Bildningsbyrån

En natt i februari 2013 smyger medlemmar från jihadistiska Nusrafronten fram och slår av huvudet av en bronsstaty i den syriska staden Maarrat al-Nu'man. Statyn föreställer Abu al-'Ala' al-Ma'arri, 937-1057, en blind, fritänkande och pessimistisk poet som levde där i början av förra årtusendet. På sin tid var han både hyllad och fruktad för sina dikter, idag är han en symbolfigur som allt ifrån vegetarianer till agnostiker och presidenter refererar till och håller fram för att styrka just sin sak.

Morgonen den 11 september 1973 brakar helvetet loss i Chiles huvudstad Santiago. Militären griper makten med våld och den folkvalde presidenten Salvador Allende tar sitt liv. Vänstersympatisörer fängslas, torteras och avrättas. I våldet som uppstår efter militärkuppen smugglar Sveriges ambassadör, Harald Edelstam, flyktingar i bakluckan på sin bil och fritar fångar just innan de ska avrättas, och förvandlar svenska ambassaden till en fristad. Men han har mäktiga fiender som vill röja honom ur vägen.

Fredrika Bremer betraktas som en av pionjärerna i kampen för jämställdhet i Sverige. När hon föds är den generella synen på kvinnan att hon är en ofullständig man. Efter att Fredrikas förmyndare och bror förlorar de pengar hon tjänat på sina böcker, skriver hon boken Hertha som blir ett kraftfullt inlägg i debatten om jämställdhet mellan könen. 1863 ändras lagen så att ogifta kvinnor automatiskt blir myndiga vid 25 års ålder, en ändring som många menar Fredrika Bremer hade en viktig roll i.

Franciskus, född Giovanni Bernadone, föddes i Assisi år 1182, son till en rik tyghandlare. Med ett liv i sus och dus tog hans liv en ny vändning efter att ha deltagit i krig. Han blev en andlig sökare och fick en kallelse från Gud. Efter detta hängav han sig åt ett liv i försakelse och att ta hand om sjuka och utstötta. Han fick alltfler följare och grundade Franciskanorden som spred sig ut i världen och än idag inspirerar med sitt budskap om ett liv i enkelhet och vördnad för naturen.

I det koloniserade Kongo, i slutet av 1800-talet, blir kapten Joseph Conrad vittne till grymheter som förändrar hans syn på mänskligheten. Några år senare skriver Conrad romanen "Mörkrets hjärta" om sina upplevelser i Kongo. Boken används fortfarande i undervisningen. Men den har också kritiserats för bland annat sitt rasistiska språk. Ändå är "Mörkrets hjärta", enligt lektor Berndt Clavier, en viktig bok att läsa idag. Den är ett vittnesmål om det brott mot mänskligheten som kolonialismen var.

Maria Montessori var den idealistiska visionären som revolutionerade pedagogiken i början av förra seklet och en av de första att prata om generationskonflikter. Hon ansåg att det var problemen mellan vuxna och barn som skapade konflikter i världen, och ville genom pedagogiken skapa en ny människa och på det viset reformera samhället. Under större delen av sitt liv kom hon att arbeta för fred och för att ge barnen sin rätta plats i samhället. Men hur kom det sig att hon samarbetade med den fascistiska ledaren Mussolini?

Som barn upplever Ida B. Wells hur slaveriet avskaffas, och hon växer upp fylld av framtidshopp. Men snart ser hon hur svartas rättigheter i den amerikanska södern rullas undan. Året är 1892, och Ida B. Wells journalistkarriär går som på räls, när ett telegram plötsligt kallar henne hem till Memphis. Hennes nära vän Tomas Moss är död. Misshandlad och mördad av vit mobb. Efter mordet på Moss bestämmer sig Wells för att lägga all sin kraft på att stoppa lynchningar. Hon ger sig ut på ett livslångt korståg för rättvisa.

Arkitekten, författaren, konstnären och stadsplaneraren Le Corbusier har hyllats av generationer arkitekter och designer under det senaste seklet. Han bröt med den traditionella arkitekturen och ville skapa funktionella bostäder. Hans förslag att riva stadskärnorna i flera europeiska städer och ersätta dem med skyskrapor i betong, omgivna av gröna parker, väckte starka reaktioner och han hade svårt att få genomslag för sina idéer. På senare tid har han även anklagats för att ha haft fascistiska sympatier.

Pjotr Kropotkin drogs till anarkismen för att han ville lösa Rysslands problem under slutet av 1800-talet. Han var den begåvade adelspojken som blev en anarkistisk agitator. Han levde ett kringflackande liv med terrordåd och halsbrytande flykter. Samtidigt skrev han hyllade böcker och blev den siste anarkisten i Europa. Han blev så berömd att inte ens Lenin vågade fängsla honom. "Där makten finns, där finns ingen frihet" är Pjotr Kropotkin mest kända citat, men även hans livstanke.

Ada Lovelace var dotter till den omsusade Lord Byron. Hon växte upp strängt tuktad av sin mamma som fruktade att lilla Ada skulle bli lika omoralisk som sin far. Ada blev passionerat intresserad av vetenskap, vilket ledde till att hon skrev den allra första datakoden på 1840-talet. Det var ett helt sekel innan de första klumpiga, långsamma, datorliknande maskinerna byggdes.

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Klädd i arabiska manskläder red journalisten Isabelle Eberhardt ut i Saharaöknen. Bakom sig lämnade hon västvärldens normer och sin begränsade frihet som kvinna med mål att bli en del av en annan kultur. En upptäcktsresa som både fick henne utvisad och som blev hennes död. Varför kastade hon sig ut i det okända?

Med skarp blick på sin samtid fokuserade sociologen Zygmunt Bauman på individualism och konsumtion och de människor som känner sig rotlösa och osäkra i en tid där världen är i ständig förändring. En verklighet som han kallade "flytande modernitet".

Det är medeltid och krig. Bondflickan Jeanne d´Arc har fått i uppdrag av Gud att rädda Frankrike från engelsmännen. Trots att hon saknar erfarenhet av att strida lyckas hon vända ett krig som har varat i över hundra år. Men hon får betala ett högt pris. Bara 19 år gammal blir hon dömd till häxa och bränns levande på bål. Århundradena går men Jeanne d´Arc glöms inte bort - hon får upprättelse och är idag Frankrikes nationalhelgon.

Louise Weiss kallas för Europas farmor. Med journalistik och kreativ aktivism drev hon kampen för ett enat Europa i syfte att undvika fler krig. Hon blev också en av frontfigurerna i den franska rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon var med om att definiera det vetenskapliga begreppet fredsforskning och när EU-parlamentet samlades för första gången i Strasbourg 1979 var det Louise Weiss som öppningstalade. Idag är EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg uppkallad efter henne.

I december 1941 attackerar Japan marinbasen Pearl Harbor. Några månader senare skriver USA:s president Roosevelt under militärorder 9066, som innebär att alla japanska amerikaner ska förvisas och 100 000 personer tvingas ut från sina hem, och in i fångläger - utan rättsprocess. En av de få som vägrar, är en ung man som heter Fred Korematsu. Det blir början på en lång kamp, som når sin kulmen i en rättssal i San Francisco - 40 år senare.

Barbro Alving, signaturen Bang, var krigsreporter och pacifist. På senhösten 1936 kom hon helt ensam till Spanien för att rapportera om inbördeskriget. Hon var bara 27 år och det var första gången hon upplevde de fasor krig innebär. Genom åren kom hon sedan att rapportera från bland annat Ungern, Vietnam och Hiroshima. Hennes journalistik gjorde henne känd och hennes kamp mot kärnvapen och för fred blev uppmärksammad. Under 1950-talet var hon aktiv i kampen mot en svensk atombomb.

Victoria Benedictsson strävar efter att komma till uttryck. Under pseudonymen/alter egot Ernst Ahlgren försöker hon bryta sig ur 1800-talets konventioner och deltar i det moderna genombrottet i litteraturen. Förutom sina romaner, pjäser och noveller har hon ett hemligt, chiffrerat skrivande i det hon kallar "Stora boken". Här blandas detaljerade iakttagelser och scener med hennes innersta kamper med prestationsångest, kärlek och vilken frihet hon kan ha som kvinna under andra halvan av 1800-talet.

När vetenskapen slagit fast att jorden kretsar kring solen och inte tvärtom ställdes världen på ända. Vad kunde man egentligen lita på? Den frågan tog sig filosofen och matematikern René Descartes an och hans tankar ledde fram till de berömda orden "Jag tänker, alltså finns jag". Hans idéer och tankar har inspirerat filosofer i flera hundra år. Men hans filosofi mottogs inte väl av den katolska kyrkan och under större delen av sitt liv levde han på flykt.

På 1920-talet startade Marcus Garvey från Jamaica den största afroamerikanska massrörelsen i Amerikas historia. I en tid då många var födda inom slaveriet ville han få slut på självföraktet, och i stället få människor att känna stolthet över sina afrikanska rötter. Han blev en föregångare för ledare som Malcolm X, men även för afrikanska frihetskämpar. Under sitt liv kom han att bli både profet för rastafarierna och kalla sig "president över Afrika".

De som suttit i Stalins dödsläger fick inte berätta om sina upplevelser. Alexander Solsjenitsyn gjorde det ändå. Hans böcker om Sibiriens Gulagläger fick världen att häpna och Sovjet att skaka. Den unge svensken Stig Fredrikson blev hans medhjälpare. Tillsammans gäckade de KGB under några av 1970-talets mest dramatiska år.

I slutet av 1700-talet har människor i den franska kolonin Saint-Domingue fått nog av slaveriet - och startar en revolution. En av centralgestalterna är Toussaint Louverture. Han föds in i slaveri, blir fri och så småningom en av de viktigaste ledarna i kampen för ett fritt land. Den haitiska revolutionen blir som ett test för den franska revolutionens slagord om frihet och jämlikhet kan prövas i praktiken - är en slav lika mycket värd som en fri människa?

Den indiska drottningen och upprorsledaren Rani Lakshmibais självständighetskamp i Indien under 1800-talet inspirerar fortfarande indier som vill frigöra sig från det brittiska kolonialarvet. Hon var en skicklig härförare men dog till sist med sina soldater ute på slagfältet. Idag är hon en av Indiens mest hyllade frihetshjältar.

I slutet av 1800-talet revolutionerade Nikola Tesla världen med sina uppfinningar, växelström och trefasmotorn. När strömmen kom i slutet av 1800-talet ledde det till en kapplöpning om vilket företag som skulle få leverera strömmen. Med lömska metoder skrämdes befolkningen för att visa hur farlig elen var. Inför publik elektrifierades djur till döds och när det inte avskräckte tillräckligt lanserades en ny uppfinning: den elektriska stolen.

I februari 1943 springer den unga studenten Sophie Scholl tillsammans med sin bror uppför stentrapporna i det folktomma universitetet i München. Med sig har de en resväska full av flygblad, med budskap om att Hitler är en tyrann och att den tyska ungdomen måste resa sig mot nazisterna. Men så stöter Sophie till en hög med flygblad, som landar framför skolans vaktmästare. Några dagar senare avrättas Sophie Scholl bara 21 år gammal. Idag är hon symbol för motståndet mot nazismen.

År 1951 stormar 1500 kvinnor det egyptiska parlamentet, de vill ha rösträtt. I centrum för aktionen står filosofen och publicisten Doria Shafik. Hennes metoder för förändring: hungerstrejker, tidningsartiklar och gräsrotsorganisering, gör skillnad i Egypten. Men hon får betala ett högt pris.

Redan 1940 varnade författaren och poeten Karin Boye för en framtid där allt i våra liv övervakas. I sin dystopiska roman Kallocain skildrar hon hur vi ständigt kommer vara övervakade och kontrollerade av staten. Hur väl stämde hennes vision med den framtid som nu har blivit? Och hur kommer det sig att en poet som mest diktade om olycklig kärlek, och som levde med en dödslängtan, valde att skriva en roman om politikens yttersta konsekvenser?

Pir Sultan Abdal var poet och frihetskämpe under det Osmanska rikets storhetstid i mitten av 1500-talet. Det var en tid då många minoriteter förtrycktes och behandlades som andra klassens invånare. Pir Sultan Abdal tillhörde minoriteten aleviter, men lät sig inte förtryckas. Nästan 500 år efter hans grymma öde lever hans sånger vidare och ger styrka till nya generationer av poeter och frihetskämpar.

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.

Your silence will not protect you, skriver poeten Audre Lorde. Under hela hennes liv försöker omgivningen tysta henne, men Audre Lorde vägrar vara stillsam och anpassningsbar. Hon växer upp i Harlem, New York, som dotter till immigranter från Västindien. Hon gör en klassresa, slår sig in i universitetsvärlden, och därefter in i 1970-talets feministiska kretsar. Där synliggör hon rasismen, och kämpar i motvind för att alla hennes identiteter ska få rymmas - svart, kvinna, lesbisk, och krigarpoet.

Drottning Araweelo sägs ha regerat för tvåtusen år sedan. Minnet av henne har förts vidare genom muntliga berättelser, poesi och musik. Hon växte upp i ett samhälle som helt styrdes av män. Trots det tog hon över makten efter sin far och byggde upp ett matriarkat styrt av endast kvinnor. Hon är känd för sin grymhet mot män, allra mest för att hon lät kastrera dem för att de inte skulle återta makten. Än idag kastar män stenar på hennes grav - och kvinnor lägger blommor.

Under andra världskriget var många övertygade om att Sverige skulle bli tyskt. Men publicisten Torgny Segerstedt gjorde allt för att det inte skulle bli så. I sina artiklar riktade han frän kritik mot det krigförande Tyskland. Den svenska kungen bad honom att vara tyst och statsministern ville tona ner hans kritik. Men trots påtryckningarna gav han sig inte.

Den polsk-judiske barnläkaren Janusz Korczak var en av föregångarna till dagens barnkonvention. I det rysk-japanska kriget arbetar han som läkare och ser hur barnen drabbas hårdast. Det får honom att starta ett barnhem för föräldralösa judiska barn. Men den långa kampen för de minsta i samhället blev också hans död. I augusti 1942 hämtas Korczak och de 200 judiska barnhemsbarnen av nazisterna. Långt efter sin levnadstid fortsätter Korczaks tankar att påverka samhället.

En kall marsdag 1908 pulsar Hiratsuka Raicho genom snön i de japanska bergen. Framför henne går en man med en samurajdolk i handen. Han älskar henne så mycket att han bestämt sig för att döda henne och hon har gått med på det. Men hon överlever och kommer att ägna resten av sitt liv åt kvinnokampen. Hon kämpar för att förändra det japanska familjesystemet, startar Japans första feministiska tidskrift och kräver rösträtt för kvinnor. Hon blir både hotad och hatad. Hundra år senare har hon blivit en feministisk ikon i Japan.

En tidig novembermorgon 1915 sitter Joe Hill med ögonbindel och bakbundna händer framför exekutionspatrullen i Salt Lake City. Trots internationella protester är han dömd till döden för ett dubbelmord. Joe Hill var Gävlebon som ville hitta ett bättre liv i USA, drogs med i kampen för arbetarnas rättigheter och blev låtskrivare åt det radikala fackförbundet Industrial workers of the world. Hans sista ord klingar än i dag - sörj inte, organisera er.

Motståndet mot slavhandeln började i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Mitt i kampen stod författaren Olaudah Equiano. Han kidnappades som barn i det som idag är Nigeria och placerades på ett slavskepp. Det här är berättelsen om mannen som lyckades köpa sig fri och sedan skrev en bästsäljande bok om livet som slav. Om skräcken och misshandeln. Hans historia väckte opinion och nu uppfanns själva prototypen för hur en kampanj för mänskliga rättigheter kan se ut.

Eddie Mabos liv tar sin början på ön Mer i Stilla havet. Där har hans förfäder levt i tusentals år. Som tonåring kommer han i kontakt med fastlands-Australien och dess rasistiska politik som stänger ute ursprungsbefolkningen från barer, hotell och affärer. Eddie Mabo vägrar acceptera sakernas tillstånd och när han får veta att marken på ön Mer inte tillhör honom och människorna där, utan staten, drar han Australien inför rätta. Det leder till en grundläggande förändring av Australiens rättssystem och än idag påverkar hans gärning villkoren för Australiens ursprungsbefolkning.

Hur ska man göra som politisk ledare för att lyckas ta makten? Och hur bör man agera för att behålla den? I sin bok Fursten ger Niccolò Machiavelli handfasta råd - och alla medel är tillåtna. Politiker till både höger och vänster anklagas ofta för att vara machiavelliska, alltså handla politiskt utan att ta moraliska hänsyn. Men hur kommer det sig att hans råd fått sådant genomslag, och fortfarande är aktuella, trots att det gått femhundra år? Och hur machiavellisk var Machiavelli själv egentligen?

Bartolomé de Las Casas har kallats indianernas försvarare. På plats i Amerika på 1500-talet ser han vilka grymma metoder som används för att sprida katolicismen i de nya spanska kolonierna. Han börjar skriva ner sina vittnesmål om hur ursprungsfolken behandlas. Efter en rad debatter bidrar hans vittnesskildringar till ny lagstiftning och blir ett första frö i en diskussion om mänskliga rättigheter. Om motiven till koloniseringen, vad som ger människan rätt att ingripa i andra kulturer och om vem som har makten över andras liv.

En dag får den amerikanska biologen Rachel Carson ett brev från en vän som berättar att det ligger fullt med döda fåglar i trädgården. Marken har besprutats med bekämpningsmedlet DDT. Kan det finnas ett samband? Med boken "Tyst vår", utgiven 1962, visar Rachel Carson att svaret är ja. Bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan även andra djur och människor. Boken förändrar lagstiftningen i USA och blir startskottet till den moderna miljörörelsen. Men Rachel Carson får också svidande kritik från kemiindustrin.

Vic Finkelstein var doldisen från Sydafrika som revolutionerade synen på funktionshinder. Efter att ha brutit nacken som 16-åring engagerar han sig i funktionsrättsfrågan. Han likställer förtrycket mot människor med funktionsnedsättning med apartheid, och lägger grunden för den moderna funktionsrättsrörelsen.

För att komma runt den hårda svenska censuren, gör adelsmannen Hans Järta satir av franska revolutionen. Han kritiserar kungamakten och avsäger sig sitt adelskap. När Gustav IV Adolf avsätts i en kupp, har Järta en viktig roll i utformandet av Sveriges nya moderna grundlag - regeringsformen 1809. Järta är den som håller i pennan och skriver in en tydlig maktdelning mellan kung, riksdag och domstol. Den nya regeringsformen är en av anledningarna till att vi firar nationaldag den 6 juni.