Bildningsbyrån

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

För hundra år sedan betraktades samer som nomadiserade renskötare. De hade inga juridiska rättigheter och fick inte äga mark. Elsa Laula Renberg var en samisk aktivist och politiker som kämpade för samers rättigheter. I sin dialog med staten var Elsa Laula rationell och påläst med en övertygande argumentation. Reporter Isabella Sundell intervjuar historiker, retoriker och skådespelare om Elsa Laulas livsåskådning och politiska insatser.

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.

Människan är anpassad för att klara livet på jorden men vill ändå ge sig ut i rymden. Vad händer med kroppen när vi tar steget ut i vårt solsystem? Det, och hur astronauters kroppar reagerar på tyngdlöshet, får vi veta mer om. Vi besöker Johnson Space Center i Houston. Där finns en enorm bassäng på vars botten NASA har byggt en exakt kopia av den internationella rymdstationen ISS. I den tränar astronauter iklädda något som liknar rymddräkter. Vi träffar också Martina Johansson som slösurfade och upptäckte projektet Mars One. Martina gick med i det nederländska projektet som handlar om att skicka personer till Mars för att kolonisera planeten.

Sedan de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes har jakten på jordliknande planeter varit i full gång. Finns det liv på någon av dem? Kan vi ta oss dit? Senast om fem miljarder år måste vi kunna svara ja på de frågorna om vi ska överleva solens död. Men det finns fler hot mot vår existens som ligger närmre i tiden.

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.

I stjärnornas oerhört heta och kompakta inre tillverkas de grundämnen som är helt avgörande för vår existens. Stjärnor är kosmiska laboratorier där atomer kokas ihop för att sedan spridas ut i rymden under stjärnornas dödskamp. Hör historien om universums största kretslopp. Vi är alla gjorda av stjärnstoft!

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattnet börjar smälta. Evolutionsbiologen Jessica Abbott förklarar vad liv är och varför det uppstod på vår planet. Det kan finnas andra livsformer än de vi känner till och det kan finnas liv på andra ställen i universum.

Ljusets betydelse för människan och vårt universum är oändlig. För att förstå ljusets sanna natur besöker vi en av de platser på jorden där människan kommer närmast stjärnornas ljusstrålar, observatoriet Paranal i Chile. Hernán Julio som är journalist specialiserad på astronomi berättar att ursprungsfolken som en gång bodde här såg så mycket stjärnor att de föreställde sig figurer i de svarta utrymmena mellan stjärnorna. Fysikern Malin Jonsson i Lund berättar vad ljus är. Många tror att ljus är det vi människor kan se, men i själva verket ser vi en väldigt liten del av ljuset.

Rymdskeppet Spacetraveller One är på väg mot Orions stjärnbild. Skeppet färdas med en fart av 99.9 procent av ljushastigheten. Per-Axel Janzon är skeppets arkivarie och informatör. Han berättar att han inte känner hastigheten trots att den är så hög. Tillsammans med skeppets vetenskapliga chef Sören Holst diskuterar han Einsteins allmänna relativitetsteori. Den handlar om gravitationen och om hur allt som finns i universum påverkar hur tiden går och hur själva rummet fungerar. Med på skeppet är också Jessica Elevant och Stella Riad som är partikelfysiker. De studerar pyttesmå partiklar i mikrokosmos. Grunden för det de sysslar med kallas kvantfysik eller kvantmekanik.

I rymden tycks allt vara möjligt, i alla fall om man har fantasi. Just nu färdas rymdskeppet Spacetraveller One mot stjärnan Betelgeuse som ligger 667 ljusår från jorden. Hur lång tid kommer resan att ta? Och vad händer på vägen? Vi får en direktrapport från besättningen på Spacetraveller One.

Under några år på 1660-talet satt en drygt 20-årig Isaac Newton på sitt vindsrum och funderade över vad det är som får vårt solsystem att hålla samman. Han lanserade idén att det är samma kraft som får ett äpple att falla till marken som håller kvar planeterna i deras banor. I 250 år var hans lagar och ekvationer grunden för allt vi visste om hur vårt solsystem fungerar.

Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vi försöker närma oss svaren genom att rikta blicken mot stjärnhimlen och bakåt i tiden. Vi ser förbi ett ungt dramatiskt universum där stjärnor föds, dör och där galaxer krockar. Vi blickar ännu längre bakåt till den soppa av partiklar ur vilka stjärnor kunde bildas. Slutligen kommer vi fram till början av tiden och rummet: ursmällen, eller Big Bang.

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.

Genom historien har några av de främsta vetenskapsmännen hävdat att allting är matematik. Bildningsbyrån tittar närmare på naturens och fysikens lagar för att utforska vad som menas med det påståendet. Kan verkligen allting beskrivas matematiskt? Och kan artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? Möt bland andra kognitionsvetaren Christian Balkenius som experimenterar på roboten Epi.

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är vanligt inom dataprogrammering. Då används siffrorna 0-9 och bokstäverna A-F.

Pythagoras och Arkimedes lärde oss att beräkna geometriska figurer. Ska man bygga en svängd trappa bör man till exempel känna till beteckningen pi. Under en resa från ett litet finsnickeri i Malmö till Arkimedes Syrakusa kan man dessutom komma den matematiska oändligheten på spåret.

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar har en tendens att återuppstå vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Men några menar att hela systemet ändå måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Föreningen Positiva pengar vill att bankerna ska få mindre makt i samhället. Enbart Riksbanken ska få göra nya pengar eftersom affärsbankerna står för den största ökningen av mängden pengar och tjänar pengar på att låna ut pengar. Alf Hornborg är professor i humanekologi och har en idé om en helt egen valuta som ges ut av staten som en medborgarlön och är frikopplad från den globala finansmarknadens instabilitet. Valutan ska bara kunna användas lokalt för att främja närproduktion och därmed minska påverkan på klimatet.

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Men finns det gränser för ekonomin? Kan tillväxten fortsätta för evigt? Begreppet tillväxt kan beskrivas som värdeökningen av de varor och tjänster ett land producerar. Samtidigt som ekonomin har fördubblats flera gånger om under de senaste hundra åren, så använder vi också fler prylar och förbrukar mer energi. På flera punkter har vår konsumtion nått en gräns som är skadlig för planeten. Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.