Inlästa texter

Klart till drabbning mot det kulturradikala paradigmet – statssekreteraren Karin Svanborg-Sjövall skriver drömmande i Axess om Frankrikes muskulösa statliga kulturpolitik och vill använda kulturen för nationellt identitetsbygge. Men hur nytänkande är egentligen det? Ola Wong ger egna förslag för en friare och starkare kultur.

Mycket haltar i det tyska samhället, precis som i det svenska. Men medan vi svenskar skyfflar skuld ner i en slaskhink och döper den till psykisk ohälsa, så tar tyskarna ansvar och har i alla fall ambitionen att göra vuxna medborgare av dem som en gång var barn, skriver författaren Lotta Lundberg som bor i Berlin.

Ta prognosen i Pensionssnurran med en nypa salt. Staten och kapitalet delar ett intresse av att folk ska tro att deras pension blir lägre än vad den sannolikt kommer att bli. Om den finansiella historien ska vara en guide till framtiden finns det skäl att sluta oroa sig, skriver Jonas A Eriksson.

Det talas ofta om socioekonomiska faktorer som förklaring till brott. Men en ny Brå-rapport punkterar stora delar av denna förklaring, skriver Henrik Höjer.

Det är inte självklart att Sverige idag kan erbjuda alla barn en skolgång där de kommer i kontakt med det svenska språket i den utsträckning som krävs, skriver nationalekonomen Anders Kärnä.

Inte många svenskar har läst Koranen, en bok som berör oss allt mer. Men vad står det egentligen i denna bok? Hur ofta uttalas hot eller uppmuntras det till våld? Kvartal har tagit del av en systematisk genomgång. Artikelförfattare: Henrik Höjer.

Sameh Egyptsons avhandling borde ses som ett välkommet bidrag till den akademiska och offentliga debatten, skriver fakultetsopponenten statsvetaren Khaled Salih.

Nyligen sade Finland ja till Nato-lagstiftning. Den före detta Helsingforsambassadören Anders Lidén, som följt processen på nära håll, berättar om Finlands komplexa relation till sin stora och mäktiga granne i öst.

En ny svensk könstillhörighetslag är på gång, samtidigt som det i offentlig förvaltning och i lagstiftning råder en radikal syn på kön. I Storbritannien däremot är transrörelsen nu på defensiven i debatten och politikernas sätt att tala om könsideologi har börjat förändras, skriver Tanja Olsson Blandy, fil.dr. i statsvetenskap.

Alla uttryck för rasism är inte likartade. Ska vi bekämpa rasism så behövs precision i analysen, skriver religionsvetaren Eli Göndör.

Antidepp gör människor avtrubbade och fysiskt beroende, inte konstigt att utskrivningarna ökar. Läkemedlen har i högsta grad blivit en kulturfråga, skriver Ola Wong.

Det påstås mycket om Putins hälsa. Vissa saker är spekulationer, andra är lösryckta fakta. Kvartal bad läkaren Erik W. Larsson, som även behärskar det ryska språket, att skärskåda diktatorns diagnoser.

Ett år in i kriget höjs allt fler röster för fredsförhandlingar, men historien visar att det är meningslöst att förhandla med Ryssland så länge Moskva har kvar hopp om seger. Stefan Ring, tidigare huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan, skriver om hur Europas gamla säkerhetsordning ligger i spillror liksom teorin att ömsesidigt ekonomiskt beroende förhindrar krig.

Den ryska eskaleringen av kriget har skapat en respons som passar den ryska föreställningsvärlden som hand i handske, skriver Piotr Wawrzeniuk, forskare vid Försvarshögskolan.

Globaliseringen av politisk islam har pågått i flera decennier och det är dags att inse att Muslimska brödraskapet är en del av den politiska och religiösa mångfalden i Sverige, skriver Aje Carlbom, biträdande professor i politisk antropologi vid Malmö universitet, apropå en ny doktorsavhandling.

Krig i Ukraina, inflation, regeringsslitningar, polarisering, energikris, klimathot, räntehöjningar, lågkonjunktur, demokratihot och rekord i dödsskjutningar. Är det mesta då bara eländes elände, frågar sig nationalekonomen Mark Brolin i den andra av två artiklar.

Krig i Ukraina, inflation, regeringsslitningar, polarisering, energikris, klimathot, räntehöjningar, lågkonjunktur, demokratihot och rekord i dödsskjutningar. Men är det mesta verkligen bara elände, frågar sig nationalekonomen Mark Brolin i den första av två artiklar.

Det påstås att om två personer ser varandra i ögonen i 30 sekunder kommer det att sluta med antingen våld eller sex. Många fasar för att möta andras blick, men vi svenskar tycks ha tagit det till en extrem, skriver Staffan Dopping i denna krönika.

SLUTREPLIK Frågan om antidepressiva läkemedel behöver en bredare diskussion, men hur lätt är det om avvikande röster tystas med härskartekniker? Åsa Nilsonne, Johan Bengtsson samt Markus Dencker och Lasse Mattila skriver varsitt avslutande svar till kritiken de har fått från professorn i psykiatri Markus Heilig. Inläst av Marika Lagercrantz.

Vad säger forskarna om framtiden för AI? En stor expertpanel antyder att det kommer dröja några decennier tills det stora AI-genombrottet sker., skriver Henrik Höjer.

Det finns personal i skolan och socialförvaltningen som försvarar hederskultur. Det uppger socialarbetare för journalisten Ulrika Nandra när hon undersöker en aktuell rapport om kriminell påverkan på myndigheter i Göteborgs utsatta områden.

En medarbetare vid socialtjänsten i Göteborg ska nyligen ha stängts av misstänkt för samröre med ett kriminellt släktnätverk. Det uppger flera källor till Kvartal. – Jag kan varken bekräfta eller dementera, säger ansvarig chef.Enligt en ny kartläggning från Göteborgs stad växer problemet med otillåten påverkan mot socialtjänsten – något som leder till att tjänstemän undviker att fatta nödvändiga beslut i hedersrelaterade fall, skriver Ulrika Nandra.

Hur står sig kärleken på 2020-talet? Författaren och psykiatern Stefan Krakowski spanar efter romantiken i vår digitala tid bland dejtingappar, kanske-män och den förändrade mansrollen.

Frihandel och regional specialisering skapade romarrikets välstånd. Modern handelsteori kan tillämpas för att förklara varför romarriket blev så framgångsrikt – och varför det efterhand gick under, skriver nationalekonomen Roger Svensson.

När föräldrar försöker sätta gränser på det sätt de är vana vid från sina hemländer, då kan barnen hota med lagen, skriver Ola Wong. Har batongliberalerna en blind fläck om socialtjänst?

Fascinationen för DN-krönikören Hanna Hellquist visar hur samtiden älskar att känsloknarka kvinnor som skriver självutlämnande om sina liv. Folk tror att de fått komma under huden på en på ett sätt de inte skulle tro med en man, skriver Anna Axfors.

Varför ifrågasätts medicin bara för att det handlar om psykiatri? Antidepressiva mediciners förmåga att reducera plågsamma och invalidiserande symtom är större än vad vi tidigare trott, skriver psykiatern Markus Heilig i en replik i artikelserien Det antidepressiva Sverige.

Regeringen låter som om den rustar för krig för socialtjänsten, men utan förtroende kommer åtgärderna att bli verkningslösa. Sven Holmberg, socialsekreterare i ett av Malmös utsatta områden, skriver om mötet med föräldrar som tror på desinformationskampanjen och varför det som är ”farligt på riktigt” är när myndigheterna lämnar utsatta områden.

Om man försöker lösa alla världsproblem samtidigt är det svårt att fokusera, skriver Bjørn Lomborg och Jordan B Peterson. De manar till fokus på de viktigaste frågorna – som att bekämpa svält samt att lära barn läsa, skriva och räkna.

Det skjutvapenrelaterade våldet, som tydligt kopplas till kriminella gäng och nätverk, fortsätter att öka. Akuta och långsiktiga åtgärder måste kombineras för att kuva denna typ av brottslighet, skriver Ardavan Khoshnood, som är lektor i akutsjukvård vid Lunds universitet.

Allt fler vuxna kan inte läsa och skriva på svenska. Det finns runt 800 000 personer med mycket svag läs- och skrivförmåga – men inte mycket till forskning i frågan, skriver Henrik Höjer.

Påtryckningarna ökar mot Sverige att förbjuda koranbränningar. Men muslimer borde i stället inspireras av andra religiösa gruppers respons på religionshån, skriver Jacob Rudenstrand från Svenska evangeliska alliansen i en gästkrönika.

Tonårsflickor kan idag få antidepressiva läkemedel på grund av stress i skolan eller trassel med pojkvännen. Vad händer med ett samhälle där en tiondel av befolkningen går på medel som kan skapa känslomässig avtrubbning, och där biverkningarna är många? Självklart måste vi kunna diskutera det på kultursidor, skriver Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor emeritus vid Karolinska institutet, i en replik till Markus Heilig.

Systemproblem och lojalitetskonflikter tycks utbredda i svenska offentliga utredningar, vilket minskar både effektivitet och nytta med rapporterna, skriver Susanne Berger, senior fellow vid Raoul Wallenberg Center for Human Rights i Kanada. I den nyligen presenterade utredningen om fallen Dawit Isaak och Gui Minhai blottas problem som behöver lösas.

Den blockerade Nato-ansökan gör att Sverige måste börja utarbeta en plan B. Då gäller det att inte längre framstå som desperata och börja ha is i magen. Det är osannolikt att försvarsalliansen skulle stå passiv om Putin angriper Sverige eller Finland, skriver Nato-experten Ulla Gudmundson.

Utan kriminaltekniska undersökningar går brottslingar som skjuter fria. Men på bara ett och ett halvt år har 7 av 15 anställda i den grupp som gör vapenundersökningar slutat vid Nationellt forensiskt center i Linköping. De vittnar om ett omfattande missnöje med ledningen och Polismyndigheten, som numera styr verksamheten, skriver Lars Åberg.

Traumabegreppet har vidgats och blivit allt vanligare. Terapin har blivit mer och mer politisk, men håller politiken också på att bli terapeutisk, frågar sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson.

Vad händer när teknik och oändliga väntetider ersätter omsorg och mänsklig kontakt?– Vänner som är 70-plussare säger att de hellre dör hemma än att de åker in till en akutmottagning, skriver journalisten Gunnar Sandelin i en gästkrönika.

Norman Mailer samlar damm i samtidskulturens giftskåp som en homofobisk och utdaterad 68:a, numera kanske mest känd för att ha knivhuggit sin fru. Men Mailer skrev en av de bästa romanerna om andra världskriget och klädde på ett framsynt sätt av den amerikanska drömmen. Det finns skäl att återupptäcka författaren som föddes för 100 år sedan i år, menar frilansjournalisten Tommy Gunnarsson.

Hur förverkligar man ett nyårslöfte om ett nytt liv? Efter ett krisartat 2022 söker Anna Axfors svar i Molly Sandéns karriär och samtida KBT-terapi och anar ett uppsving för stoicismen.

När alla former av nedstämdhet klumpas ihop till diagnosen ”depression” behövs bara en läkemedelsklass – antidepressiva. I denna del av artikelserien Det antidepressiva Sverige skriver läkaren och forskaren i psykiatri Johan Bengtsson om hur läkemedelsbolagen skapade en vinstmaskin genom att behandla allmänmänskliga egenskaper med kemiska reglage för tankar, känslor och beteenden.

Det är sant att det stora problemet för ålen ligger i politiken, men då tänker jag inte främst på statssekreterare Nilssons eskapader med länsman. Här är Ola Wongs senaste nyhetsbrev.

Den svenska kronans krasch har utlöst ett Gardell-moment bland förståsigpåare, som i likhet med finansmannen med förnamnet Christer dömer ut kronan som en ”skitvaluta”. Svenskarna väntas bli fattigare i år samtidigt som vi har högst inflation i Norden. Analytikern Jonas A Eriksson intervjuar tungviktare inom ekonomi och finans och räknar med att kronans framtid blir nästa stora fråga i politiken. Även denna gång kan inspirationen komma från Danmark eller Finland.

Vari består egentligen cancelkulturen? Statsvetaren Sten Widmalm vid Uppsala universitet ger ett förslag på en definition av denna omstridda företeelse, som en del menar inte existerar. Detta är den andra av två artiklar. Den tidigare kan du läsa här.

Vi ska vara glada att det var Storbritannien och inte Tyskland som tog den europeiska ledartröjan våren 2022, skriver Stefan Hedlund, som är senior professor vid Uppsala universitet.

Rödvinet Monterosso är så billigt att alla har råd att bjuda in grannen. Krisen är en möjlighet att omvärdera sin identitet som medelklass, skriver Anna Axfors.

Vari består egentligen cancelkulturen? Statsvetaren Sten Widmalm vid Uppsala universitet ger ett förslag på en definition av denna omstridda företeelse, som en del menar inte existerar. Detta är den första av två artiklar.

Prins Harry har fått en kortsiktig framgång i form av pengar och medkännande uppmärksamhet genom sin självbiografi. Men boken, som är författad av en freudianskt inspirerad spökskrivare, kan på sikt försämra hans psykiska hälsa, och öka risken för självdestruktivitet. Psykologen Billy Larsson skriver om psykoanalysens pseudovetenskapliga inflytande över kultursidorna och i litteraturen.

Faktaresistens med potential att döda – professorn i psykiatri Markus Heilig skriver ett engagerat försvar för de ifrågasatta depressionsläkemedlen (SSRI) och menar att vi i Sverige kan känna oss trygga med hur depressioner behandlas. Nästa del i artikelserien ”Det antidepressiva Sverige” kommer nästa vecka.