Vetenskapsradion Hälsa

Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee. Programmet sändes första gången 26 maj i år. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död. Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria. Programmet sändes första gången 29 april i år. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred  Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.  I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning. Medverkar i bokcirkeln gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström. Det här programmet sändes första gången 25 mars i år.    Programledare Annika Östman [email protected] Producent Camilla [email protected]

Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn –då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på.Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddharta Mukherjee. Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet.När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin?Häng med i bokcirkeln. Vi tar oss tillsammans igenom den nästan 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018. Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen – en högst privat historia! Programmet sändes första gången 25 februari i år. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukdomen inte utvecklas lika snabbt som hittills. Det handlar om särskilt framtagna antikroppar som prövas i fas tre studier för att angripa Alzheimersjukdomen. Den svenska upptäckten utgår från det forskarna kallar "den arktiska mutationen". Där upptäckte forskarna att personer kunde bli väldigt allvarligt sjuka utan att man såg de plack som annars brukar förknippas med sjukdomen. Seniorprofessor Lars Lannfelt och grundaren av företaget Bioarctic menar att det kan vara förstadiet till placken, det han kallar protofibriller, som är viktigast att ta bort. Han tänker sig dem som moln som finns i hjärnan, och som han tro sig kunna dammsuga bort. Programmet är en repris från 15 april. Sedan programmet sändes i april har det första läkemedlet med antikroppar, Aducanumab från Biogen, i början av juni i år godkänts av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA eftersom det tycks kunna påverka själva sjukdomen. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar. Programmet är en repris från 5 maj 2021 Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. WEB I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia”  tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas. Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener. Från grekerna  så spanar vi nu in i framtiden kring  hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet.  Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna. Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt. Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Biståndsminister Per Olsson-Fridh förklarar hur Sverige agerar i förhållande till den globala pandemin, och menar att Sverige är världsledande i förhållande till befolkningen både i att sänka pengar och att skänka covid19vaccindoser för att bekämpa pandemin. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg berättar om den dramatiska utvecklingen med smittspridning som skett i flera afrikanska länder de senaste veckorna. Göran Collste, som är professor emeritus i tillämpade etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Statens medicin-etiska råd, SMER, berättar om de olika modeller som tagits fram för att hantera pandemin. Frederik Kristensen från CEPI,Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, som har till uppgift att ta fram vacciner för sjukdomar som läkemedelsbolagen tidigare inte har brytt sig om, och är medlem i COVAX, den organisation som fördelar vaccin till låg- och medelinkomstländer som inte har haft råda att köpa in covid-19vaccin på egen hand. Han berättar om dilemman och möjligheter i arbetet med vacciner till fattigare länder. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är några av frågorna från lyssnare som tas upp i Vetenskapsradion Hälsas frågelådeprogram. Panelen består av Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsverket i Uppsala, Helena Hervius Askling, överläkare i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande för Svenska Infektionsläkarföreningens vaccingrupp, och Per Brolin, barnläkare vid Karlstads Centralsjukhus och representant för Barnläkarföreningen i covid19-vaccinfrågor. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gravida som blir sjuka i covid19 tycks ha en ökad risk för att föda för tidigt, visar en ny svensk studie i tidskriften JAMA. Att bli född för tidigt kan utgöra en risk för barnet. Det skulle kunna tala för vaccinering av gravida. Men vad finns för forskning kring hur vaccinen kan påverka fostret?  Hur vägs olika risker och fördelar mot varandra? Idag rekommenderas vaccinering av gravida som är över 35 år eller med ett BMI över 30 och de som tillhör de andra riskgrupperna. Kanske kommer ännu flera gravida framöver att rekommenderas att ta sprutan mot covid19. Docent och överläkare Karin Petterson som är chef för förlossningskliniken på Karolinska universitets sjukhuset, Mikael Norman, barnläkare och professor i pediatrik och neonatolgi samt Ulla Wändel Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala svarar på gravida Hillevi Perssons frågor. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Sharon Jå[email protected]

Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning.  Världshälsoorganisationen konstaterar att vaccintveksamhet är en av de tio viktigaste hälsofrågorna att arbeta med det närmast året. Men vad händer i hjärnan när en oro plötsligen kan uppstå? Och vad är det som gör att hur mycket pengar man tjänar verkar spela roll för vilka som vaccinerar sig? Och vad är viktigt om en person ska kunna ändra sig från att vara tveksam till vaccin men sen kunna tänka sig att ta vaccinet? Mats Fredriksson, professor i klinisk psykologi, Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, båda vid Uppsala universitet samt Anna Bergström, forskare i implementering ( ändrat arbetssätt) på Karolinska institutet samtalar om vad som är viktigt att tänka på för de som är oroliga inför vaccinering.

91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död. Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

I mindre skala går det att ändra sitt sätt att leva efter att man fått sin vaccinspruta, men inte helt och hållet. Det menar flera experter som svarar på lyssnarfrågor i Vetenskapsradion Hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan man vara ett litet gäng vaccinerade som återupptar sin tradition att fira Valborg tillsammans? Och vem kan resa till vem – när bara en är vaccinerad ? Hur bör man tänka kring resor i Europa - om vaccinkort i EU går igenom – blir det möjligt att resa som vanligt igen då? Två infektionsläkare och en läkare från Läkemedelsverket ger lyssnarna svar på deras frågor i Vetenskapsradion Hälsa. Elisabeth Bernspång som är läkare och utredare på Läkemedelsverket, Magnus Gisslen som är professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Akademien samt  Helena Hervius Askling som är överläkare i infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset och forskare i vaccin vid Karolinska institutet. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukdomen inte utvecklas lika snabbt som hittills. Det handlar om särskilt framtagna antikroppar som prövas i fas tre studier för att angripa Alzheimersjukdomen. Den svenska upptäckten utgår från det forskarna kallar "den arktiska mutationen". Där upptäckte forskarna att personer kunde bli väldigt allvarligt sjuka utan att man såg de plack som annars brukar förknippas med sjukdomen. Seniorprofessor Lars Lannfelt och grundaren av företaget Bioarctic menar att det kan vara förstadiet till placken, det han kallar protofibriller, som är viktigast att ta bort. Han tänker sig dem som moln som finns i hjärnan, och som han tro sig kunna dammsuga bort. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, och när det troligen hände. Men både internationella forskare och svenska forskare är besvikna på att bristande data gör att WHOrapporten inte kunnat kartlägga när viruset smittade människa, och inte heller avfärda teorier om eventuell spridning från ett säkerhetslabb. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och Magnus Evander professor i virologi vid Umeå universitet diskuterar bristerna, och veterinär Louise Berndtsson vid Statens veterinär medicinska anstalt, SVA, konstaterar att inte så mycket nytt har kommit fram kring vilket djur som viruset skulle kunna ha landat ifrån fladdermöss innan det tog sig in i människa. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vad kan värsta eller bästa tänkbara utveckling av tredje vågen för pandemin i Sverige bli? Två experter diskuterar i Vetenskapsradion Hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den nya varianten av viruset Sars-Cov-2  som först hittades i Storbritannien och som nu är utbredd i Sverige tycks leda till ökad dödlighet. Men vad betyder vaccineringarna i sammanhanget? Och hur viktigt är det nya antivirala läkemedlet som kommer att börja testas i Sverige efter påsk? Ett medel som i en liten studie tycks ha god effekt på människor. På möss med mänsklig lungvävnad har läkemedlet även haft god effekt på helt nya typer av coronavirus.I programmet medverkar: Helena Hervius Askling, tidigare smittskyddsläkare numera vaccinolog vid Karolinska institutet, Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien. ProgramledareAnnika Ö[email protected]  ProducentPeter [email protected]

Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred  Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.  I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning. Medverkar gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström.   Programledare Annika Östman [email protected] Producent: Camilla Widebeck [email protected]

Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rapporter och enkätstudier pekar åt samma håll: trenden sedan länge med ökande psykisk ohälsa bland unga förstärkas av coronapandemin. Många ungdomar upplever att de drabbas väldigt hårt i ett viktigt skede av livet, säger Annelie Sundler, professor i vårdvetenskap. Risken är uppenbar att klyftorna ökar mellan unga som det går bra för i skolan och hemma och för dem som redan före pandemin hade problem, enligt Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap. Men Disa Bergnehr, professor i pedagogik ser att förutsättningarna att parera ökad psykisk ohälsa är goda, och att en ljusnande framtid kan vara nära. I programmet medverkar också forskarna Sabina Kapetanovic och Katherine Twamley, och 19-åriga Tilde Lövqvist.  Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Annika Ö[email protected]

Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om vilket vaccin som är bäst, hur man ska se på de olika doserna, risken för biverkningar, och mycket annat. I programmet svarar Elisabeth Bernspång, utredare på Läkemedelsverket och lungläkare, Elin Esbjörner Winters, docent vid Chalmers i Göteborg som framförallt forskar kring mRNA-vaccin, och Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet och som de senaste åren forskat kring hur olika vaccinteknologier påverkar immunförsvaret. ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentPeter [email protected]

Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är antigentester som kallas snabbtester. I Frankrike används saliv för testning nu när sportlovsfirande elever kommer tillbaks till skolorna. Det verkar inte vara på gång i Sverige. Mycket handlar om en organisatorisk fråga: Vem tar ansvar för att snabbtesterna i så fall används korrekt? Biträdande statepidemiolog Karin Tegmark-Wisell, smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo i Sörmland och Sveriges radios korrespondent Marie Nilsson-Boij medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om snabbtester. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Camilla [email protected]

Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn –då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på.Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddharta Mukherjee. Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet.När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin?Häng med i bokcirkeln sista torsdagen varje månad ett halvår framåt. Då kan vi tillsammans ta oss igenom den 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018. Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen – en högst privat historia! Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vill du ta ett i dopp i en nyhuggen vak i en iskall vintersjö? Många testar på nu. Men det är ont om vetenskap kring hälsoeffekterna av att utsätta kroppen för den extrema stress som köldchocken innebär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vinterbadare beskriver upplevelsen som fantastisk, magisk och oslagbar. Kallbad ger många en harmonisk omstart med kristallklara tankar, och det handlar om att utmana sig och att våga. Men vilka hälsoeffekter har det? Thérese Grane och Kerstin Schönborg badar året runt för att må bra, och i väntan på fler studier får vi lyssna in människors egna erfarenheter, menar Hans Hägglund, adjungerad professor vid Uppsala universitet. Och hjärtforskaren Katarina Stening Ehrenborg i Lund menar att kallbad går bra för hjärtfriska personer – men den som tvekar bör kolla med sin läkare. Programledare: Annika Ö[email protected] Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla [email protected]

Pandemin gör att många knä- och höftledsoperationer skjuts på framtiden. Men forskning visar att bästa sättet att förbereda sig för operation är att träna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet personer som väntar på planerade operationer har ökat under coronapandemin. De flesta väntar på knä- och höftledsoperation, och de har ofta artros. I Vetenskapsradion Hälsa hör du två professorer, Leif Dahlberg i ortopedi och Ewa Roos i fysioterapi, som berättar vad artros beror på och hur träning kan minska smärtan och bättre förbereda inför operation. Birgitta Kling utanför Lindesberg i Västmanland har själv väntat på en höftledsoperation, men hittat på ett eget sätt att träna denna pandemivinter, nämligen att åka spark. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Nu kommer snabbtesterna som kan ge svar på om man är infekterad av covid-19. I Mölndal var man tidigt ute och där erbjuds nu all personal inom vård och omsorg ett test innan de börjar arbetspasset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eftersom covid-19 kan smitta även när man inte har symptom, finns det risk att personal sprider smitta till boende utan att de själva anar att de bär på viruset. Det ville man hindra i Mölndal och gjorde sig därför tidigt redo att inför varje pass erbjuda personalen testet, som tas med en pinne i näsan. Svaret har man på en kvart. Ett antal personer har skickats hem med covid-19-diagnos, utan att alls känna sig sjuka, berättar Cornel Popa,  specialist i allmänmedicin och verksamhetschef  hos Distriktsläkarna i Mölndal.  Vi hör också Anna-Katrine Pesola, specialist i klinisk bakteriologi och virologi vid Skåne universitetssjukhus, där man testar både personal och patienter, och Anders Johansson, ordförande i  Svenska hygienläkareföreningen. Alla tre anser att snabbtesterna kan vara ett viktigt verktyg för att hindra smittspridningen. Programledare Annika Ö[email protected] Producent [email protected]

AstraZenecas coronavaccin är det som flest troligen kommer att erbjudas. Hör vad man vet om effektiviteten av vaccinet hos personer över 55 år och hur det kan hantera mutationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har tecknat avtal om att köpa in flest doser av AstraZeneca – sex miljoner doser, och möjliga två ytterligare miljoner doser. Det handlar om ett adenovirusvektorvaccin och det skiljer sig i hur det levereras in i kroppen jämfört med tidigare godkända mRNA-vaccin. Här används ett ofarligt förkylningsvirus som budbärare, vektor, av själva vaccinritningen. AstraZenecas adenovirusvektorvaccin väntas bli godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, på fredag. Och Sveriges vaccinplanering bygger på att flest svenskar ska erbjudas det vaccinet. Även det näst största väntade leveransen med vaccin handlar om adenovirusvektor vaccin. Det är det nederländska Janssen Pharmaceuticas vaccin, där Sverige tecknat avtal för 4.5 miljoner doser, förutsatt att det godkänns senare i vår. Immunologen Anna-Lena Spetz vid Stockholms universitet och virologen Niklas Arnberg vid Umeå universitet reder ut begreppen kring vad AstraZenecas vaccin är. ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentPeter [email protected]

Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling. Cancervården satsar till och med på att utveckla sin verksamhet. Detta genom att 60-åringar under 2021 planeras få ett testkit för screening mot tjock- och ändtarmscancer. Hör kirurgen Bärbel Jung, ordförande i nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer och verksamhetschef för kirurgi vid Linköpings universitetssjukhus, och onkolog Johan Ahlgren, chef för Regionalt cancercentrum i Mellansverige i ett samtal om cancervården under coronapandemin Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De som tidigare har haft en allergisk reaktion mot PEG bör därför tala med sin läkare före vaccinering, säger Caroline Nilsson, som är en av Sveriges främsta experter på kraftiga allergiska chocker, så kallad anafylaxi. Polyetylenglykol, PEG,finns i många produkter, allt från hudkrämer till schampo, och de flesta tål ämnet väl. PEG är en av de tre beståndsdelarna av mRNA-vaccinerna som nu finns i Sverige. Till största delen består vaccinen av själva ritningen, mRNA, som skapar en reaktion så att kroppen drar igång en produktion av antikroppar mot viruset. Men ritningen hålls samman av en fettbubbla, lipider. De i sin tur hålls samman av ett emulgeringsmedel PEG, polyethylenglykol. Ett fall på 100 000 har rapporters få en kraftig överreaktion av mRNA-vaccinen. Misstankar riktas i första hand mot PEG. Men även lipiderna och RNA  skulle kunna skapa för kraftigt immunsvar. Hör vaccinforskaren Ali Harandi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och Caroline Nilsson, läkare och allergolog vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. - Den mycket lilla risken för en allergisk reaktion av vaccinerna överväger riskerna mot att dö i covid-19, säger de båda experterna, eftersom det går effektivt ta hand om de allergiska situationerna, och de menar att det viktigaste är att personer vaccinerar sig för att få stopp på pandemin. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Storbritannien har en diskussion startat utifrån hur man ska hantera de olika typerna av vaccin. Kan man räkna med att två doser av vaccin får full effekt – eller behöver vi vänta på flockimmunitet? Och behöver den som har haft covid-19 vaccinera sig? Vaccinexperter från Karolinska institutet, Sahlgrenska sjukhuset och Läkemedelsverket ger svar i Vetenskapsradion Hälsa. I programmet hörs: Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet på avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid institutionen Biomedicin på Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Ulla Wändel-Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala. ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentPeter [email protected]

Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst handlar det om att kunna förstå sjukdomar bättre, men också att i vissa fall kunna behandla patienter.Hör om forskning i Lund där försöksmöss ger bättre kunskaper om blodcancern leukemi. Om hur patienter med de kroniska blodsjukdomarna thalassemi och sicklecellsjukdom kanske kan slippa blodtransfusioner - och istället bli botade.En av nobelpristagarna i kemi, Emmanuelle Charpentier, avslöjar även hur hon arbetar med genkniven CRISPR för att förstå pandemiviruset SARS-CoV-2 bättre.Övriga medverkande: Marcus Järås, universitetslektor i genetik vid Skåne universitetssjukhus, Christian Kjellander, överläkare vid St Görans sjukhus i Stockholm och nationell samordnare för kroniska blodsjukdomar som thalassemi och sicklecellsjukdomar.Programmet sändes första gången 3 december i 2020Programledare Annika Ö[email protected] Peter [email protected]

Viruset Hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Årets nobelpristagare i medicin lyckades avslöja det. Hör den unika historien om hur viruset nu bekämpas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallade blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt. Det okända viruset höll forskarna som bäst på att försöka kartlägga. Ett arbete som var svårt  och utmanande. Det ledde fram till årets nobelpris i fysiologi eller medicin för Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice. Hör också om det fortsatta unika arbetet med att helt bekämpa viruset hepatit C. Programmet sändes första gången på Nobeldagen 10 december 2020 Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Den första januari måste alla regioner i Sverige ha ett system på plats för att rapportera in vaccinering mot covid-19. På så vis ska eventuella allvarliga biverkningar kunna följas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För första gången ska vuxenvacciner rapporteras in till det nationella vaccinationsregistret. Detta för att undvika situationen från pandemin 2009. Efter den pandemin var Läkemedelsverket tvunget att under flera år utreda den möjliga kopplingen mellan pandemrixsprutan och den väldigt ovanliga biverkan narkolepsi. Riksdagen beslutade i början av december att inte bara barnvaccinering utan också vaccinering mot covid-19 ska ingå i det nationella vaccinationsregistret. Men kommer regionerna att hinna med? Och vad kan det få för effekter om alla systemen inte är på plats? Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Viruset hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Men genom årets nobelpris i medicin har det gäckande viruset avslöjats. En upptäckt som räddat miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallad blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt och många som fick blodtransfusioner smittades med ett vid den tiden okänt virus. Viruset, hepatit C, kartlades senare av årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin: Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice. Kartläggningen ledde småningom fram till verksamma läkemedel mot viruset. Numera drabbar Hepatit C framför allt personer som använt droger och då delat sprutor med andra. Men den kan också överföras sexuellt. Nu hoppas Världshälsoorganisationen, WHO,  att sjukdomen ska vara utrotad till 2030. Medverkar gör seniorprofessor i infektionssjukdomar Ola Weiland, Åsa Lindholm som blivit botat från hepatit C och nobelpristagarna Charles Rice och Michael Houghton. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst handlar det om att kunna förstå sjukdomar bättre, men också att i vissa fall kunna behandla patienter. Hör om forskning i Lund där försöksmöss ger bättre kunskaper om blodcancern leukemi. Om hur patienter med de kroniska blodsjukdomarna thalassemi och sickelcellssjukdom kanske kan slippa blodtransfusioner - och istället bli botade. En av nobelpristagarna i kemi, Emmanuelle Charpentier, avslöjar även hur hon arbetar med genkniven CRISPR för att förstå pandemiviruset SARS-CoV-2 bättre. Övriga medverkande: Marcus Järås, universitetslektor i genetik vid Skåne universitetssjukhus, Christian Kjellander, överläkare vid St Görans sjukhus i Stockholm och nationell samordnare för kroniska blodsjukdomar som thalassemi och sickelcellssjukdomar. Programledare Annika Ö[email protected] Producent: Peter [email protected]

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson – samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången 8 oktober 2020 Reporter Ylva Carlqvist-Warnborg Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

I Vetenskapsradion Hälsa idag presenterar vi den färska rapport som visar att inkomst och var man bor avgör vem som drabbas hårdast av covid-19. Det visar en fördjupad analys från Stockholmsområdet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  I våras var det mycket uppmärksamhet kring om man var född utomlands eller om man var trångbodd för att drabbas av covid19. Rapporten som kommer från Epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm visar nu att det snarare handlar om vilken inkomstnivå man har. Analysen är gjord utifrån vad som hände fram till 30 juni, men gästerna spekulerar också kring hur ekonomi och social status kan påverka covid19 i övriga Sverige. Hör professorerna i socialmedicin Anna Sarkadi och Urban Janlert  i samtal med en av rapportförfattarna Anton Lager, samt Marina Englund som arbetstränar på secondhandbutik i södra Stockholm. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Sharon Jå[email protected]

De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om vad som hände med de drygt 1 500 patienter som under pandemins två första månader lades in på intensivvårdsavdelningar, IVA,  i Sverige. Det som avgör risken att dö i covid19 på  IVA, i Sverige allra mest är ålder och kön. Men huvudförfattaren till studien, professor i intensivvård, Michelle Chew, tycker det är förvånande att man kunde se att de med kronisk lungsjukdom blev en sådan tydlig riskgrupp för de med underliggande sjukdomar.  Hon samtalar med professor i intensivvård, Jonas Åkesson vid Lunds universitet och professor i infektionsmedicin Håkan Hanberger, expert för Socialstyrelsens särskilda covid19 databas. Linda Blom, med typ 2 diabetes, och Victoria Älverstad, med en ovanlig lungsjukdom, finns också med i samtalet.

Morfin används i högutsträckning vid livets slut för covid19 patienter. Men det finns kritik hur väl patienter ses till och hur höga doserna är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  De vetenskapliga beläggen är svaga för hur vården ska ske av covidpatienter vid livets slut. Därför används erfarenheter från andra sjukdomar som cancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Molekylärmedicinaren Md Shahidul Islam är kritisk till hur det sker, medan lungmedicinaren Magnus Ekström menar att erfarenheter från andra sjukdomar är enda sättet att hantera situationen. Statschefläkaren Thomas Lindén vid Socialstyrelsen säger att det viktiga är att patienten får lindring mot andnöd men att doserna inte är högre än att patienten får vara vaken. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Flera forskare menar att målen för coronavaccinen är för lågt satta. Men Läkemedelsverket säger att det bara godkänner vaccin som har robusta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad som är ett effektivt vaccin är inte så enkelt att avgöra som det kanske kan låta. Inom forskarvärlden har en diskussion startats där flera ifrågasätter de mål som satts för coronavaccinförsöken. Istället för att ha som främsta mål att minska allvarlig sjukdom, eller sjukhusinläggning eller död så är de främsta målen ofta att minska antalet som får labb-konstaterade covid19 och  minst två symptom. Men oavsett vilka mål läkemedelsbolagen har satt upp för sina vaccinstudier så kommer Läkemedelsverket tillsammans med Europeiska läkemedelsverket att titta på alla de olika målen och väga ihop ett resultat innan eventuellt godkännande av vaccin. Programledare Annika Ö[email protected] Camilla [email protected]

Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatienter med psykossjukdom. Under pandemin har de fortsatt träna utomhus. Tränarna Cecilia och Gustaf känner att bänkpress och hantlar gör att de mår bättre, och Gustaf tycker att han återfått beslutsförmågan. Programmet är en repris och sändes första gången 10 sep 2020 Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Stolthet, frustration och arbetsglädje. Alla känslor finns när pandemiforskningen beskrivs från några olika horisonter i forskarvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakob Löndahl i Lund jobbar med att kartlägga virus i sjukhusmiljö. En kunskap som vården skrek efter i våras när det handlar om viruset SARS-CoV2. Han har förslag på vad som kunde ha gjorts för att resultaten skulle ha kunnat levereras snabbare. Tove Fall professor i molekylär epidemiologi efterlyser ett forum för utbyte av idéer mellan forskare och expertmyndigheter. På Vetenskapsrådet  är man nöjd med hur omställningen till pandemiforskning har fungerat i Sverige. 35 forskare med miljonbidrag från Vetenskapsrådet kunde ändra inriktning på sin forskning och satsa på covid-19. 23 fick nya bidrag från Vetenskapsrådet utifrån  specifika idéer som fötts kring pandemin. Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström tänker att regeringen borde ha en vetenskaplig rådgivare eller ett vetenskapligt råd för att fungera ännu bättre under en pandemi eller vid annan typ av kris. Hör forskningsminister Matilda Ernkrans kommentar i Vetenskapsradion Hälsa.

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson – samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Reporter Ylva Carlqvist-Wanrborg Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Hos vissa finns en osäkerhet om alla har fått den bästa möjliga vården under coronapandemin. Hur har besluten om att ge eller begränsa vårdinsatser fattats - och hur har de tagits emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många anmälningar har kommit in till IVO, inspektionen för vård och omsorg, visar en genomgång som Ekot gjort. Anhöriga ifrågasätter om deras närstående verkligen har fått den bästa covid-19-vård som skulle varit lämplig för dem. Hur går besluten till kring vilka covid-19-patienter som får den mest avancerade vården? Går det att säga om alla i Sverige har fått bästa tänkbara vård under coronapandemin? Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många längtar efter att få träffa sina anhöriga på äldreboenden. Men hur kan man göra det på ett säkert sätt? Yngve Gustafson, professor i äldresjukdomar, menar att det är olika beroende på vilken ålder man har. Han samtalar tillsammans med Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, och demenssjuksköterskan Carina Stenmark i Torsby, om hur man kan tänka när äldreboendena öppnar upp första oktober. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström menar att det behövs ett batteri av olika vacciner för att bekämpa coronaviruset Sars-CoV-2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår en febril aktivitet för att ta fram vaccin för att minska effekterna av  den pågående coronapandemin. 35 olika försök pågår på människor. Det används en mängd olika metoder för att ta fram vaccin. Dels handlar det om helt nya metoder där vacciner produceras i kroppen och dels om gamla metoder där vacciner produceras i fabriker. De nya metoderna kommer troligen att ge mindre skydd för äldre. Men med de gamla metoderna så tar det längre tid att producera vaccin. Än så länge är det oklart hur mycket de kommer att kunna skydda mot att bli sjuk i  Covid19 och vilken typ av biverkningar som finns. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatienter med psykossjukdom. Under pandemin har de fortsatt träna utomhus. Tränarna Cecilia och Gustaf känner att bänkpress och hantlar gör att de mår bättre, och Gustaf tycker att han återfått beslutsförmågan. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Försvarsmakten har pekats ut som riskplats för lokala utbrott av coronapandemin i höst. Likaså familjen. Men hur kan de lokala utbrotten upptäckas och bekämpas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Smittspridningen är för tillfället låg i Sverige, men Folkhälsomyndigheten tror att hösten kan innebära lokala utbrott. En plats där trånga utrymmen gör att viruset kan spridas är hos Försvarsmakten. I Boden på I19 jobbar rekryter, personal och läkare för att minska riskerna. Allra största risken att smittas finns i familjen. Vad innebär det om en familjemedlem får covid19? Den erfarne smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo i Sörmland reder ut begreppen. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent:Camilla [email protected]

Ventilation och städning är viktigt för att undvika smitta på jobbet. Olika situationer för personal inom städ, industri, butiker, apotek och kontor tas upp i Vetenskapsradion Hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid löpande band kan leden glesas ut och skärmar sättas upp. På kontor bör bara en av fyra stolar besättas i öppna kontorslandskap. Kontrollera så att ventilationen är igång hela natten. Det är några av råden från  experter på Arbetsmiljöverket. Lokalvårdare är också viktiga för att kunna hålla viruset i schack både inom sjukvården samt på andra arbetsplatser. Medverkar gör lokalvårdarna Svjetlana Kevala, Fatima Kerboub och El Bachir Taufik vid Miab, samt Björne Olsson, Fredrik Haux och Elin Löfström-Engdahl vid Arbetsmiljöverket. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]