Inlästa texter

Svenska domstolar har mycket höga beviskrav. Men hur högt är rimligt, frågar sig filosofen Per Bauhn.

”Det rör sig om grov barnmisshandel”. Kvartal publicerar ett utdrag ur journalisten Ola Sandstigs nya bok ”De Apatiska barnen – och samhället som svek”.

Just nu riktar USA:s presidentkandidater tusentals olika budskap mot väljarna, som kan variera beroende på vilken musik mottagaren tycker om – eller om de gillar Kitkat och Nikeskor. Journalisten Jonathan Lundberg skriver om hur Facebook-data påverkar höstens val, och hur metoden kan användas i Sverige.

Danmark har snabbt gått från den svenska debattens spottkopp till ett föregångsland. De tvära kasten är såväl oroande som genanta, skriver Jörgen Huitfeldt.

För en utomstående, och kanske lite dum, norrman, framstår de svenska medierna som överpolitiserade, personfixerade och präglade av svag källkritik och stor acceptans för personangrepp. Det är inte den bästa miljön för en saklig samhällsdebatt.  Den norske nationalekonomen Lars H Vik har fascinerat följt svenska medier under coronaåret 2020. 

Vi har tidigare lyckats minska grov kriminalitet och våldsutbrott. Nu krävs det en kraftig mobilisering och ett brett samarbete för att minska dagens skjutvapenvåld, skriver kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki.

Det finns rätt stora okunskaper om Sveriges lagar bland migranter, skriver Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

SVT och SR är inte vänstervridna i jämförelse med privatägd dagspress. Men hotet mot public services oberoende är på riktigt och det ligger i utnämningsmakten. Inläst av Johan Rabaeus.

För den politiskt korrekta är det inte argument som betyder något utan de etiketter man fastnat i. Magnus Fiskesjö läser antropologen Jonathan Friedmans bok om PK. Inläst av Marika Lagercrantz

Vad händer i Ryssland? Kvartal publicerar en analys av Rysslandskännaren Vilhelm Konnander.

En ny ekonomisk era har inletts kännetecknad av rekordstora budgetunderskott och sedelpressar som går på högvarv, skriver Jonas A Eriksson.

Förebuden om våldsvågen som nu blivit det nya normala har varit många genom åren. Varför framstår reaktionerna alltid som så lama och senfärdiga, frågar sig Jörgen Huitfeldt.

Under året har skilsmässoansökningarna slagit i taken både i Sverige och internationellt. Louise Brown skriver hur jämställdheten drabbas under coronapandemin.

Om tidningarna hade övervakat journalisternas klassperspektiv med Marxbotar skulle det ha blivit ett ramaskri, men det anses okomplicerat att göra samma sak med genuspolitik.

Kritik mot provocerande konst och krav på censur kan numera komma från konsthögskolorna själva. Lars Vilks gör en analys av hur konstvärlden hamnade här.

Kraven på att dagens Sverige ska be om ursäkt för sin inblandning i den transatlantiska slavhandeln är orimliga, menar Per Brinkemo och Johan Lundberg.

I kölvattnet på metoo-rörelsen frågar journalisten Ulrika Nandra: Kan dagens pojkar vänta sig ett långt liv av att be om ursäkt för sitt kön?

Vad bedriver de muslimska studieförbunden för undervisning? Läs var forskarna hittat.

Stora summor skattemedel går till islamistiska organisationer, skriver forskarna Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren.

Under våren 2020 har SD:s inlägg på Facebook varit lika populära som de andra sju partiernas inlägg tillsammans, skriver Jonathan Lundberg och berättar näthögerns historia.

Vad vi bevittnar är en uppmjukning av staten. Regeringen överlämnar ansvaret till en myndighet som helt saknar exekutiv kapacitet, skriver Tommy Möller.

Intrycket är att regeringen har abdikerat från sitt ansvar under coronakrisen, skriver Inga-Britt Ahlenius.

Ett samhälle som är reglerat för att uppnå ett mål snarare än ett gott liv är lätt att skapa. Men för att upprätthållas krävs tyranni, skriver Lena Andersson.

Plattformarnas problem är att de vill ha publicistisk kontroll över innehållet men inte juridiskt ansvar för publicerat material, skriver Jonathan Lundqvist.

Det är något som inte fungerar med ansvarsutkrävandet i Sverige. I grunden löper problemet genom hela samhället: En rädsla för att agera med auktoritet.

Kvartals Henrik Höjer resonerar kring moderskapet i sin söndagskrönika.

5G, Bill Gates, rödpillrad. Jenny Strindlöv ser hur högerextremister och hippies delar samma konspirationsteorier om corona.

I Tyskland är det ingen nyhet om en kändis betalar för sex och funktionshindrade får sexuella assistenter. Oscar Swartz skriver om en avvikande svensk sexualpolitik.

Vi har vant oss vid ett ”hyfsat stabilt” slappt språkbruk om pandemin från Folkhälsomyndighetens företrädare. Det oprecisa språket är ett problem menar filosofiprofessorn Per Bauhn.

Hur hamnade den kända asylaktivistens resehandlingar i händerna på en helt annan person i Turkiet? Polisen varnar nu för ett ökande missbruk av svenska uppehållstillståndskort.

Alltfler i Sveriges elit lever på ord. Kanske är det därför tron på ordens makt tycks så stor. Men utan handling står sig orden slätt.

Journalisten Nuri Kino skriver om varför utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade bland de som har dött i covid-19.

Det svenska undantaget i coronahantering förklaras av filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius.

Den svenska strategin i coronakrisen bygger delvis på uppfattningen om en unik svenskhet. Men det finns data som visar något annat, skriver Tomislav Dulić vid Uppsala universitet.

HBO-serien om Phyllis Schlafly missar poängen. Hon besegrade etablissemanget genom att bemästra trollande som politisk metod.

Efter Girjasdomen om jakt och fisk i fjällen skriver Carl-Axel Fall att jägare och fiskare talar om diskriminering. Hat och rasistiska angrepp på samer blev frekventa på sociala medier.

Coronakrisens ledare har tveklöst blivit Anders Tegnell. Att utvärdera hans insats är svårt. Men att bedöma det vi nu vet kan vara en god början.

Jämställdhetsaktivism är en nyckel till framgång i den skattefinansierade musikvärlden. Martin Malmgren granskar chefen för Helsingborgs konserthus och makten och härligheten i svensk kulturpolitik.

Covid-19 har stärkt kommunistpartiet, men också tendenser till en kollisionskurs med västvärlden. Ola Wongs andra text om världen post corona handlar om Kina.

Försvagat, förbannat och suget på hämnd. Ola Wongs första av två artiklar om världen post corona handlar om USA.

Vem har ansvaret i en kris? Politiker, myndigheter, kommuner och regioner har oklara roller, skriver juristen Richard Sannerholm.

Vår hjärna övervärderar risker, men är även beredd att visa tillit. Vetenskapsskribenten Henrik Brändén förklarar hur vi tänker i coronatider.

Allt fler länder rekommenderar ansiktsmasker. Ola Wong skriver om hur debatten går och hur han blev en trendsättare för skyddsmasker i Peking.

Våren 1986 drabbades Sverige liksom denna vår av ett osynligt hot. Men Folkhälsomyndigheten är betydligt mer framgångsrik i krishanteringen än SSI var.

Den typ av nationalistisk folkhälsopropaganda som Kina använder under coronapandemin tillhör en beprövad strategi från hygienkampanjerna under Maos tid (1949-76), skriver Angela Gui.

”Vår evidensbaserade självsäkerhet har reducerats till fullständig förvirring”. Läkaren Lea Lund Sjögren skriver från ett nedstängt Köpenhamn och ser med häpnad på rubrikerna från Sverige.

Cannabisfrågan kryper närmare storpolitiken. Sverige har Europas näst högsta narkotikadödlighet men det är inte rätt att beskylla vården för detta misslyckande. Vi behöver skilja på droger och droger och på prov avkriminalisera bruk och innehav av cannabis. Svenska politiker behöver närma sig narkotikafrågan med stor ödmjukhet och öppenhet, menar Cecilia Magnusson, professor i epidemiologi vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, som har evidensgranskat narkotikapolitiken och vanliga påståenden i debatten för Kvartals räkning. Inläsare: Ola Ringdahl (Artikeln publicerades den 21 augusti 2019)