Inlästa texter

Diagnoser som autism och Aspergers syndrom blir allt vanligare. Samtidigt blir vårt samhälle i vissa avseenden allt mer svårnavigerat – vissa ord bör inte sägas, vissa frågor anses obekväma att ställa. Det finns skäl att tro att gränsen mellan oliktänkande och psykiska avvikelser kommer att bli suddigare, skriver läkaren Erik W. Larsson.

Saker som borde vara så självklara att de inte behöver motiveras visar sig då och då ha förlorat sin ställning; i stället börjar de beskrivas som något tvivelaktigt eller till och med hotfullt. Har den grundlagsfästa principen om fri åsiktsbildning passerat sitt bäst före-datum, undrar Kvartals poddredaktör Staffan Dopping i söndagskrönikan.

Regeringsbeslut om Estoniakatastrofen borde inte styras av konspirationsteorier och rykten på sociala medier. Och inte heller av ensidiga vittnesuppgifter och oseriösa antydningar – som den senaste dokumentären som hävdar att en hittills okänd skada har bidragit till att sänka fartyget. Anders Hellberg går igenom vad vi verkligen vet och vad som är spekulationer om den nu 26 år gamla katastrofen på Östersjön.

Diskussionerna om vårt psykiska mående tenderar att bli polariserade, och vi kan inte utan vidare sätta likhetstecken mellan lidande, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, skriver Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri. Hon påpekar att psykisk ohälsa inte existerar i ett vakuum utan hänger ihop med hur samhället är organiserat. Artikeln ingår i temat Generation Ångest.

Samtidigt som Ann Linde träffade Sergej Lavrov i Moskva slutfördes skenrättegången mot Navalnyj. Är det rimligt att behandla en sådan regim så relativt normalt?

Om det finns något som sprider sig snabbare än virus i dagens samhälle så är det berättelser. Motståndsberättelser var en gång sanningens starkaste kraft. Nu hotar de i stället att vilseleda och förblinda oss i kraft av de starka känslor som de väcker, skriver Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.

Trots att Sverige haft fri abort i 45 år ryms i debatten få kvinnor som talar om sin abort. Abort är fortfarande en tyst tabubelagd historia. Att bryta tystnaden om de psykiska följderna av en abort kan vara det som bäst värnar om kvinnors hälsa – och svensk aborträtt, skriver Ulrika Nandra.

Den franska kultureliten skakas återigen av en skandal sedan en av landets tyngsta intellektuella anklagats för att ha förgripit sig på sin styvson. Anklagelserna har utlöst en storm av protester mot sexuellt utnyttjande av minderåriga och tystnadskulturen – omertà – som omgärdar övergreppen, skriver Nice-baserade journalisten Agneta Liljeqvist.

Om du befinner dig i situationen att ha ett barn som mår så dåligt så att det tappat lusten att leva är det viktigt att du tar detta på största allvar. Det är livsfarligt att tänka att detta nog bara är ”ett rop på hjälp”, säger läkaren och terapeuten Ludmilla Rosengren. Hon grundade Suicide Zero och har själv förlorat en dotter. Här ger hon handfasta råd till föräldrar och andra närstående.

Huruvida Sveriges världsunika hantering av pandemin är en framgång eller ett fiasko får historien och kommande kommissioner avgöra. Men det är oroande när de som ansvarar för den nu oblygt försöker revidera beskrivningen av vad som hänt och varför.

Unga uttrycker att de mår sämre, men hur illa är det egentligen? De flesta mår bra, och vi har inte sett några större förändringar under 2000-talet. Men det finns en paradox i mätningarna, skriver beteendevetaren Kerstin Evelius, tidigare regeringens samordnare på området psykisk hälsa.

Det är historiskt oriktigt att beskriva Trump som fascist. Han ska i stället ses sida vid sida med samtida högerpopulistiska radikaler i Europa, skriver den ukrainske forskaren Anton Sjechovtsov.

Förnyade rop på avhållsamhet och måttfullhet skapar ett nygammalt kyskt kvinnoideal, skriver Ulrika Kärnborg. Det passar in i den patriarkala vrångbilden av unga kvinnor som åtråvärda men av naturen svala.

Filmbranschen stannade upp 2020 på grund av pandemin, som samtidigt gjorde film viktigare för oss än någonsin. Kvartals vik. kulturredaktör Erik Augustin Palm guidar till några av fjolårets premiärer som oavsiktligt fångade samhällsandan.

I en understreckare i SvD från 21 december illustrerar Merete Mazzarella självhjälpslitteraturens framgångssaga. Valle Wigers för här vidare resonemangen om varför läsare dras till dessa böcker som bin till nektar – och ger ledtrådar till hur nutidsromanen åter kan bli vår vän på nattduksbordet.

I ett stort antal sätt att mäta hur ett land utvecklas tappar Sverige sina positioner. Vad gäller medellivslängd har vi fallit till plats 11 i världen. Kvartals Henrik Höjer går igenom ett dussintal olika mått på ett lands välstånd och trygghet.

I en tid då kommunistpartiet gör sitt bästa för att kontrollera berättelsen om Kinas moderniseringsprojekt har science fiction sedan 1990-talet gett uttryck för alternativa bilder av framtiden. Litteraturvetaren och Kina-kännaren Erik Mo Welin utforskar ett glödhett litteraturfenomen.

Problemen som dominerade debatten före pandemin har knappast blivit mindre sedan förra nyåret. Istället för att fastna i pandemihanteringen bör regeringen fokusera mer på dem.

Sverige saknar tvångsvårdslagstiftningar för människor som inte missbrukar. Därför får hemlösa ligga kvar på gatan och dö, skriver Ludde Hellberg i denna nyhetskrönika.

Denna artikel bedömdes som för kontroversiell för att publiceras i barnsjuksköterskornas tidning Barnbladet, då den innehåller ord som islamism och feminism. Skribent är Magnus Dunder Forslin.

Invandring, brottslighet, skola och nu senast corona. Christian Berggren undersöker varför Sverige avviker allt mer från våra nordiska grannländer.

Anna Björklund minns året då hon började varje morgon med att skriva Heil Hitler. För vissa i generation 15 kommer livet och politiken alltid förhålla sig till det de upplevde då, men ett protestvrål kan inte pågå hur länge som helst.

Förtrycker kulturelit och monopolbolag medelklassen? Den växande konservativa kritiken har en blind fläck för kapitalismen, anser Nina Björk som läst en ny bok i ämnet.

Trump trotsade traditionell teori och tryckte gasen i botten under högkonjunktur – och människor med vanliga inkomster fick det bättre ekonomiskt, skriver LO-ekonomen Peter Gerlach.

Det blev en dogm i Stockholm att små barn inte är någon smittfara. Men det råder inte vetenskaplig konsensus kring det som FHM hävdar.

Forskningens och undervisningens bristande kvalitet hotar på sikt Sverige som kunskapsnation. Fredrik Sjöholm skriver om att skolans kris nu även har drabbat högskolevärlden

Nuri Kino skriver om ett Sverige som inte ställer makthavare till svars och där invandrarnas höga dödstal möts med ett lojt intresse.

Är det industrin och avancerad ny teknik som utgör hoppet i klimatfrågan idag? Miljöjournalisten Carl-Axel Fall finner att miljöpolitikens historia rymmer många framgångar som kan inspirera.

Öppenheten verkar vara helig i Sverige. Kulturvetaren Katarzyna Tubylewicz spårar orsaken till att Sverige valt bort stränga restriktioner och värnar individens frihet under pandemin.

Alla kan göra fel. Men förmågan att ta ansvar för dessa misstag och felbedömningar saknas ofta bland svenska makthavare. Det hotar i förlängningen deras legitimitet.

Varför förenas rakt motsatta politiska ideologier i kontroverserna kring den muslimska slöjan? Dessa oheliga allianser är inte helt lätta att förstå, skriver forskarna Pernilla Ouis och Aje Carlbom.

Männen dör i corona, medan kvinnorna drabbas av pandemins ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska skillnaderna ser ut att öka i pandemins spår.

Det progressiva USA har överlevt, men med en posttraumatisk stress – i ett land som delvis förblir Trumps. Tidigare Kalifornienbon Erik Augustin Palm reflekterar över presidentvalet.

Genom att missförstå USA underminerar Sverige kraften i vår historiskt nära relation, skriver Mark Weiner. Han vill få svenskar att förstå varför vanligt folk röstat på Trump.

Snart fem år har gått sedan Kvartal startades som en reaktion på ett trasigt offentligt samtal. I detta "kvartalistiska manifest" avges sju löften till publiken.

Det är fem år sedan Parisattackerna. Terrorforskaren Magnus Ranstorp ger sin bild av lärdomarna sedan dess.

Varför ökar coronaspridningen? Vetenskapsskribenten Henrik Brändén förklarar.

Nu när svensk integration är på allas läppar ger Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och före detta polis, fem råd till unga killar bosatta i så kallade utsatta områden. Råden är riktade till unga män då hans erfarenheter är just den uppväxande mannens, men även tjejer kan ha nytta av dem. Råden bygger på hans egna erfarenheter. Tyvärr kommunicerades de aldrig under min uppväxt i Sverige, skriver Panshiri.

Varför är det så många som njuter av att angripa sin egen kultur? Självkritik är bra men hur långt ska man dra den, frågar sig Göran Adamson, docent i sociologi, aktuell med boken “Masochistic nationalism”.

Någon häcklade islam, sedan började kravallerna – i lilla Ronneby. Ett år efter krönikan om Jimmie moments beskriver Kajsa Dovstad ett förändrat Småstadssverige.

Har vi stirrat oss blinda på kunskapsekonomin? En ny bok av David Goodhart lyfter fram värdet av handens och hjärtats arbete. Och den har bäring också på Sverige, skriver Johan Berglund.

Svenska muslimer kan inte hoppas på en harmonisk tillvaro så länge deras företrädare drivs av ett postkolonialt behov av att skapa förtryckare, skriver Alen Musaefendić.

Vi hellre bör hellre fria än fälla Hamid Zafar, skriver Dan Korn. Problemet är alla de i förorterna som fortfarande inte har omprövat sin antisemitism.

Har brottsligheten ökat? Vem vet – Brottsförebyggande rådet kan i alla fall inte svara på det. Kvartal gav Ludde Hellberg i uppdrag att ta fram siffror över brottsutvecklingen i Sverige.

Estoniahaveriet måste utredas på nytt, skriver Inga-Britt Ahlenius, som bland annat är medlem i Estoniagruppen i Sveriges riksdag.

Raskrig på agendan. En brokig samling nynazister och libertarianer utgör ”boogaloo-rörelsen”, skriver Jonathan Lundberg.

Polisen och kriminologen Fredrik Kärrholm svarar på Jerzy Sarneckis artikel om hur vi kommer tillrätta med den grova gängkriminaliteten.

”Bögen tog judens plats”. Författaren Katarzyna Tubylewicz skriver om Polen och Europas brustna hjärta.

SR-uppropet mot rasism understryker den tunna linjen mellan universella värderingar som alla bör omfatta och politisk propaganda förklädd till journalistik, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Analytikern Peter Axelsson skrev i Kvartal 2019 om uppgifter som pekar på att information om militär smuggling på Estonia tidigt nådde regeringsnivå.