Inlästa texter

Efter kuppen med en allomfattande säkerhetslag har tystnad, medieskugga och självcensur sänkt sig över Hongkong, men några boklådor håller ut, skriver Göran Leijonhufvud.

Den nye befälhavaren för de ryska styrkorna i Ukraina, Valerij Gerasimov, tillhör Putins inre krets. Han månar om en intellektuell profil och förespråkar ett vidgat krigsbegrepp. Utnämningen tyder på att Putin stärker greppet över styrkorna i Ukraina, skriver Markus Balázs Göransson, som är verksam vid Försvarshögskolan.

Bilresor genom svenska vinterskogar är enformiga upplevelser, men en app från Institutet för språk och folkminnen leder Lapo Lappin in i ett magiskt landskap såsom det framstod för tidigare generationer svenskar.

Många forskare har blundat för dagens nya problem i form av klanvälden och grov kriminalitet. Just nu lämnas myndigheterna och de kommunala förvaltningarna i sticket av forskarsamhället, skriver statsvetarna Peter Esaiasson, Carina Gunnarson och Bo Rothstein.

Fantasi hyllas ibland som någon snarast hippieliknande egenskap. Men en väl utvecklad föreställningsförmåga är mycket viktig – för såväl intelligens som empati., skriver Henrik Höjer.

Erotiskt kapital är på tapeten – flera aktuella böcker beskriver hur skönhet lönar sig. Men det kan bli tjatigt att ständigt tänka på det oundvikliga förfallet, även om man har snygga ben som Anna Axfors.

Den som köper ekologiska ägg från frigående höns ser inte framför sig grupper med tusentals djur som manipuleras med ljusscykler. Bristen på kunskap om hur jordbruket fungerar kan leda till absurda konsekvenser., skriver Gustav Björklund Larsen.

Den förra regeringen hävdade att det saknades en formellt beslutad plan för hur pandemin skulle skötas. Men i de ansvarigas agerande framträder ändå en strategi som är både tydlig och etiskt problematisk, skriver forskaren Joel Rasmussen som var med och tog fram underlag till Coronakommissionen.

En eftermiddag späckad med föredrag om gängkriminaliteten – dess orsaker, konsekvenser och motåtgärder – väcker många tankar och en del missmod. För problemen framstår som så djupgående och omfattande att de nästan är oöverstigliga. Att vi dessutom sett detta komma och ändå inte gjort mer känns extra bittert, skriver Jörgen Huitfeldt.

Som en besvärjelse upprepas det av var och varannan talare på Folk och försvar. Det viktigaste av allt är att Ryssland inte vinner kriget. Och det är lätt att hålla med. Men vad som ska hända sedan tycks ingen riktigt vilja tänka på., skriver Jörgen Huitfeldt.

Det första världskriget är den moderna urkatastrofen. Det finns stora likheter mellan år 1914 och dagens situation, skriver Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.

Under hela mitt vuxna liv har jag hört samma mantra: Vi måste bli bättre på att integrera dem som kommer hit. Men ordet “vi” har sällan syftat på dig och mig, utan snarare på staten, kommunerna eller någon myndighet. Ett faktum som inte går att trolla bort är att integration i första hand sker mellan människor snarare än i nykomlingarnas möten med överheten, skriver Jörgen Huitfeldt.

Ända in på 1990-talet sågs Sverige som ett föregångsland av många i Norge. Ingenjörsnationen som byggde egna stridsflygplan och Volvo-bilar och med världsberömda politiker, filmskapare, artister och idrottare., skriver Jörgen Huitfeldt. Idag är det få i Norge som ser på Sverige på det sättet. Kvartals chefredaktör anropar några norska Sverigeskildrare för att försöka förstå vad som hände?

Sverker Åström (1915–2012) var Sveriges ledande diplomat under efterkrigstiden och en central figur för den svenska neutralitetspolitiken och hanteringen av Raoul Wallenbergs fall. Men samarbetade han också med Sovjet? Raoul Wallenberg-forskaren Susanne Berger redogör för de många misstankarna mot Åström och menar att det är nu dags att öppna arkiven och utreda dessa grundligt. Det skulle kunna ge en förklaring till den svenska sidans passivitet i frågan kring den försvunne diplomatens öde.

Han är världens mest googlade man, anklagad för en rad sexualbrott och misogyna uttalanden. Trots att han portats från sociala medier är han livsguru för en generation unga män. Vi vuxna får nog skylla oss själva att Andrew Tate hittat in i det tomrum där unga killar söker sin manlighet, skriver journalisten Ulrika Nandra.

Riksbanken bedömer att inflationen faller tillbaka under nästa år. Det var prognosen inför 2022. Anledningen till att de skarpa hjärnorna på riksbanken gång på gång får fel är att de utgår från en elegant neoklassisk ekonomisk teori som inte klarar att förutsäga verkligheten, skriver Fredrik Lundgren, stadssekreterare för Liberalerna i Göteborg.

Observationerna av människans kortväxta kusiner i skogarna på ön Flores är nog lika sanna som min barndoms mörksuggor och skogsrån, skriver zooekologen Mats Björklund i en replik på Magnus Fiskesjös artikel om Homo floresiensis. Inläst av Staffan Dopping.

Ukraina och västvärlden ska vara tacksamma för att Aleksej Navalnyj misslyckades i sin kampanj för att utrota den ryska korruptionen, skriver Stefan Hedlund, som är senior professor i öststatsforskning. Korruption och stölder har djupa rötter i det ryska samhället. Inläst av Staffan Dopping.

Oskuldsoperationer har nyligen diskuterats. De är en del av hederskulturen, och att försvara dem är att gå antidemokratiska och patriarkala krafters ärenden, skriver Carolin Ekman. Hon är konsult inom sexuell och reproduktiv hälsa.

Världens rikaste man Elon Musk ser den humoristiska romanen Liftarens guide till galaxen som en filosofisk färdplan för att utveckla mänskligheten, skriver Lapo Lappin.

Machomän och kulturkvinnor tävlar i att fördöma de tre papporna som åker på retreat. Sluta kritisera och följ deras exempel i stället, menar Anna Axfors. Inläst av Marika Lagercrantz.

Är människan den enda människoarten på jorden? En ny bok undersöker vittnesmålen om de kortväxta skogsmänniskorna på den indonesiska ön Flores som öborna sett. Hur otroligt det än kan låta så kan en av våra kusiner mycket väl fortfarande finnas ibland oss, skriver Magnus Fiskesjö.

Tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling och vi vet inte om den fungerar i stor skala. Vätgasen är svår att lagra och svår att hantera på ett miljövänligt sätt. Till detta kommer stora kostnader, skriver forskarna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och Christian Sandström.

Röster från delar av det politiska landskapet menar att demokratin är hotad. Vissa anser att den nya regeringen för Sverige närmare fascism, medan andra menar att samma argument hotar några av demokratins fundament, nämligen respekten för politiska motståndare, skriver psykoterapeuten Poul Perris och forskaren Christer Mattsson.

Att vara gift eller sambo är förenat med en betydligt lägre brottslighet, enligt en ny stor finsk studie., skriver Henrik Höjer.

Okunskapen om den värsta svältkatastrofen i Europas historia är stor. Men dagens angreppskrig mot Ukraina medför att det förflutna sätts i en ny blixtbelysning, skriver Henrik Höjer.

Jiang Zemin (1926–2022) skyndade på avpolitiseringen av det kinesiska samhället och lade grunden för dagens ekonomiska dominans. För många kineser representerar Jiang en tid som ter sig mer uthärdlig än dagens Kina, då ledaren inte var envåldshärskare. 96-åringens bortgång har därför fått tung politisk symbolik, skriver Pär Cassel.

Protesterna har gett en annorlunda bild av dagens kinesiska ungdom, en med uppkäftig humor, mod och smartness. För vad kan man annars säga om elitstudenterna som demonstrerar med ekvationer som slagord? Av Ola Wong.

Inom forskningskommunikation finns ett dilemma: Hur mycket ska vi prata om frågor som är vetenskapligt avgjorda? Vad gäller exemplen genteknik och växtförädling är vetenskapen enig – så varför prata med dem som vägrar lyssna, frågar sig forskarna Torbjörn Fagerström och Jens Sundström.

De som protesterar i Kina har alla odds emot sig, men de framstår i nuläget som det enda hoppet om förändring. Den så kallade ”A4-revolutionen” visar på den seglivade kraften i idén om individens frihet. Xi Jinping har mött sin största utmaning hittills. skriver Ola Wong.

Med 3,7 procent i opinionsmätningarna har Liberalerna förnyat sitt parkeringstillstånd under riksdagsspärren. För att häva krisen vill partiet prioritera de försummade landsbygdsfrågorna, ändå hamnar Norrbottenprofilen Lotta Gröning utanför partistyrelsen, skriver Cecilia Garme.

En ny studie visar de enormt långsiktiga frukterna av vägbyggen. Vägarna i romarriket ledde till välstånd 2 000 år senare, skriver Henrik Höjer.

I Kina får barnen lära sig Tangdikter. I Sverige tas svåra ord och poesin bort från Luciasången. Ola Wong pratar med Horace Engdahl, som pekar ut Svenska kyrkan som medansvarig till förfallet.

Det går att fly från sina barn, genom mobilen eller jobbet, men det går också att fly in i dem, likt kvinnorna på de neurotiska föräldraforumen. Anna Axfors läser nya föräldraskapsböcker, undrar om vi inte behöver vända oss inåt mot oss själva i stället för till experterna.

Även om vi nyligen blev åtta miljarder människor så föds det allt färre barn., skriver Henrik Höjer.

Vi ser en tendens till både juridifiering och till ökad laglöshet i klimatets namn. Det bäddar för nya konflikter även efter COP27, skriver historikern Johan Gärdebo.

För socialtjänsten kan den lättaste vägen vara att blunda för hedersförtryck. Socionomen och författaren Jeremiah Karlsson skriver om ett fall han själv var inblandad i, där en flicka skickades tillbaka till familjen där hon hade blivit misshandlad.

Ju populärare sport, desto mer politisk riskerar den att bli. I Mellanöstern vill många politiska och religiösa ledare använda fotbollen på sin planhalva i syfte att vinna prestige och makt, skriver Leif Stenberg, professor i islamologi och forskningsledare för ett projekt om fotboll, religion och identitet vid The Aga Khan university i London.

Det är en fördel att vara smart, särskilt i krig. Men vad händer när allt fler sofistikerade vapen hamnar i händerna på allt mindre nogräknade försvarsmakter, där man är tvungen att rekrytera svagbegåvade personer, frågar sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson. Exemplen Ryssland och USA manar inte till efterföljd.

En inflytelserik filosofisk rörelse kallad effektiv altruism har format mannen som ligger bakom den spektakulära kraschen av kryptobolaget FTX, där värden för miljarder dollar gått upp i rök. Lapo Lappin ser hur utilitarismen verkar ha skapat en finanskrasch. 

Ivar Arpi skriver om varför han svängt i debatten om dödshjälp och om vännens mamma som valde att sluta att äta och dricka när hon blev obotligt sjuk. Även i Sverige bör man få välja tid och plats för mötet med Främlingen, menar han. Detta är den andra av två artiklar om synen på självmord.

I spåren av pandemin och Ukrainakriget har inflationen ökat. Men samhället är idag bättre rustat att undvika bestående hög inflation än senast, på 1970-talet, då prisstegringarna sköt fart. Men det saknas inte orosmoln, skriver ekonomiprofessorn Lars Calmfors.

Vid Uppsala universitet finns världens största globala databas över hur många som dör i krig, konflikter och folkmord skriver Henrik Höjer. Vad gäller kriget i Ukraina saknas än så länge grund för påståenden om världskrig.

Miljonbelopp, som skulle ha gått till läxhjälp åt barn, har i stället hamnat i fickorna hos oseriösa föreningar där vissa är kopplade till parallella samhällsstrukturer och andra vill stärka muslimsk identitet, skriver Lars Åberg. Nu säger Skolverket att läxhjälpsbidrag inte längre borde ges direkt till läxhjälpsföreningar.

Profetiorna från Folkhälsomyndigheten under pandemins början har inte infriats. Sverige har nu fler avlidna i covid-19 än hela övriga Norden sammantaget, skriver Jonas A Eriksson som även intervjuar Finlands motsvarighet till statsepidemiolog. Denne ifrågasätter överdödlighetstal som ett ”trubbigt” mått jämfört med dödsorsaksstatistik.

Stockholmspolitikern Mohamed Nassir Abdullahi Ali (S) har varit med och beslutat om föreningsbidrag i miljonklassen som har gynnat honom själv och hans familj. Politikern har använt flera olika namn och förefaller att vara både kassör och revisor i en av de föreningar som fått ekonomiskt stöd. Men Socialdemokraterna i Stockholm säger sig ha fortsatt förtroende för Ali, som efter valet i september sitter kvar i huvudstadens kommunfullmäktige.

En ny studie om integration bland unga berättar detaljerat om hur mångkulturen i Sverige ser ut. De största skillnaderna hittar man bland annat i de stora värderingsklyftorna i synen på kärlek, våld och religion. Längst ifrån varandra i attityder står pojkar med utländsk bakgrund och flickor med svensk bakgrund. skriver Henrik Höjer.

Historien är full av radikala kirurgiska ingrepp. Kanske kan vi lära något av dessa, menar historikern Lena Milton.

Ska vi generalisera om könsstereotyper så blir män svåra att uttala sig om. Män är mer varierade och mer olika varandra än kvinnor skriver Henrik Höjer. Det kan vara en anledning till att vi hittar fler män på toppen och på botten av samhället.

Vad säger det om vår tid att folkbildningen blivit budgetens strykpojke? Anna Axfors skriver om värdet av bildning.