Bildningsbyrån

När Hildegard av Bingen är tre år möter hon Gud för första gången. Det är medeltid i Tyskland och samhället präglas av den katolska kyrkan. Hildegard växer upp i ett kloster och blir så småningom abbedissa. Hon börjar skriva ner sina gudomliga visioner. Ryktet sprids att hon står i direktkontakt med Gud, och det ger henne en makt som få kvinnor på medeltiden vågar drömma om. Men är det verkligen Gud hon möter, eller är visionerna bara ett knep för att få inflytande?

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Marsha P Johnson var dragqueen, prostituerad och transaktivist. Hon var frispråkig, excentrisk och gav till andra fast hon själv inget hade. Hennes liv var i rampljuset, på barrikaderna och en ständig kamp för att överleva. En juninatt 1969 befinner hon sig på gaybaren Stonewall i New York då polisen plötsligt gör en razzia. Men Marsha P Johnson och de andra barbesökarna har fått nog av förtrycket mot hbtq-personer. Deras protester leder till flera dagars upplopp på gatorna på nedre Manhattan.

Under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet drömde revolutionärerna om jämlikhet och frihet. De ville införa rösträtt, mänskliga rättigheter och förbjuda tortyr. Men efter att de störtat kungen införde de istället ett tillstånd av terror. Alla som inte ställde upp bakom revolutionen dömdes till döden. Arkitekten bakom skräckväldet var advokaten och revolutionären Maximilien de Robespierre.

Ayn Rand flyr från ett Sovjet där det varit revolution, till drömlandet det kapitalistiska Amerika. Här utvecklar hon det hon kallar en ny filosofi. I den förespråkar hon en rationell egoism, där individen i första hand bör tänka på sitt eget välbefinnande. Ayn Rand menar att rationell egoism inte hotar andra människor, eftersom vi har ett egenintresse av andra genom exempelvis handel, vänskap och kärlek. Hon föraktar mänsklig svaghet och hyllar de som är starka och vackra. Hennes roman "Och världen skälvde" sågades av kritikerna, men blev en bästsäljare som inspirerat alltifrån politiker till entreprenörer i Silicon Valley.

Alva Myrdal ville påverka samhället och göra nytta för människor. Hon ville få kvinnor att delta i arbetslivet och inte fastna i hemmet - därför skapade hon bland annat förskolan och förskollärarutbildningen. Tillsammans med maken Gunnar Myrdal la hon grunden för Sveriges moderna välfärdspolitik. Efter sin död blev Alva Myrdal symbolen för en iskall socialingenjör - hon kritiserades till exempel för sin syn på sterilisering. I hur stor grad ska politiken lägga sig i människors privatliv?

När Margaret Thatcher kom till makten i Storbritannien i slutet av 1970-talet, införde hon en ny radikal liberalism. Med sin politik väckte hon upprörda känslor och fick många fiender. Hennes motståndare menade att hon sysslade med ett ekonomiskt experiment, där de fattigaste var de som drabbades värst. Men hon hade också många beundrare, och lyckades vinna tre val i rad. Vad var det som gjorde att hon lyckades hålla sig kvar vid makten så länge?

I 1920-talets Sverige vet man inte mycket om hur man har sex utan att bli med barn. Men runtom i landet reser en kvinna med en väska fylld med pessar, i en tid då det är olagligt att informera om preventivmedel. Hon kommer att träffa tusentals kvinnor, och förändra Sveriges, och världens, sexualpolitiska historia. RFSU-grundaren Elise Ottesen-Jensen, Ottar, hade en dröm; att alla barn som föds ska vara välkomna, män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för njutning och ömhet.

I början av 1960-talet stred svarta sydafrikaner i motvind för sina demokratiska rättigheter. Nelson Mandela ägnade all sin tid åt politiskt arbete, och med att försvara människor som behandlats illa på grund av sin hudfärg. Som ledare för organisationen ANC, African National Congress, anklagades han för konspiration mot regeringen och fängslades. Först efter 27 år släpptes han fri och valdes till Sydafrikas president. Men han utsåg också sin tidigare fiende till vicepresident. Han menade att de måste förlåta varandra för att kunna gå vidare.

Hans teorier om hur den brutala och egoistiska mänskliga naturen ska tyglas har provocerat. Trots det anses 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes vara en av den moderna statens fäder. Hobbes menar att människan är en egoistisk varelse som styrs av sina egna intressen. Och det finns bara ett sätt att lösa det, genom att människor upprättar ett slags samhällskontrakt. Man måste inordna sig om man vill ha fred. Människan måste förstå att freden har ett pris. Och det priset är friheten.

Kata Dalström växer upp i en överklassfamilj i mitten på 1800-talet, men umgås med vänner från arbetarklassen. Hon ser tidigt hur dåliga arbetarnas villkor är. När hon flyttar till Stockholm blir det ännu tydligare. Hon inleder en intensiv kamp för att avskaffa klassklyftorna och nå jämlikhet mellan könen. Hon genomför agitationsresor runtom i landet. Statens män anser att hon är farlig. Hennes strävan för ett bättre samhälle gör också hennes privata relationer lidande.

Genom sitt övertygande sätt och sina glödande tal lyckades Gabriele D'Annunzio förföra den italienska befolkningen att vilja gå med i första världskriget. När kriget tog slut kände han "stanken av fred" och blev besviken. Hans privatliv var spektakulärt, han var en superkändis och en glamourös playboy. Men vem var mannen som banade väg för både Hitler och Mussolini och vad gjorde honom och fascismen så förförisk?

Ingen kan bevisa att Lao Zi har existerat. Oavsett om han har existerat eller inte, så har Lao Zi lämnat efter sig en tankevärld som lever än idag. Han anses ha lagt grunden för taoismen, en livsåskådning enligt vilken man ska stanna upp och reflektera, vara en del av alltet och lära sig att leva i harmoni. Om Lao Zi funnits levde han för 2500 år sedan i en tid som präglades av inbördeskrig. Lao Zi arbetade i kejsarens bibliotek och hade en prestigefylld position. Han levde i stillhet och enkelhet och praktiserade andlig träning, meditation, som han också lärde ut.

Jean-Jacques Rousseau utmanade 1700-talets syn på barn, och hans idéer om barnuppfostran spreds över hela Europa. På 1700-talet var skillnaden mellan vuxna och barn inte definierad och barndomen var något som skulle stökas över så fort som möjligt. Från det att barnet kunde uppföra sig och tala, handlade det om att kopiera de vuxnas beteende. Men Rousseau förespråkade fri lek utan bestraffningar och att kunskapsinlärning skulle vara lustfylld. Även hans syn på naturen och på människan har blivit en del av det västerländska tankegodset. Citat i programmet hämtat från Marianne Molander Beyers artikel i samlingsvolymen "Kritik och beundran. Jean-Jacques, Rousseau och Sverige 1750-1850".

1949 slog Simone de Beauvoirs idéer ner som en bomb i Frankrike. Boken "Det andra könet" svartlistades av den katolska kyrkan och vänner vände henne ryggen. Idag ses hon som en feministisk ikon och boken har blivit en feministisk bibel. Många menar att det var i och med "Det andra könet" som den moderna feminismen föddes. Själv hävdade hon länge att hon inte var feminist. Först i början av 70-talet började hon kalla sig det. "Hon fattade det långsamt själv", säger Åsa Moberg.

"Vi kom till världen för att förändra den", sa den brasilianska filosofen och pedagogen Paulo Freire. Han arbetade för dem utan röst i samhället och la grunden för det som kallas kritisk pedagogik. Freire växte upp i ett fattigt Brasilien i början av 1900-talet. Han fick själv känna på hur hungern hindrade honom från att tillgodogöra sig skolundervisningen. Som vuxen utbildade han sig till jurist, men hans hustru, Elsa, övertygade honom om att det var genom pedagogiken han skulle kunna förändra världen. Åse Eliason Bjurström, dramapedagog, Jan-Erik Perneman, universitetslektor, Staffan Selander, seniorprofessor i didaktik samt Juan Velasquez, docent i genusvetenskap, berättar om Paulo Freire.

Naturvetaren Emanuel Swedenborg föddes 1688. Hans pappa var biskop i Skara, men Emanuel slog in på vetenskapens väg. Han studerade fysik, mekanik och filosofi. Med tiden kom han att intressera sig för kroppens relation till själen. Han utvecklade det som kom att kallas korrespondensläran - den materiella världen svarar mot den andliga, varje ting i vår verklighet har en överensstämmelse med något i en annan verklighet. Prästen Kristina Hjern, tonsättaren Jonas Forsell, operasångaren Bengt Krantz och professor i litteraturvetenskap Thomas Götselius berättar om Swedenborg.

Reportern Lina Sundahl Djerf lägger sig på divanen hos Per Magnus Johansson som är psykoanalytiker, idéhistoriker och Freudexpert. Han berättar om Sigmund Freuds tankar och teorier. Freud tänker att varje människa har ett medvetet och ett omedvetet jag. Det omedvetna styrs av drifter och kan visa sig i drömmar, om vi tolkar dem kan vi förstå. Han menar också att en stor del av det omedvetna har med sexuella drifter att göra. Ebba Witt-Brattström som är professor i litteraturvetenskap och har forskat om Freud och Jonas Nerbe, skådespelare, delar sina tankar om Freud.

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

En konstnär som dolde sitt ansikte bakom masker för att hitta sig själv. Konstnären, författaren och antifascisten Claude Cahun tog under sin livstid hundratals självporträtt för att hitta svaret på vem, eller vilka, som gömde sig bakom maskerna. Jaget hos Cahun var något där kön och identitet hela tiden varierade. Kön är ingenting som är givet utan som kan glida, som kan förändras. Som inte bara är kulturellt eller biologiskt utan även något annat och det syns i Cahuns bilder, enligt fotohistorikern Irene Berggren. Vi samtalar med henne och konstvetaren Linda Fagerström samt dragkonstnären Ziggi Källoff om Cahun.

Kubanskan Cecilia Rodriguez tankar ställde i slutet av 1700-talet den katolska kyrkans lärda män inför svårlösta frågeställningar och kastade henne själv i fängelse. Hon kallade sig "monstret av extraordinär vällust" och ansåg sig ha ett pedagogiskt uppdrag sänt från Gud. Hon skulle, genom bikten, avslöja de okända ställen där den kvinnliga lusten nådde sitt maximum. På så sätt skulle de "extraordinära syndarna" kunna frälsas. Idéhistorikern Edda Manga har skrivit en avhandling om Cecilia Rodriguez som heter "Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag",

Konstnären och poeten William Blake sökte med fantasins lykta efter människans fria tillstånd. Han föddes 1757 i London och ifrågasatte tidigt regler. Blake förespråkade det oändliga utforskandet där man med fantasin som ledstjärna skapar sig en större och sannare bild av sig själv och omvärlden. Han motsatte sig staten och kyrkan men också vetenskapen. Istället ville han få människor att vidga blicken och se saker med nya ögon. I upplysningstidens tidevarv var det svårt för Blake att få förståelse för sina gåtfulla verk. De kallades obskyra och orealistiska. Kritikern och författaren Carl Johan Malmberg, författaren och förläggaren Jonas Ellerström samt konstnären Eva Jacobson berättar om William Blake.

Journalisten och författaren Ryszard Kapuscinski föddes 1932 i Polen. Som korrespondent bevakade han krig och revolutioner över hela världen, framförallt i Afrika. Istället för att intervjua makthavare lyssnade han på folket som drabbats av kolonialism, inbördeskrig och giriga krigsherrar. Kapuscinski inspirerade journalister världen över och vann flera priser. Men faktagranskare ifrågasätter sanningshalten i hans reportage. Vi får höra olika röster om Kapuscinski och om huruvida han tummade på sanningen.

Anarkisten Emma Goldman var en känd politisk aktivist i USA i början av 1900-talet. Goldman föds i Ryssland men tar sig till USA som 16-åring. Som första kvinna i Amerikas historia arresteras hon för ett politiskt brott och döms till ett års fängelse. Goldman talar om en rad samhällsfrågor, till exempel kapitalism, sexualitet och fri kärlek. Hon engagerar sig i antimilitarismen som på den tiden ansågs vara landsförräderi. Goldman deporteras till Ryssland och träffar där Lenin. Hör historikern Lisa Gålmark och konstnären Sonia Hedstrand berätta.

Frantz Fanon är psykiatrikern och författaren som med sina böcker inspirerat människor i kolonier över hela världen att göra motstånd. Han var själv beredd att dö för kampen, men också beredd att döda för sina idéer. För Fanon är våldet en nödvändighet. Utan våldet kan de koloniserade aldrig nå jämlikhet, vilket är nödvändigt om de någonsin ska kunna känna sig som hela människor. Hans bok "Jordens fördömda" har räknats som tredje världens bibel, berättar Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria.

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

För hundra år sedan betraktades samer som nomadiserade renskötare. De hade inga juridiska rättigheter och fick inte äga mark. Elsa Laula Renberg var en samisk aktivist och politiker som kämpade för samers rättigheter. I sin dialog med staten var Elsa Laula rationell och påläst med en övertygande argumentation. Reporter Isabella Sundell intervjuar historiker, retoriker och skådespelare om Elsa Laulas livsåskådning och politiska insatser.

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.

Människan är anpassad för att klara livet på jorden men vill ändå ge sig ut i rymden. Vad händer med kroppen när vi tar steget ut i vårt solsystem? Det, och hur astronauters kroppar reagerar på tyngdlöshet, får vi veta mer om. Vi besöker Johnson Space Center i Houston. Där finns en enorm bassäng på vars botten NASA har byggt en exakt kopia av den internationella rymdstationen ISS. I den tränar astronauter iklädda något som liknar rymddräkter. Vi träffar också Martina Johansson som slösurfade och upptäckte projektet Mars One. Martina gick med i det nederländska projektet som handlar om att skicka personer till Mars för att kolonisera planeten.

Sedan de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes har jakten på jordliknande planeter varit i full gång. Finns det liv på någon av dem? Kan vi ta oss dit? Senast om fem miljarder år måste vi kunna svara ja på de frågorna om vi ska överleva solens död. Men det finns fler hot mot vår existens som ligger närmre i tiden.

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.