Vetenskapsradion Hälsa

Både positiva och negativa effekter kan upplevas av distansarbete i hemmet. I Vetenskapsradion Hälsa får du tips både om den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aldrig tidigare har personal i så hög utsträckning uppmanats att jobba hemifrån. Vad kan du själv som hemarbetare tänka på, och hur kan du resonera med din arbetsgivare? Visste du att det du gör kallas för digitalt medierat distansarbete? Det är begreppet i forskarvärlden för hemarbete med hjälp av datorn. Referenser: Signe Poulsen et al "In times of change: How distance managers can ensure employees’ wellbeing and organizational performance" May 2017 Safety Science http://dx.doi.org/10.1016/j.ssci.2017.05.002 Jörgen Eklund et al "Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer" Kunskapssammanställning 2020:3, Myndigheten för arbetsmiljökunskap Programledare Annika Ö[email protected]

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 14 mars 2019. Annika Ö[email protected] Producent: Camilla Widebeck [email protected]

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering. Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här. Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv. Programmet är en repris och sändes första gången den 6 februari i år. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor – även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programmet är en repris och sändes första gången den 13 februari 2020. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare.   Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Programmet är en repris och sändes första gången den 12 december 2018.

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford,  Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 2 december 2019, i programmet Vetandets värld. ProgramledareAnnika Ö[email protected]

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma. Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där. Programmet är en repris och sändes första gången den 30 januari 2020. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den skyddsutrustning vårdpersonal behöver för att möta patienter med covid-19 är olika för olika situationer. Oftast räknar vården med att det är droppsmitta som patienter och personal behöver skyddas mot. Men i en del behandlingssituationer finns en farhåga att viruset kan sväva i pyttesmå partiklar, aerosoler, och då spridas genom luften. Därför är rådet att ha mer skyddsutrustning till exempel när en patient läggs i respirator. Men hur är det egentligen med smittan i luften när patienter vårdas för covid-19? Några få, omdiskuterade, studier i ämnet finns. Och nu pågår arbete i Lund för att komma fram till större klarhet. Programmet är en repris från den 16 april 2020. Programledare:Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Vilken behandling går att ge till patienter med Covid19? Vad gör vården när det inte finns några godkända läkemedel mot Corona-pandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar om vad som händer för patienter när de kommer till sjukhuset. Personalen som fått nya arbetsuppgifter är operationssköterska Stina Nilsson operationsundersköterska, Nyköping. Hon berättar att Covid19 är en sjukdom ingen vill ha. Fortfarande är det mycket vi inte vet om sjukdomen Covid19 och vilka behandlingar som fungerar. Men ebolaläkemedel, malarialäkemedel och läkemedel mot reumatism har lyfts upp – kan de fungera mot Covid19? Eller blir det blodplasma från personer som tillfrisknat som kan leda till en behandling? I programmet hörs: Stina Nilsson, operationsundersköterska Nyköping, Erik Salaneck, infektionsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Filip Josephson, läkare och klinisk utredare på Läkemedelsverket Uppsala. Programmet är en repris från den 9 april 2020. ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentPeter [email protected]

Samarbete kring läkemedel och utveckling av vaccin är några punkter som gör forskarna hoppfulla inför framtiden med coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elva forskare berättar om nyvunna kunskaper och vad de längtar efter för forskningsresultat. Infektionsläkare om hur de nu kan förebygga svåra problem med Covid19, och att de nu tycks ha hittat vissa läkemedel som faktiskt kan agera mot viruset. Vaccinforskare om glädjen över att ett vaccin verkar vara möjligt, samtidigt som stor noggrannhet krävs. Psykiatriker och psykologer om vilket stöd för vårdpersonal som behövs, och vad vi själva kan göra med sömn, dofter och vårt språkbruk. Hör framtidstro hos de elva forskarna och en enhetschef på IVA som sammanfattar forskarfronten våren 2020 när coronapandemin slog till mot Sverige och världen. Och när vi kanske blev för enögda och glömde bort alla andra sjukdomar som dödar inte tusentals som Covid19, utan miljontals. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Många har hoppats på att vårvärmen ska minska smittspridningen för coronapandemin. Men på vilket sätt kan den i så fall påverka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu börjar forskning komma som beskriver hur viruset SARS-CoV-2 fungerar vid olika temperaturer och luftfuktigheter. Vad går det att dra för slutsatser utifrån de studierna för den svenska våren och sommaren?  Finns det ett särskilt virusväder där smittan trivs som allra bäst? Eller är det hur människor beter sig vid olika väderlekar som påverkar hur virus kan spridas? Programmet är en repris från den 14 maj 2020 Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Din näsa tycks kunna vara ett effektivt vapen i kampen mot coronapandemin. Är du smittad kanske du tappar luktsinnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera studier visar nu att luktbortfall tycks inträffa i samband med covid-19. Bland annat en svensk studie visar på ett samband med flera som fick sämre luktsinne samtidigt som antalet sjuka i covid-19 ökade i Stockholmsområdet. Vad det skulle kunna bero på, och vad som fortfarande fattas för att ett möjligt orsakssamband ska vara helt klarlagt berättar Johan Lundström, forskare i neurovetenskap och experimentell psykologi vid Karolinska institutet, och Jonathan Cedernaes, sömnforskare med inriktning på neurovetenskap från Uppsala universitet i Vetenskapsradion Hälsa med Annika Östman. Vill du veta mer? Här kan du ta del av nyheten. Programledare Annika Ö[email protected]

Kan dagliga samtal med psykologer göra att vårdpersonal klarar coronakrisen? De som stod främst i frontlinjen ingår nu i ett speciellt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En strid ström av ambulanser med patienter från Järvafältet i Stockholm började köra till St Görans sjukhus i Stockholm i slutet på mars. Personalen upplevde det som en krigssituation med fyra gånger så hög beläggning som normalt. Psykologerna på sjukhusets smärtenhet var snabba med att erbjuda stöd till personalen. Nu ingår de i ett sällsynt forskningsprojekt där varje arbetslag dagligen får samtala med en psykolog för att reflektera över vad som inträffat och vad som utspelar sej på avdelningen. Forskarna fångar upp vad som händer hos personalen och hur gruppen kan skapa styrka för att klara av de hårda påfrestningarna. Vissa i personalgruppen har också utsetts till känselspröt eller det som kallas mentorer för att fånga upp stämningarna på arbetsplatsen. Under arbetets gång kommer också stödinsatserna att förändras allt efter personalens behov. Forskningsprojektet sattes igång på en vecka, där alla chefer som undersköterskor får stöd. Just nu känner många tomhet och trötthet, och en märklig situation uppstår när krigssituationen på arbetsplatsen konfronteras med soliga sommarleenden utanför sjukhusets dörrar. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected] Medverkande: Anna William-Olsson /intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus, Birgitta Olgren/enhetschef intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus, Rikard Wicksell/psykolog och forskningschef på smärtenheten vid St Görans sjukhus och forskare på Karolinska institutet, Anna Finnes/psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet, Aleksandra Sjöström-Bujacz/ psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.

Vaccin tas fram mot coronaviruset i rekordfart med en ny metod. Men kommer vaccinet att ge tillräckligt skydd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan i mars vaccinerades en första person i USA mot Covid-19. Vaccinet är ett så kallat RNA-vaccin, framtaget med en helt ny, billig och snabb experimentell metod. Men det är oklart om metoden ger tillräckligt med skydd. De mer traditionella metoderna väntas ge kraftfull effekt men tar längre tid att producera. Och frågan är hur det ser ut med biverkningar? Ett problem i vaccinforskningen är att det tycks vara ont om försöksdjur som överhuvudtaget kan bli smittade av coronaviruset. Det gör det svårare att testa vaccinets säkerhet. Efter att det här programmet sändes första gången den 26 mars i år testas nu över 100 olika vaccinkandidater på labb runt om i världen. Minst åtta kliniska försöka på personer har också startats. Men dilemmana för vaccinforskningen kvarstår: Hur kan ett vaccin skapas som ger ett bra skydd mot Covid19?Programmet är en repris från 26 mars i år.

Coronaepidemin gör många oroliga, andra arga, och gör att en del inte alls vill ta till sig fakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar med Ingela "Ia" Capin som sitter i hemmakarantän strax utanför Venedig om hur coronaepidemin för henne snabbt gick från att vara ett abstrakt hot till något som kom nära när människor hon kände drabbades. Vi hör också psykiatrikern Danuta Wassermann om våra olika reaktioner på den oro som coronautbrottet föder. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Många har hoppats på att vårvärmen ska minska smittspridningen för coronapandemin. Men på vilket sätt kan den i så fall påverka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu börjar forskning komma som beskriver hur viruset SARS-CoV-2 fungerar vid olika temperaturer och luftfuktigheter. Vad går det att dra för slutsatser utifrån de studierna för den svenska våren och sommaren?  Finns det ett särskilt virusväder där smittan trivs som allra bäst? Eller är det hur människor beter sig vid olika väderlekar som påverkar hur virus kan spridas? Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Stora förhoppningar har funnits om att ett läkemedel som testats mot covid19 ska ge god effekt. Men vad krävs för att patienter i EU ska kunna behandlas med nya läkemedel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket forskning handlar nu om att testa redan existerande läkemedel för att se om de skulle kunna fungera mot den nya sjukdomen covid19. Men hur starka belägg finns det för att medlen fungerar och vad måste till för att studier kring läkemedlen verkligen ska kunna ge relevanta svar? Och dessutom vara säkra för patienterna? Ett av läkemedlen som har lyfts fram är remdesivir, som ursprungligen togs fram kampen mot ebola. Det fungerade inte mot den sjukdomen, men har nu plötsligen godkänts som behandling mot covid19 i USA. Hur starka belägg finns eller kommer att finnas för att läkemedlet verkligen är effektivt? Vi hör också om vilka andra behandlingar som nu undersöks av forskarna. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Vissa patienter med svår Covid19 uppträder förvirrat på ett ovanligt sätt. En läkare berättar för oss att de ibland kan uppfattas som zombier. Vad skulle förvirringen kunna bero på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid kraftiga infektioner med hög feber kan en person bli förvirrad. Efter respiratorvård är också förvirring vanligt. Men läkare vittnar nu om att vissa patienter med svår covid-19 uppträder förvirrat på ett ovanligt sätt. Hos anhöriga och personal kan en del patienter beskrivas som att de inte fungerar normalt, att de har tappat sitt logiska tänkande och att de upplevs som zombier. Vad skulle det här kunna bero på? Är det infektionen som skapar en inflammation i hjärnan, eller viruset SARS-CoV-2 som påverkar hjärnan eller är det pyttesmå blodproppar som knappt syns som ställer till med problemen? Vi resonerar om möjliga tänkbara förklaringar, och vilken forskning som behövs för att förklara fenomenet. Både förvirring och svaghet efter vård i respirator kräver också en annan typ av eftervård. Socialstyrelsen räknar med att sjukhus, vårdcentraler och kommuner och måste förändra eftervården på liknande sätt som intensivvården har förändrats för att ta hand om covid-19 patienter. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Färre söker vård för hjärtbesvär nu när coronapandemin pågår. När är det viktigt att faktiskt ringa ambulans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att färre söker vård för hjärtbesvär nu betyder inte att färre är sjuka, utan att man undviker att komma till sjukhus. Samtidigt skjuts behandlingar upp av vissa allvarliga hjärtsjukdomar. Vilka blir pandemins effekter på den akuta hjärtvården? Siffror från registret Swedeheart visar att det framför allt är de äldre som tycks undvika att söka vård för hjärtbesvär. Men det kan straffa sig i längden, och vården har resurser att ta emot dem, menar Stefan James , hjärtläkare och kardiologiprofessor vid Uppsala Universitet. Sverige har under mer än 30 år haft en oerhört positiv trend med att minska antalet som dör pga hjärtinfarkt. Det har farmför allt handlat om ändrad livsstil, enligt Annika Rosengren, medicinprofessor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Viruset som leder till sjukdomen covid-19 sprids i första hand genom droppar av till exempel saliv. Men det finns en vetenskaplig diskussion om ifall viruset i sjukhusmiljö även kan sprida sig via luften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den skyddsutrustning vårdpersonal behöver för att möta patienter med covid-19 är olika för olika situationer. Oftast räknar vården med att det är droppsmitta som patienter och personal behöver skyddas mot. Men i en del behandlingssituationer finns en farhåga att viruset kan sväva i pyttesmå partiklar, aerosoler, och då spridas genom luften. Därför är rådet att ha mer skyddsutrustning till exempel när en patient läggs i respirator. Men hur är det egentligen med smittan i luften när patienter vårdas för covid-19? Några få, omdiskuterade, studier i ämnet finns. Och nu pågår arbete i Lund för att komma fram till större klarhet. Programledare:Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Vilken behandling går att ge till patienter med Covid19? Vad gör vården när det inte finns några godkända läkemedel mot Corona-pandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar om vad som händer för patienter när de kommer till sjukhuset. Personalen som fått nya arbetsuppgifter är operationssköterska Stina Nilsson operationsundersköterska, Nyköping. Hon berättar att Covid19 är en sjukdom ingen vill ha. Fortfarande är det mycket vi inte vet om sjukdomen Covid19 och vilka behandlingar som fungerar. Men ebolaläkemedel, malarialäkemedel och läkemedel mot reumatism har lyfts upp – kan de fungera mot Covid19? Eller blir det blodplasma från personer som tillfrisknat som kan leda till en behandling? I programmet hörs: Stina Nilsson, operationsundersköterska Nyköping, Erik Salaneck, infektionsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Filip Josephson, läkare och kliniskutredare på Läkemedelsverket Uppsala, ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentPeter [email protected]

Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jan Albert är professor i smittskydd med inriktning på virus vid Karolinska Institutet. Vi reder ut några grundfrågor kring coronaviruset med honom och får de bästa tipsen på hur var och en enkelt kan bidra till att bromsa smittans framfart. ProgramledareAnnika Östman ProducentCamilla [email protected]

Vaccin tas fram mot coronaviruset i rekordfart med en ny metod. Men kommer vaccinet att ge tillräckligt skydd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan har en första person i USA vaccinerats mot Covid-19. Vaccinet är ett så kallat RNA-vaccin, framtaget med en helt ny, billig och snabb experimentell metod. Men det är oklart om metoden ger tillräckligt med skydd. De mer traditionella metoderna väntas ge kraftfull effekt men tar längre tid att producera. Och frågan är hur det ser ut med biverkningar? Ett problem i vaccinforskningen är att det tycks vara ont om försöksdjur som överhuvudtaget kan bli smittade av  coronaviruset. Det gör det svårare att testa vaccinets säkerhet.  Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Det tar 20 sekunder att sjunga Blinka lilla stjärna. Lika länge ska du tvätta händerna, med tvål. Det är ett av smittskyddsprofessorns enkla knep för att bromsa coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jan Albert är professor i smittskydd med inriktning på virus vid Karolinska Institutet. Vi reder ut några grundfrågor kring coronaviruset med honom och får de bästa tipsen på hur var och en enkelt kan bidra till att bromsa smittans framfart. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Varje år dör fyra miljoner människor i förtid på grund av sjukdomar orsakade av fetma. Vad kan vi göra för att hejda den utvecklingen? Johan Bergendorff summerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan Bergendorff har varit Sveriges Radios globala hälsokorrespondent i fem år fram till senaste årsskiftet. En av de allra viktigaste hälsofrågor han bevakat är den om den ökande övervikten och fetman, som orsakar många människors död i förtid. Nu i vår har Johan Bergendorff i en serie program i Vetenskapsradion hälsa fokuserat på just fetman och övervikten som gör oss sjuka - och på vad som fungerar för att minska det problemet. Idag summerar han forskning och intryck från sina år av programarbete och reportageresor. Johan Bergendorff Programledare och producent:Camilla [email protected]

Den finska staden Seinäjoki har haft en särskild metod att minska barnfetman - och påstått sig ha halverat övervikten. Flera länder i världen har följt efter. Men siffrorna håller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Seinäjoki i Finland blev världsberömt för fem år sedan när WHO lyfte fram att staden halverat andelen barn med övervikt och fetma. Men Vetenskapsradions och finska YLEs granskning visar att statistiken är missvisande. I själva verket har barnövervikten inte minskat i Seinäjoki nämnvärt och metoden som kopierats av flera länder ifrågasätts nu. Att den påstådda minskningen av barnens övervikt inte har funnits där har ansvariga i Seinäjoki vetat om i flera år, visar Vetenskapsradion Hälsa i samarbete med YLE. Men det har man inte kommunicerat till media och allmänhet. Programledare: Johan [email protected] Producent: Lars Broströ[email protected]

Så fungerar "Mer och Mindre"-programmets föräldrakurser med världsrekord i viktminskning för barn med fetma. Dessutom om varför inte mer motion gör att överflödskilon rasar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter och Anna (fingerade namn) fick höra av barnavårdscentralen att dottern Emma var överviktig i treårsåldern. De erbjöds att gå föräldrakursen Mer och Mindre som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet. De fick mängder av tips från andra föräldrar och kursledarna som gjort att viktökningen stoppats och deras dotter idag älskar att sporta. Paulina Nowicka som är professor i kostvetenskap vid Uppsala Universitet berättar att en ny studie dragits igång i Stockholm och på Mallorca och Rumänien för att undersöka effekten av en kurs för föräldrar till överviktiga barn redan i tvåårsåldern kompletterat med en stödjande app som heter Ministop. Resultat väntas 2022 och kan bli EU-standard. Erik Hemmingsson som är överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm svarar på frågan om motion och fetma. Det krävs ändrad kost för att gå ned i vikt för de allra flesta, endast mer motion räcker ej, men däremot kan motion förebygga övervikt – och de som redan har fetma kan motverka de flesta följdsjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom, diabetes mm om det rör sig dagligen så att de blir svettiga, även med vardagsmotion. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

Sömnbrist kan leda till övervikt i längden och vid fetma ökar risken för andningsuppehåll som stör sömnen. Men enligt forskare finns det knep för att sova gott om natten och motverka extra kilon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Roland Hultin i Jönköping vägde över 130 kg och hade 70 andningsuppehåll i timmen när han sov. Varje morgon vaknade han dödstrött och tvingades sova middag på jobbet för att orka. Till slut fick han andningshjälp om natten och en magsäcksoperation har halverat hans vikt. I Japan erbjuder många företag, tex GMO Internet sina anställda ett tupplursrum. Ken'ichi Nukai och Keiko Nakamura brukar sova en kvart på lunchen och tycker det minskar stress. GMO Internets talesperson Sae Takahashi säger att man inte samlat in statistik hur tupplursrummet påverkat de anställdas hälsa men att särskilt småbarnsföräldrar uttryckt stor tacksamhet. Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala Universitet tycker svenska företag också borde testa tupplursrum. Han och doktoranden Lieve van Egmond har visat i många försök hur sömn och fetma hänger ihop. Att sömnbrist får hungerhormon att gå upp och mättnadshormon att minska bla. Joanna Uddén-Hemmingsson är överläkare och ansvarig för överviktsenheten Obesitascentrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Hon tycker att arbetsgivare borde ta större ansvar för stressande krav utanför arbetstid på sina anställda som stör deras sömn när de kollar mail i jobbmobilen på natten vilket leder till sömnbrist och övervikt för många efter ett tag. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

En miljon svenskar lider av fetma. Vad kan vi lära av japaner som är så smala och blir så gamla? Och är den franska måltidsordningen ett bra medel mot viktuppgång? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsuyuki Kou, 99 år och bosatt i Yokohama, har ätit fisk hela livet. Kanske är det hemligheten bakom att hon blivit så gammal? Docent Tsuyoshi Tsuduki vid Tohokus universitet har upptäckt i försök på möss och människor att kosten som var typisk i Japan 1975 ger goda effekter. Överviktiga försökspersoner gick ner i vikt och fick bättre bättre kolesterol- och blodsockervärden. För mössen ledde kosten till att de levde 20 procent längre. Louise Brunkwall, kost- och tarmfloraforskare vid Lunds universitet, säger att traditionell kost alltid har den effekten på nutida människor – även nordisk kost eller medelhavskost. Richard Tellström, måltidsforskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tror dock att alla japanska smårätter blir svåra att anamma bland svenskar generellt för att vi är vana vid en tallrik med all mat på. I Frankrike äter de flesta lunch 12.30 och middag 19.30, tillsammans, och tre-fyra rätter per måltid. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga fetma, anser sociologen Valérie Adt och professor Claude Fischler på det tvärvetenskapliga antropologiska forskningsinstitutet Centre Edgar-Morin. Sandrine Péneau som är docent i nutrition vid Sorbonne Paris Nords universitet har visat att den majoritet av befolkningen som fortfarande följer måltidskulturen har lägre risk för fetma, men påpekar att det inte är ett bevis för att måltidsordningen verkligen är orsaken. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

Hjärt-kärlsjukdomar dödar flest per år. Kan en kombinationstablett om dan av mediciner för blodtryck och kolesterol till alla över 55 kunna förebygga infarkter och stroke? Allt om polypiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I PolyIranstudien i Golestan har iranska forskare följt 6800 personer över 50 under 5 år och gett hälften ett polypiller med blodtryckssänkare, kolesterolsänkare och blodförtunnare plus livsstilsråd och andra hälften bara råden. Det blev 34 procent färre infarkter och stroke med polypiller. Men studien har fått kritik för brist på placebo och randomisering. Örjan Magnusson i Stockholm som fick en hjärtinfarkt 2015 skulle absolut kunna tänka sig att ta ett polypiller istället för de fem olika mediciner han tar idag. Men Peter M Nilsson som är professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds Universitet tycker att det behövs en svensk studie innan pillren kan prövas i vården här. Till hösten ska en ny studie i ämnet bli färdig: Försöksledaren Salim Yusuf, professor vid McMasters universitet i Kanada, hoppas att de polypiller han testar i studien TIPS-3 med 5700 deltagare i nio länder, bland annat Indien, Filippinerna, Colombia, Kanada och Tanzania visar sig rädda liv. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]

Fetman ökar snabbt globalt och hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer följer. En miljon svenskar är drabbade. Men medan andra länder inför läskskatt och skräpmatsvarning, avvaktar Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi träffar Pia som lidit av svår fetma, med högt blodtryck och förhöjda blodsockervärden. Nu har hon magsäcksopererat sig och tappat 35 kg, men hon oroas av att vart femte lågstadiebarn i Sverige är överviktigt eller har fetma. Hör också hur överviktsforskaren Erik Hemmingsson på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm anser att fetman kan stävjas, och följ med till Chile och hör vilka lösningar man prövar mot fetmatrenden där. Programledare: Johan [email protected] Producent: Camilla [email protected]