Inlästa texter

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström.

Putins män kan faktiskt ha rätt: Prideparaden är en särskiljande symbol mellan Väst och Ryssland. Men inte på det sätt de tror. Oscar Swartz skildrar i denna essä rädslan för ”Gayropa” hos maktens män i Östeuropa.

Klubben stänger på morgonen. Men jag drar innan dess. Jag tar tåget till S:t Petersburg, taxi till Estland och återvänder till ett Sverige där jag blir utstött för att jag är rysk. Journalisten Tatiana Kireeva, 24, skriver om längtan efter det nu försvunna, fria Moskva. 

När han nu väl tar plats, den traditionelle mannen, väcker han både kvinnors åtrå och mäns önskan att vara som han, skriver Ann Heberlein i en gästkrönika om fascinationen för Ukrainas president Zelenskyj.

Bör SVT och SR lyda under regeringen om Sverige attackeras? Chefen för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar menar att det finns ”högre värden” än den konsekvensneutralitet som journalister förespråkar, skriver Cecilia Garme.

Arkadij Babtjenko tjänstgjorde i den ryska armén under Tjetjenienkriget på 1990-talet. Han skrev sedan boken ”Krigets färger”, som kan ge en bild av hur förhållandena kan vara i den ryska armén. Henrik Höjer har läst boken.

Ett utdraget krig i Ukraina riskerar förr eller senare att leda till en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, skriver freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell.

Putin har med sitt krig i Ukraina lyckats med något som i förra veckan framstod som ett hopplöst projekt – att få västvärlden att framstå som framtiden igen, för ögonblicket, skriver Ola Wong.

Nej, Putin har inte blivit galen men han har kastat masken, skriver den tidigare Moskvakorrespondenten Elisabeth Hedborg. Hon ser en växande självcensur bland vänner i Ryssland, men också en regimtrogen opinion som stöttar presidenten som vill återskapa ett förlorat ryskt imperium. Uppdatering (2022-03-03): Efter att denna artikeln publicerades blev radiostationen Moskvas Eko nedlagd.

Alltför många har alltför länge valt att bortse från Vladimir Putins personliga egenskaper. Mot gangstermentalitet och lögner som politisk norm fungerar varken förhandlingar eller avtal.

Allt för många forskare uppträder som aktivister, och allt för många tiger. Forskarsamhället har låtit miljöaktivism ta över problemformuleringsprivilegiet, skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi.

Allt för många forskare uppträder som aktivister, och allt för många tiger. Forskarsamhället har låtit miljöaktivism ta över problemformuleringsprivilegiet, skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi.

Antirasismen har blivit allt mer snäv och auktoritär. Denna i grund och botten sunda rörelse uppvisar allt fler likheter med en dualistisk och snudd på religiös världsbild. Kvartals Henrik Höjer har läst Antirasistisk handbok som riktar sig till ungdomar och unga vuxna. Där saluförs en världsbild där det mesta handlar om hudfärg.

Svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn! Detta budskap har den senaste månaden spridits i många arabiskspråkiga sociala medier. Det har lett till demonstrationer på flera platser i Sverige. Hur kommer det sig att uppenbara osanningar kan slå rot hos många migranter? Migrationsforskaren Bi Puranen, generalsekreterare i världens största pågående sociala forskningsprojekt World Values Survey (WVS), analyserar läget.

Att arrangera OS i ett område med kronisk torka och svår vattenbrist kan inte beskrivas som ”grönt”, ändå gör Peking det. Men vad är framtiden för vinterspelen när vädret blir för varmt eller för torrt för snö och intresset sjunker globalt för den skandalomsusade olympiska rörelsen? Kvartals Ola Wong funderar på om det inte är dags att låta Sverige och Norge bli fasta värdar för nedbantade vinterspel.

Idag invigs vinter-OS i Peking. Mottot för spelen är en version av president Xi Jinpings plan för en ny världsordning. Putin är med på öppningsceremonin, medan USA och flera andra demokratier genomför en diplomatisk bojkott. Mycket har hänt sedan förra gången det var OS i Kinas huvudstad, men man kunde redan då se hur kyligare tider var på väg, skriver Kvartals kulturredaktör Ola Wong som bevakade sommarolympiaden i Peking 2008 för Sydsvenskans och SvD:s räkning.  

Vi människor använder allt oftare ord i stället för vapen för att driva igenom vår vilja. Svärdet har sakta ersatts av pennan i en historisk process. Svärdet var ofta kopplat till en speciell form av hederskultur, skriver Henrik Höjer.

Detta är min berättelse om postcovid och den är varken unik eller allmängiltig, skriver läkaren Lisa Norén som har postcovid och är aktiv i nätverket Läkare till läkare. Hon tar upp Hanne Kjöllers uppmärksammade artiklar om postcovid och avfärdar att det är en kultursjukdom. Hon menar att sjukdomen är komplex och därför krävs det läkare med postcovidkompetens.

Ordet alternativa fakta förknippas ofta med Donald Trump. Men i den svenska offentliga sektorn finns det flitiga producenter av just alternativa fakta. En MSB-rapport stämplar till exempel kritik mot Sveriges krishanteringsförmåga som en konspirationsteori och Jämställdhetsmyndigheten menar att kvinnors våld mot män rör sig om mäns våld mot kvinnor, skriver kulturskribenten Lapo Lappin. 

De som tror att Lenin hamnat på historiens sophög missar hans betydelse för dagens Kina och Ryssland. Demokratier bör lära sig att förstå hur leninister tänker, skriver Ola Wong i denna matiga söndagsläsning. Han påminner om att Sovjetunionens grundare kom till makten som ett verktyg för en utländsk makt vars syfte var att förstöra Ryssland, medan Kinas kommunistparti bildades under överinseende av sovjetiska agenter.

När vi gång på gång får se folkliga uppror kväsas med vapenmakt riskerar gränsen mellan "människa och liten lort" att suddas ut.

Efter decennier av motstånd befinner vi oss idag i en psykedelisk revolution inom forskningsområdet psykisk hälsa. Nu finansierar Klarna-grundaren Niklas Adalberth och Vetenskapsrådet en banbrytande studie vid Karolinska Institutet om hur psilocybin kan hjälpa vid svår depression.Likheterna är tydliga med cannabisfrågan i USA, där legalisering av medicinskt bruk föregick en normalisering och avkriminalisering av nöjesbruk. Därför kan forskningen få en politisk sprängkraft även i nolltoleransens Sverige, skriver journalisten Erik Augustin Palm.

I januari stoppade turkisk polis en afghansk kvinna som försökte flyga från Istanbul till Barcelona. Som resehandlingar hade hon uppehållstillståndskort och pass, som bägge tillhör en känd svensk asylaktivist.

Försäkringskassans avslag för sjukpenning ökade åttafaldigt på sju år. Lagen var densamma, men tillämpades olika. Forskning tyder på att integriteten hos svenska myndigheter har sjunkit, vilket öppnar för större politisk påverkan på myndighetsutövningen.

Åsikterna går isär om vad postcovid är. En svår ny sjukdom? Eller ren inbillning? Mellanlägen och nyanseringar saknas.

Är postcovid eller långtidscovid en kultursjukdom? Journalisten Hanne Kjöller utforskar ämnet. Det visar sig att i Region Stockholm har närmare 60 procent av de långtidssjuka inte haft tidigare vårdkontakt med coviddiagnos. Samtidig är symtomen reella, och vi behöver se till både kropp och själ.

Nobelpriset som firades häromveckan är en fest för den moderna evidensbaserade vetenskapen. Desto mer förvånande är att Karolinska institutet, hem för Nobelpriset i medicin, inlett samarbeten med institut för traditionell kinesisk medicin – en lära som hävdar att fladdermusbajs är bra för hälsan, skriver Ola Wong i denna krönika.

Nästan 200 000 långtidsarbetslösa. Två av dem vägrade för snart fem år sedan att acceptera Arbetsförmedlingens agerande. Vad händer när man ifrågasätter samma system som ska hjälpa en? Kvartals Johan Svensson berättar den pågående historien om två män som genom sin egen situation blottlägger hur märkligt en myndighet kan tyckas arbeta.

Hur såg man på klimathotet för några decennier sedan? Det talades så sent som på 1990-talet om en hotande ny istid, men hur vanligt var det – och när slutade man med det? Kvartals Henrik Höjer har gått till läggen.

Den amerikanske statsvetaren Charles Murray intervjuas av Erik W. Larsson om boken Facing reality: Two truths about race in America. Murray går i sin bok hårt åt det han benämner “den kognitiva eliten”.

Den frånvarande fadern beskrivs ofta som en riskfaktor för unga mäns kriminalitet. Men det vore troligen mer gynnsamt om samhället fokuserade på att stötta mamman, det är nämligen hon som är mest betydelsefull för barnets fostran, skriver Ulrika Nandra i del två i Kvartals artikelserie Förortspappan.

Familjen ger livet dess värde. Och inom familjen värderar vi barnen långt högre än en eventuell partner. Men vi uppskattar familj och partner olika beroende på faktorer som exempelvis ålder, kön och var i världen vi bor. Den framgår av en ny internationell studie av befolkningarna i 17 relativt rika länder, skriver Henrik Höjer.

För andra generationens invandrare från Asien och Afrika kan det vara en svår omställning att anamma en modern nordisk papparoll, som inte nämnvärt skiljer sig från mammans. Det menar sociologen och författaren Aydin Soei, som släppt en uppmärksammad intervjubok om den mödosamma vägen till en mer engagerad form av föräldraskap bland invandrarpappor i Danmark.

Bioplast som PLA-muggar marknadsförs som ett komposterbart miljövänligt alternativ till plast. Men reklamen ljuger och bioplasten kan inte ens återvinnas, skriver Johan Frisk.

På måndagen delades Augustpriset ut, den svenska litteraturens tyngsta pris. Fel roman vann, menar Kvartals kulturredaktör Ola Wong, som var en av elektorerna som utsåg vinnaren. Han hyllar och sågar böckerna från de sex nominerade i den skönlitterära klassen.

I den officiella historieskrivningen mördades poeten Federico Garcia Lorca för sitt engagemang för vänstersidan i det spanska inbördeskriget. Författaren Manuel Ayllón Campillo har nu lagt ett pussel som en detektiv och kommer fram till att mordmotivet snarare troligen var gammalt familjegroll. Men det offentliga Spanien vill hålla fast vid historien om Lorca som vänstermartyr, skriver professorn i spanska Inger Enkvist.

För ett år sedan dödades chefen för det iranska kärnvapenprogrammet, Mohsen Fakhrizadeh. Exakt hur detta skedde var länge oklart, men terrorforskaren Magnus Norell har rekonstruerat förloppet, som nästan liknar en James Bond-film.

Vilket land var först med att på allvar försöka stoppa slaveriet? Det borde alla veta, tycker Kvartals vetenskapsredaktör, Henrik Höjer.

Hur uppnås tålamod? Och varför är befolkningen i vissa länder ärligare än andra? Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer om några områden där svenskar tycks sticka ut i världen.

Ludde Hellbergs granskning av SVT-dokumentären Abolis resa visar att något är ruttet med värdegrunden i dokumentärbranschen, skriver Kvartals kulturredaktör Ola Wong. Dokusåpagenren, politisk aktivism och true crime-trenden har bidragit till en olycklig uppluckring mellan verklighet och fiktion.

Huvudpersonen i den prisbelönta SVT-dokumentären "Abolis resa" har sökt uppehållstillstånd i Sverige med två olika identiteter, avslöjar Kvartals Ludde Hellberg. Det finns också uppgifter som tyder på att händelseförloppet i filmen är uppdiktat.– Jag har inte tillåtelse att berätta allting, säger Yasaman Sharifmanesh, filmens regissör.– Dokumentärfilmare behöver inte vara objektiva, säger Antonio Russo Merenda, filmens producent.Projektledaren på SVT ser inga problem med dokumentären.

Idén om att individuell duglighet ska styra rekryteringar tog form i Nordvästeuropa för ett par hundra år sedan. Tanken var ny och revolutionerande. Men idag har principen börjat ifrågasättas allt mer, skriver Henrik Höjer.

Oron växer för att Kina ska invadera. Ola Wong skriver om risken för krig, demokrati och halvledare. Därför har Taiwan-frågan blivit avgörande för Sverige.

Franske mediers mest upphaussade kandidat är som tagen ur en Houllebecq-roman, men kan en landsfader ha islamhat som viktigaste fråga? Journalisten Filip Jacobson skriver om det franska presidentvalet och har själv läst in texten.

”Ska vi ta och göra revolution?” var det längesedan någon frågade. Ungdomliga kraftsamlingar och övertygelser i hopp om förändring har idag förlorat sitt sociala värde. I stället väljer unga att göra epoker som de aldrig har upplevt till sina. Har nostalgi blivit något man köper snarare än en känsla som man kan lita på är ens egen, frågar sig Kvartals Johan Svensson i denna söndagskrönika.

Med mer restriktiv invandring tvingas Socialdemokraterna hitta på en ny glesbygdspolitik. Cecilia Garme besöker kommunen som fixar statlig försörjning för flyktingar i åtta år – för att själv överleva.

Finland och Estlands skolor är bättre än de svenska. En förklaring kan vara den enskilde lärarens roll. Den kan sällan överskattas, konstaterar skolforskaren Erik Cardelús som även pekar på kulturens betydelse.

Myndigheter i Sverige har börjat kommunicera mer på andra språk än svenska. Detta växer till synes på måfå, och ingen verkar tänka på de övergripande konsekvenserna. Ett nytt samlat grepp behöver tas i frågan om språk, skriver Josefin Utas.

Cykeln har under historiens gång vinglat från höger till vänster och dessutom gjort en klassresa nedåt. Men framför allt är den väl ett individualistiskt frihetsprojekt – och var hamnar den då, frågar sig Kvartals Henrik Höjer.

Det går att få mer "pang för pengarna” i klimatarbetet, anser svenska forskare som undrar varför inte mer görs för att samla in koldioxid. I en ny bok säger professorn i klimatekonomi Gernot Wagner att världen till slut kommer tvingas tämja solens strålar genom ”geoengineering”. Jonas A Eriksson skriver om aktuell debatt inom klimatekonomin och menar att näringslivet kan ge lösningar när politiken är låst.