psykologen och författaren Markus Dencker i den andra av två artiklar om den psykiska ohälsan i Sverige.

FHM:s coronastrategi har gjort Sveriges smittskydd till en fråga om eget ansvar. Märkligt nog har svensk vänster slutit upp bakom en strategi som bortser från klass- och maktskillnader, prioriterar individens frihet och värnar vissa gruppers intressen på bekostnad av andras. Markus Balázs Göransson, fil.dr i internationell politik, skriver om en vänster som under pandemin har intagit liknande positioner som den internationella hårdhögern.

Om föräldrar hade behandlat sina ungdomar på samma sätt som Statens institutionsstyrelse, SiS, skulle de ha förlorat vårdnaden, skriver Rebecca Willén, fil dr i psykologi. Hon berättar om flickor på SiS-hem och om vanvård, något som hon själv har erfarit.

När jag var ung var koldioxiden ett icke-problem, berättar klimatforskaren och meteorologen Lennart Bengtsson här för en ung släkting. Han förklarar hur väder och klimat hänger ihop. Och menar att växthusgaserna är ett på alla sätt lösbart problem.

Vi har länge kunnat lita på att den mest förändringsbenägne har övertaget och slutar som vinnare – men vad händer om det inte längre gäller, frågar sig frilansskribenten Håkan Lindgren, som synat de dubbla måttstockarna i Sverige.

Är dogmatism och bristande verklighetskontakt fortfarande ett problem inom vänstern? Utan tvekan, menar dramatikern Martin Jonols – som i augusti utkommer med boken Stalin på Östermalm. Där skildras uppväxten i en både kommunistisk och borgerlig familj, med en bullrig stalinistisk morfar som livet ut behöll en nästan barnslig entusiasm för Sovjetunionen. Med utgångspunkt i uppväxtskildringen skriver Martin Jonols för Kvartal om vänsterns auktoritära arv och ideologiska låsningar.

Vad som brukar betraktas som historiens tre skurkar räddade Europa från klansamhället, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg, som läst en ny bok av antropologen Joseph Henrich.

Den svenska offentligheten har en alldeles särskild förkärlek för att förneka det uppenbara. Och för att straffa den som benämner det.

Inom kort färdigställs den ryska gasledningen Nord Stream 2 utanför Gotland. Den ifrågasätts av många, men så lät det inte 2009 när den borgerliga regeringen gav klartecken till den första ledningen. Analytikern Peter Axelsson har granskat det svenska godkännandet.

Innan Ann Heberlein postade sin blankett med begäran om utträde ur Svenska Kyrkan bokade hon tid med sin församlingspräst för att ställa den fråga som brände i henne: Finns det plats för borgerliga människor i Svenska kyrkan? I efterhand insåg hon att hon hade ställt fel fråga. Den borde i stället ha varit: Är det möjligt att vara kristen och vänster?

Mäns våld mot kvinnor måste vara en angelägenhet för varje anständig människa. Teser om att könen är sociala konstruktioner som helt enkelt kan avskaffas är inte till hjälp. Vad som krävs är en bättre förståelse för hur människans evolutionära arv växelverkar med våra sociala normsystem. Det skriver hjärnforskaren Markus Heilig – aktuell inom kort med nya SVT-serien ”Från savannen till Tinder”, där han med Belinda Olsson undersöker medfödda skillnader mellan kvinnor och män.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons hävdar nu att ”alarmisterna” fick fel om de nya, mer generösa reglerna för familjeåterförening som började gälla i somras. Journalisten Ludde Hellberg har granskat ministerns uttalanden och undrar om han vilseleder med avsikt. Texten publicerades ursprungligen i januari 2020.

I svensk politisk kultur blir det allt viktigare att tycka “rätt” än att lösa problem. De andra har inte bara fel, de är farliga. Men det fanns en tid då politiker grälade och ändå lyckades hantera problemen gemensamt, och skapa ett av världens bästa samhällen. Kurt Lundgren presenterar de amerikanska pragmatiska filosofer som inspirerade till denna utveckling, vars tankar skulle kunna hjälpa oss att återskapa en pragmatisk samhällskultur.

Rasism mellan invandrargrupper passerar under radarn i den svenska begreppsförvirringen om vad som är rasism. Att se vithetens roll, hur den både förför och skapar en internaliserad känsla av underlägsenhet är ett steg framåt för det mångkulturella samhället. Främlingsfientlighet är inte ett vitt privilegium, påpekar journalisten och författaren Ulrika Nandra.

Coronapandemin innebär en existentiell kris som påverkar både individ och samhälle på djupet. Organisationspsykologen Jonas Mosskin hävdar att rädslan för corona har delat upp svenskarna i två grupper, realister och moralister. Men Mosskins analys är för individfokuserad och apolitisk. Mystifiering av den andra sidan riskerar att förvärra snarare än förbättra situationen, menar Ina Hallström i en fördjupande essä.

När biograferna öppnar upp efter restriktionerna är det inte alla filmer som skulle ha gått upp som nu får visas. En av dem, Rifkin’s Festival, är signerad den amerikanske regissören Woody Allen, som i kölvattnet av HBO-dokumentären Allen vs. Farrow har blivit kancellerad. Men kanske har detta inte enbart varit av ondo för Allens position i filmhistorien, tror skribenten Ludvig Köhler.

Vi behöver lära oss att skilja mellan artificiella och naturliga gränser, skriver statsvetaren Johan Wennström.

Ett samhälle som präglas av humor, ironi, självkritik och inte minst kronjuvelen självironi är framgångsrikt, lyckligt och icke-neurotiskt, skriver sociologen Göran Adamson i en introduktion av den kanadensisk-libanesiske evolutionspsykologen Gad Saad.

Att använda citat ur Alice i Underlandet när man beskriver Folkhälsomyndighetens hanterande av vissa fakta är kanske simpelt, skriver författaren, filmaren och virologen Lena Einhorn. Men liknelsen tränger sig på.