Vetenskapsradion Hälsa

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Ö[email protected]

En femte dos rekommenderas för alla över 65 år mot covid19. Men det är långt ifrån alla på äldreboende och i hemtjänst som ännu fått covidvaccineringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara 60 procent av de som bor på äldreboenden, så kallat särskilt boende, har enligt Folkhälsomyndigheten hittills vaccinerats med en femte dos mot covid19. Inom hemtjänsten är det endast 42 procent som fått den senaste dosen.  Vad beror det på? Uppfattar personalen att pandemin har tagit slut? Experter och verksamma berättar om vad det kan betyda för de äldre sköra, och för hälsovården i höst. Medverkar gör Sara Byfors, avdelningschef för mikrobiologiavdelningen på Folkhälsomyndigheten, Anna Gillman, biträdande smittskyddsläkare i region Uppsala, Birgitta Sahlström, verksamhetschef för Vaccination Värmland, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karin Bondestam, verksamhetschef på äldreboende Villa Hovstallet i Uppsala, och 82-åriga Ulla-Lis Karlsson Lundvall.  Programledare och producent Annika Ö[email protected]  

SMA är ovanlig ärftlig sjukdom där musklerna hos barnen förtvinar. Barnen slutar krypa och lungorna påverkas. Tidigare kunde barnen dö av den. Nu kan de kanske botas om de får genterapi innan de väger 13.5 kilo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om en ärftlig neuro-muskelär sjukdom som kallas spinalmuskelatrofi, SMA. Den allvarligaste varianten kallas SMA1 och drabbar barnen före 1.5 års ålder.  Får de behandling en gång med genterapi innan de väger 13.5 kilo visar forskning att motorneuronen fortsätter att utvecklas och förhoppningsvis kan barnen bli botade. Det som sker är att en extra stödjande gen förs in i kroppen.  Men det gäller alltså att förstå tecknen hos barnen i tid.Första behandlingen av tre barn med SMA1I år har för första gången tre barn i Sverige fått den här genterapin mot spinalmuskelatrofi. Möt den knappt tvåårige pojken som vi valt att kalla Jonatan och hans lycklige pappa. Men hör också om hur svårt det var för Otto och hans mamma innan de visste om läkemedlen som kom 2017 skulle anses vara hälsoekonomiskt lönsamma för Otto. Hans variant utvecklades när han var i två årsåldern och kallas SMA2.Framgångsrik forskning med genterapiForskningen och behandlingarna för SMA har utvecklats snabbt de senaste åren. För några år sedan kom läkemedel som kan behandla barnen – men behandlingar måste antingen ges som tabletter dagligen eller som sprutor i ryggmärgen.  I år har ytterligare ett steg tagits. För första gången i Sverige har engångsbehandling getts med genterapi för behandling av barn med spinalmuskelatrofi SMA 1.   Medverkar gör Mar Tulinius, seniorprofessor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg, mamma till Otto som fått läkemedelsbehandling mot SMA2, Thomas Sejersen, professor i neuropediatrik på Karolinska institutet, pappan till pojken vi kallar “Jonatan “ som är en av de tre första i Sverige som fått genterapi mot SMA1, och “Jonatans”pappa.Reporter Katarina SundbergProgramledare och producent Annika Östman   

Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan nu finns behandling mot panikångest som hjälper många. I den jobbar man med att utsätta sig för det som skapar ångest med hjälp av kognitiv behandling, KBT.  Men i en stor svensk studie har nu forskare också jämfört den behandlingen med en ny metod där man istället försöker förstå bakgrunden till problemen, genom psykodynamisk behandling.Båda behandlingarna verkar ha positiva effekter – men på olika sätt och vid olika tidpunkter. Medverkar gör Martin Svensson och Thomas Nilsson, båda legitimerade psykologer och forskare i klinisk psykologi vid Lunds universitet. I programmet hörs också Anna, som fått prova psykodynamisk behandling mot sin panikångest.Sändes första gången 11 februari 2022.Programledare och producent: Annika Östman [email protected] Reporter: Thomas Heldmark [email protected]

Ambulanser och larmcentraler behöver bättre verktyg för att kunna ge effektiv hjälp. Ett sätt testas nu för att med hjälp av kameran i din mobil öka kunskapen om sjukdomsbilden för larmcentralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När någon blir allvarligt sjuk akut behövs möjligheten att få en ambulans. Men hur används ambulanserna på bästa sätt för att de med allvarlig sjukdom ska få hjälp snabbt? Mobilkameran blir ögat på plats Vid Sjukvårdens Larmcentral, som täcker regionerna i Uppsala, Sörmland och Västmanland, pågår sedan i maj ett projekt för att testa om utlarmningen av ambulanser och ambulansvården kan bli bättre med hjälp av mobiltelefoner. Det handlar om att larmoperatörerna vid larmcentralen tar över kameran i mobilen för en som ringer in till 112. I några fall har det hittills lett till livsavgörande räddningar.  Äldre patienter svåra att bedömaMen för de många äldre patienterna med ospecifika symptom men allvarlig sjukdom kan det vara svårare att veta hur akut situationen är. Forskare försöker nu hitta metoder för att även ambulanspersonal ska kunna avgöra det.  Medverkar i programmet gör David Amour, chef för Sjukvårdens larmcentralen i Uppsala och biträdande verksamhetschef för ambulanssjukvården, Douglas Spangler, verksamhetsutvecklare vid Sjukvårdens larmcentral och doktorand vid Uppsala universitet, Robert Ivic-Morén, anestesisjuksköterska, forskare och lärare vid Röda Korsets högskola i Stockholm samt Klara Torlén-Wennlund, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska Institutet.  Programledare och producent: Annika Östman [email protected]

Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikas.Ättikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerKommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.Unga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i Afrika. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. Trippelnegativ bröstcancer och phyllodes tumör kan drabba yngre i Afrika. Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.Programledare och producent: Annika Östman

Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar. Tre behandlingar mot våldsbrottFör att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT. VR-glasögon för att göra diskussionerna bättreI flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer innanför murarna när fler fängslas – vilken behandling är effektiv för att motverka återfall i brott? Det handlar dagens Vetenskapsradion Hälsa om i två program. Det här är första delen.   - Det är en nitlott som Kriminalvården drar, säger Matias Arriola som tidigare varit dömt för våldsbrott och varit narkotikamissbrukare, numera verksam i Kriminellas revansch i samhället, KRIS. I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Klosterverksamheten lades ned pga platsbristFlera andra verksamheter som funnits tidigare i Kriminalvården har fått dras in pga av utrymmesskäl. Klosterverksamheten i Kumla är en av dem. Den innebar att internerna gav sig in i retreat under total tystnad.  - Den gjorde att jag började titta in i mig själv och hitta medkänsla för andra människor, säger en 31-årig morddömd man som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.  Hör också kriminologen Lena Roxell från Stockholms universitet och Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet om den svåra balansgången som Kriminalvården nu har att gå.  Medverkar gör Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén, chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola, fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”, morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. PLE: Annika Östman Producent: Annika Östman MED: Lena Roxell/kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén/ chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola/ fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”/ morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.    

Fyra experter svarar på lyssnarnas frågor vad som gäller inför höstens covidvaccinering. Vem bör ta sprutan, när kan man ta den och i så fall med vilket vaccin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gittan i Stockholm, Lisbeth i Göteborg, Anita, John och många fler får svar på sina frågor. Experter om nya vaccin och höstens pandemiTvå experter från myndigheter och två från forskarvärlden svarar på frågorna. I studion finns Sören Andersson, chef för vaccinationsprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket, Helena Hervius-Askling ,vaccinforskare och  överläkare i infektionssjukdomar vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm och Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien.Programledare Annika Ö[email protected] Camilla [email protected]

Semestrarna är över. Många inom vården har gått på knäna den här sommaren. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad. Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Så här i slutet av vårterminen har en debatt om skolbetygen startat. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan får underkänt i matte, svenska och engelska. Har utslagningen i grundskolan något samband med ökad dödlighet bland unga vuxna i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan öppen i hög grad under coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. Inget ökat söktryck för psykisk sjukdom under pandeminMen stängda skolor och distansundervisning på gymnasiet under pandemin ledde inte till ökad allvarlig psykisk ohälsa, enligt en rapport av Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Dödligheten hos unga i Sverige ökat de senaste 20 årenSkolan spelar ändå en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. Vad innebär det att dödligheten bland unga vuxna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren, medan den i övriga Västeruropa har minskat?   I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.Programmet är en repris från 5 november 2021Reporter: Maria [email protected]: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.De gör minihjärnor av nervceller för att förstå schizofreniNu har forskare på Karolinska institutet kunnat visa hur det här går till. Detta genom att i ett forskningsprojekt ta hud från personer som fått psykos och senare diagnosen schizofreni. Huden backas tillbaka till att bli ursprungsceller, och programmeras sedan om till att bli nervceller. Från det skapas konstgjorda nätverk av nervceller som blir som minihjärnor i provrör. Inga riktiga hjärnor, men modeller som gör att forskarna nu verkar hitta vägar för möjliga nya behandlingar. Det handlar om vad som styr beskärningen i hjärnan och hur det kan påverkas via mikroglia.Medverkande: Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskningsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet, Funda Orhan,postdok vid institution fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna och Susmita Malwade doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Sola.Programmet sändes första gången 17 juni.Reporter Annika ÖstmanProducent Annika Ö[email protected]

58-årige Robert Lundin är en av 40 000 svenskar som har ett svårläkt sår. Om alla med svårläkta sår fick bättre behandling skulle lidandet minska och vården kunna spara enorma belopp, enligt forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela livet förändrades för sportiga Robert Lundin när han fick sitt bensår för några år sedan. Det som började med ett litet sår när han slog i ett bordsben, blev till ett smärtsamt djupt sår som krävde omläggning på Södersjukhusets hudmottagning två gånger i veckan. Idag mår han mycket bättre, tack vare rätt hjälp.Hör om vad som krävs för att komma till rätta med svårläkta sår, och hur samhället samtidigt kan spara pengar. I programmet hörs förutom Robert Lundin också Rut Öien, nationell expert på svårläkta sår, docent vid Lunds universitet och allmänläkare från Blekinge samt Anne-Mari Fagerdahl, docent i omvårdnad vid Sårcentrum, Region Stockholms specialistmottagning för svårläkta sår. Lena Hansen jobbar med Robets sår och är undersköterska vid Hudmottagningens Behandlingscentrum på Södersjukhuset i Stockholm.Programmet sändes första gången 22 februari i år.Reporter: Maria ErikssonProgramledare och producent: Annika Östman [email protected]

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   “Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  Programmet sändes första gången 25 maj i år.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60.Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor.Programledare:Annika Ö[email protected]

Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programmet sändes första gången 13 maj 2022Programledare: Annika ÖstmanProducent: Annika Ö[email protected]

Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Programmet sändes första gången 18 februari i år.Programledare Annika Ö[email protected] Jonna Westin [email protected]

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena [email protected]

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Vann klassen Årets intervju i radioDet blev årets vinnande radio-intervju 2022, som fått utmärkelsen Guldörat av Radioakademien. Det är en förening både för kommersiell och public service radio. Lena Nordlund fick priset med motiveringen "En oväntad vetenskapsvinkel gav en ny bild av en världsartist som alltid funnits och avslöjade att det var fullkorn och inte droger som var hemligheten bakom Iggy Pops välbevarade kropp." Programmet är en repris och sändes första gången på midsommarafton 24 juni 2022.Lena [email protected]

Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pandemin tycks gå in i en ny fas, men trots en global nedgång av fall så finns oroande tecken. Omikronvarianten har med sina undervarianter BA4 och BA5 lyckats skapa en mindre tsunamivåg i Sydafrika. Om den kommer att slå i övriga världen beror på när den introduceras i förhållande till hur antikroppsnivåerna ser ut hos befolkningen. Sker det nu eller ligger den på lur till efter midsommar i Sverige?Världen har nått upp till mer än 60 procent vaccineradeI världen har nu många länder kommit upp i samma nivåer som i Sverige med 65 procent av den vuxna befolkningen som blivit vaccinerad, fast det då handlar om två sprutor istället för tre. Men vissa länder ligger långt efter. Det handlar framför allt om de som har kris eller konflikter som Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien och Jemen. Där har bara 10 procent av befolkningen fått vaccin mot covid19.Justerade vaccin kan leda till orättvisa globaltMen just nu är efterfrågan på vaccin lågt. EU har 100 miljoner doser som är outnyttjade. När det dessutom finns tankar på att använda justerade vaccin till hösten så kan det innebära att ett A- och B lag skapas kring vaccinen igen, menar forskare. Medverkande: Salim Abdool Karim,epidemiolog CAPRISA i Durban i Sydafrika, Sören Andersson,enhetschef för vaccinprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Anna-Mia Ekström,professor i global infektionsepidemiologi, Richard Bergström,Sveriges vaccinsamordnare.Programledare: Annika ÖstmanProducent: Annika Ö[email protected] 

Pollensäsongen är svår att sia för östra delarna av Sverige. Orsaken är att pollen kan landa från Centraleuropa. För vegetarianer som är björkallergiker finns dessutom en risk att utveckla matallergi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En fjärdedel av svenskarna lider av pollenallergi, men det finns variationer mellan västra och östra Sverige hur björkpollensäsongerna kan bli. Hon har skapat modell för pollensäsongen på VästkustenÅslög Dahl är forskaren vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet som har lyckats skapa en modell för hur nästa björkpollensäsong ska bli för Västsverige. Men den fungerar inte på de östra delarna av Sverige. Orsaken är att längs med östkusten så kan omkring hälften av björkpollen vissa år komma från länder som Polen och Ukraina.  Vegetarianer behöver inte vara oroliga Marit Westman, som är specialistläkare vid Astma och Allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm, förklarar varför vegetarianer och veganer som är björkallergier plötsligen kan utveckla allergi mot soja, frukter och bär. Men hon menar att de inte behöver vara orolig utan bara kan ta det försiktigt med vissa saker under pollensäsongen. Bakterier på gråbopollen kan skapa astmaDu får lära dig om bakterierna på pollen hos den ståtliga växten gråbo. Bakterierna som bär på ett slags gift kan leda till astmareaktioner.  Dessutom vad det är som gör att pollen hos björk är mer allergiframkallande än frömjöl från gran och tall.  Medverkande: Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap och ansvarig för pollenlabbet vid Göteborgsuniversitet, Marit Westman, specialistläkare på Astma- och allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm. Programledare Annika Östman Producent: Annika Östman [email protected]

Många barn och unga har problem med huvudvärk och migrän. Men det finns hjälp att få för att minska besvären. Snart 16-årige Nicolas Langmann har haft det tufft länge, men får nu viss hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur man ska tänka kring smärtstillande läkemedel vid huvudvärk och migrän berättar barnneurolog Gotte Ringqvist. Fysioterapeuten Thomas Airio hjälper barn och unga att hantera stress.  Minska stressen för migränens skull De gör tillsammans en stressinventering. Där läggs olika saker i boxar som handlar om föräldrar, skolan, kompisar, fritiden och släkten. Sedan får barnen göra egna boxar och utifrån deras beskrivning så hjälps man åt att minska stressinnehållet. Programledare och producent : Annika Ö[email protected]     

24-årige Jacob Hopkins ville hjälpa till att testa vaccin i början av pandemin. Han var en av de unga som frivilligt skulle få bli sjuk i covid19 för forskningens skull. Men först nu har resultaten kommit. Var det värt att låta honom bli sjuk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 24-åringe Jacob Hopkins var först i världen med att få en droppe virus sprutat i näsan för att få covid19. Han anmälde sig för att vara med och snabba på förloppet för vaccin mot covid19. Men när studien satte igång handlade det istället om att lära sig mer om viruset. Hör honom berätta om hur studien gick till. Human Challenge-studie om covid19Tycker läkarna och försökspersonerna att resultaten från den första human challenge-studien under en pandemi blev viktiga? Förutom Jacob Hopkins medverkar Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitets sjukhus, Magnus Gisslén, professor i infektionsmedicin vid Sahlgrenska Akademien och Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitetssjukhus och även sakkunnig Statens medicinetiska råd och medlem i etikprövningsmyndigheten.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Mihail Pasychny är kirurgen som under tre veckor slitit för att rädda liv i den belägrade hamnstaden Mariupol i östra Ukraina. Under några dagar har han pustat ut i Stockholm hos sin son. Nu vänder han tillbaka till Ukraina för att fortsätta rädda liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det belägrade Mariupol är den stad som drabbats hårdast av det pågående kriget i Ukraina och beskrivs som ett helvete på jorden för de människor som blivit kvar där.Svåra val i kriget i MariupolKirurgen Mihail Pasychny berättar i Vetenskapsradion Hälsa om svåra val när alla inte går att rädda, om skräcken när granaterna regnar in, och om de ryska soldaterna som kommer in till sjukhuset.Johan von Schreeb i UkrainaProfessorn i global katastrofmedicin, Johan vin Schreeb vid Karolinska institutets centrum för hälsokriser, är nu på plast i Lviv i Ukraina och jobbar för Världshälsoorganisationen, WHO. Hans uppgift är att samordna kirurgiska insatser. Han berättar också om hur ”vanliga” sjukdomar skördar många offer när människor inte törs söka vård och sjukhusen helt upptas av krigets skadade.Åsa Molde, krigskirurg som jobbat för Röda Korset, berättar om de bortglömda konflikterna.Programledare Annika Ö[email protected] Björn Guné[email protected]

Världshälsoorganisationen har uppmanat Ukraina att förstöra farliga smittor på labb. I FN anklagar ryska ambassadören Ukraina för att förbereda biologiska vapen. Men är smittor ens ett effektivt vapen i krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan 1975 kom konventionen om biologiska vapen som gör det förbjudet att förvara smittor för krigföring. Men trots det så kommer nu anklagelser om förberedelser med att använda biologiska vapen.  Mjältbrand i UkrainaDet finns ett tiotal virus och bakterier som nämns, framför allt mjältbrand. Men utbrott av mjältbrand har redan skett  naturligt 25 000 gånger i olika djurslag i Ukraina från 1920-2019, så vad  skulle mer smitta i så fall innebära? Medverkar gör  Aton Gerilovych,  chef för veterinärlabb i Charkiv i Ukraina Research, samt Susanna Sternberg-Lewerin,  professor i epizootologi och smittskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet och Per Wikström, forskare i biologiska hot vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Umeå. Producent och programledare Annika Ö[email protected]

I Nya Zeeland planeras en lag som ska förbjuda cigarettförsäljning för all framtid för alla födda år 2008 eller senare. Man vill bli en tobakfri nation. Men Sverige väljer en annan väg - hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lagförslaget i Nya Zeeland om att förbjuda cigarettförsäljning för unga förväntas antas i år och träda i kraft nästa år, 2023.Ny tobakslagI mars i år kommer regeringen i Sverige enligt plan med ett lagförslag kring tobak som ska reglera nya produkter som exempelvis vitt snus med nikotin. I programmet hör du Nya Zeelands hälsominister Aeysha Verrall, Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation, Rosaria Galanti, tobaksforskare och adjungerad professor vid Karolinska institutet och även medarbetare vid Region Stockholms enhet för hälsofrämjande levnadsvanor samt Tove Sohlberg, doktor i sociologi vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Medverkar gör också socialdemokraten Yasmine Bladelius som sitter i riksdagens socialutskott och Claude Guiron, Philip Morris vetenskapliga direktör för Norden.Dessutom eleverna Travis Landberg i sjuan, Ida Johansson och Meja Karlsson i åttan, Hampus Arvidsson i nian på Dalängskolan i Lidköping.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProgramledare Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Två år efter deklarerandet av en ny pandemi så fortsätter coronaviruset att komma i vågor. I Sydafrika antas nästa våg komma i slutet av april. I Sverige kanske nästa topp blir redan i maj. Hur kommer det sig och var kommer virusvarianterna ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Coronagåtan fortsätter att gäcka forskarvärlden. Det finns olika hypoteser varifrån virusvarianterna kommer, men än har inget bevisats. Omikron verkar komma från ursprungsvarianten, fast den nästan inte går att hitta. Hur går det ihop?Mellanvågsperioder i coronapandeminI Sydafrika har pandemivågorna kommit med jämna mellanrum där dalarna har varit på ca tre månader. Pandemivågorna i Sverige har sett lite annorlunda ut. Men mellanvågsperioderna kan utnyttjas till att förbereda sig för nästa våg.Forskning pågår för att skapa helt nya typer av covid19vacciner.Medverkar gör epidemiologen och professorn i folkhälsovetenskap Salim Abdool Karim vid HIV centrum CAPRISA i Durban i Sydafrika, statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten samt Frederik Kristensen från CEPI Coalition for Epidemic Preparedness Innovation.  Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Sjukvården i Ukraina kommer plötsligt att få ta hand om många krigsskadade. När utlandet vill bistå dem, gäller det att hjälpen är just den de behöver annars kan den göra mer skada än nytta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi talar med Johan von Schreeb MD, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet och Åsa Molde, krigskirurg som jobbar för Röda korset i 30 år och som hållit utbildningar i bland annat Ukraina. Vi hör också generalsekreteraren för Röda korset i Sverige, Martin Ärnlöv, om möjligheterna att få in hjälp till ukrainarna nu.Programledare: Camilla [email protected]: Peter [email protected]

Anna är en av många som drabbats av panikångest. Hon har varit med i en ny studie där forskare utvärderat en metod mot panikångest, som handlar om att försöka förstå bakgrunden till ångesten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan nu finns behandling mot panikångest som hjälper många. I den jobbar man med att utsätta sig för det som skapar ångest med hjälp av kognitiv behandling, KBT.  Men i en stor svensk studie har nu forskare också jämfört den behandlingen med en ny metod där man istället försöker förstå bakgrunden till problemen, genom psykodynamisk behandling.Båda behandlingarna verkar ha positiva effekter – men på olika sätt och vid olika tidpunkter. Medverkar gör Martin Svensson och Thomas Nilsson, båda legitimerade psykologer och forskare i klinisk psykologi vid Lunds universitet. I programmet hörs också Anna, som fått prova psykodynamisk behandling mot sin panikångest.Programledare och producent: Annika Östman [email protected] Reporter: Thomas Heldmark [email protected]

Nästa vecka tas restriktionerna mot covid-19 bort, samtidigt ligger smittspridningen på rekordhöga nivåer. Hur går det ihop och hur ska vi leva nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark, är också med.Programledare Camilla [email protected] Jonna Westin [email protected]

Tre experter ger sina bästa svar på lyssnarnas frågor om covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som besvaras är exempelvis om man kan bli sjuk av omikron två gånger, när det är bäst att ta tredje vaccindosen och om man kan använda ett munskydd flera gånger.Medverkar gör Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Heidelbergs universitet i Tyskland. I programmet hör du också Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsverket, och Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi vid Karolinska institutet.Programledare Annika Ö[email protected] Jonna Westin [email protected]

Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidigt globalt. De som smittas av omikronvarianten får i 40-85 procent av fallen inga tydliga symptom. Enligt Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, kan det bero både på att viruset i sig är lindrigare men också på att det är en god immunitet i befolkningen tack vare vaccinerna.Medverkar gör också Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och expert i det globala nätverket, COVAX, som fördelar vaccin till låginkomstländer. Enligt henne kan 70 procent av världens befolkning få tillgång till dos ett, två och tre av covidvaccinen i februari. Men att det nu hänger på att personal finns som kan ge doserna och att kylkedjan för vaccinen fungerar.Programledare Annika Ö[email protected] Jonna Westin [email protected]

25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen poledance. Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just Michells knep saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.Björn Gerdle, professor emeritus i smärt- och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi.Programmet är en repris från 8 oktober 2021Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Nobelpristagaren Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men han tror också att det har hjälpt honom i forskningen, och menar sådant som ihärdighet och tuffhet. Det kan behövas för att ta sig fram som forskare.Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.Programmet sändes första gången i Vetenskapsradion Forskarliv 9 dec.Lena [email protected]

Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är unika siffror som presenteras eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände inom äldreomsorgen våren 2020.  Hör om hur smittspridningen påverkades av antalet kontakter som  personal hade utanför äldreboendena. Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson.  Det spelade inte någon roll någon roll om äldreboendena drevs i privat eller offentlig regi, men avgörande var hur hög personalomsättningen var berättar docent i statskunskap Rasmus Broms om sina forskningsrön.  Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i coronakommissionens delbetänkande idag. Nu är hon oroad för att smittspridningen får fäste igen. Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Var du bor i Sverige avgör idag vem som får ett nytt läkemedel som kan hjälpa mot narkolepsi, en biverkan efter vaccineringen mot svininfluensan 2009. Hur kunde det bli så? Prostatacancerförbundets åsikter har fått oväntad effekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om ett läkemedel som påverkar signalsubstanserna i hjärnan. Det aktiva ämnet heter pitolisant, och säljs under namnet Wakix.Bolaget bakom läkemedlet, AOP Orphan Pharmaceuticals Europachef Bettina Blosse, säger att Sverige är det enda landet i Europa som valt att inte subventionera läkemedlet. Alltså att staten delvis står för kostnaden.För högt pris för nytt narkolepsiläkemedel  Den ansvariga myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, anser att läkemedelsbolaget har begärt ett för högt pris. Och enligt Douglas Lundin, chefsekonom, har bolaget inte tillräckligt tydligt visat vilken grupp patienter som har fördel av läkemedlet. Han hänvisar till prostatacancerförbundets tidigare påtryckningar. I Region Stockholm är det ändå möjligt att få preparatet subventionerat efter lokala beslut, medan det inte förskrivs i till exempel Göteborg och Skåne eller norr om Gävle.Etiskt ansvarMårten Lindström, som är ordförande i LOK, nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, menar att samhället borde ta ett etiskt ansvar för de som drabbades av vaccinbiverkan efter svininfluensapandemin.Tjugofemåriga förskolläraren Jennie Abrahamsson är en av de 443 som fått narkolepsi godkänd som biverkan efter svininfluensapandemin. Hon har inte fått någon hjälp av tidigare läkemedel. Men med det nya narkolepsiläkemedlet förbättrades hennes situation. Ett medel som hon nu inte har råd att betala själv.Programmet är en repris från 22 oktober i år.Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Den nya virusvarianten omikron har dykt upp. Än så länge vet ingen om den leder till mer allvarlig sjukdom eller hur vaccinen fungerar på den. Men går den att bekämpas och hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu är inte bara antal personer som vaccinerats intressant, utan också hur själva smittan sprids. Än så länge är deltavarianten dominerande, men den nya varianten omikron som upptäcktes i början av november verkar vara mycket smittsam.  Vilka individer har större risk att utveckla den nya varianten och vad kan man göra för att förhindra det? Hur ska vi förstå den nya utvecklingen i pandemin?  Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, berättar vad som är viktigt när det gäller hur immunförsvaret kan agera på vaccin och nya varianter av virus. Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, förklarar varför smittspridningen i det här läget av pandemin är extra viktigt att kontrollera. Om situationen globalt med vaccin och vilka vaccin som är effektiva berättar Elen Höeg, senior policy manager på CEPI, som är en part i Världshälsoorganisationens nätverk för att fördela vaccin i världen rättvist.  Programledare Annika Ö[email protected] Jonna Westin [email protected]

En epidemi har drabbat de allra minsta den här hösten, RS-viruset har slagit till som aldrig förr. Har ny forskning svar på hur föräldrar ska agera för att skydda sina barn mot allvarlig sjukdom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I oktober var över tusen barn i Sverige inlagda på sjukhus för vård av den här typen av luftvägsinfektion. Den börjar oftast som en vanlig förkylning och är i de allra flesta fall lindrig. Agnes Gavelin som precis fått sitt andra barn berättar om oron för att den lilla bebisen ska bli smittad, och familjen håller den tvååriga storasystern hemma från förskolan. Kan forskning ge föräldrar konkreta tips på vad de kan göra för att minska risken för att deras barn blir allvarligt sjuka? Och hur nära är vi ett vaccin mot RS-virus?Johan Hamrin, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, ger råd utifrån färsk forskning. Han håller inte med professor Agnes Wold om att det är ofarligt att gå på café med sitt barn. Enligt AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, kan vi kanske vänta oss en andra våg av smittspridning efter jul. Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi på Karolinska institutet, avslöjar hur nära vi kan vara ett framtida vaccin mot RS-virus.Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runt om i Europa ökar smittspridningen av covid-19, även i länder där vaccinationsgraden är hög. Olika typer av sätt att använda covidpass eller vaccinationsbevis används.  I Sverige väntas regeringen besluta om vaccinationsbevis när över hundra personer samlas inomhus. Alternativt kan arrangörerna bli tvungna att följa restriktioner om avstånd och hur många som får visats i lokalen beroende på yta. Det är vad Folkhälsomyndigheten i onsdags begärde att regeringen ska besluta.  Men vad finns det för forskning som visar att vaccinationsbevis är effektiva? Och hur gör vårt grannland Danmark? Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten förklarar bakgrunden till beslutet. Medverkar gör också Gunlög Rasmussen, smittskyddsläkare i Region Örebro och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland. Sveriges Radios korrespondent i Danmark Samuel Larsson berättar om hur danskarna valt att lösa den ökade smittspridningen.  Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att fortsätta begå brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Socialstyrelsens rekommendationer lyfts en metod fram. Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga 12-17 år ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO, berättar Jenny Jakobsson, utredare på Socialstyrelsen.TFCO ska hjälpa ungdomen på ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.   Programmet är en repris från 12 november ifjol.Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan i öppen i hög grad under Coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. Att stängda skolor och distansundervisning under pandemin ledde till psykisk ohälsa hos gymnasieelever är något som Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, inte kan visa. Hennes rapport visar att gymnasieelever som fick distansundervisning inte fick en ökad allvarlig psykisk ohälsa. Men skolan spelar en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.Reporter: Maria [email protected]: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Ny forskning visar om det var anhöriga eller anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige. Och hur påverkades dödligheten av om det var ett privat eller kommunalt boende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är unika siffror som nu presenteras i Coronakommissionens andra delbetänkande, eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände på landets äldreboenden. Hur påverkades smittspridningen av antalet kontakter som anhöriga och personal hade utanför äldreboendena? Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson. Går det att i förhållande till smittspridningen i samhället se om det spelade någon roll om äldreboendena drevs i privat eller kommunal regi? Eller om hur många boende som fanns på boendena, eller hur hög personalomsättningen var. Docent i statskunskap Rasmus Broms berättar om sina nya forskningsrön. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i Coronakommissionens delbetänkande idag. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Jonna [email protected]

Ett av länderna i världen där coronapandemin nu är värst är Bulgarien i östra Europa. Samtidigt når covid-dödstalen i Ryssland rekordnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige har de flesta restriktioner som införts på grund av coronapandemin tagits bort, i takt med att många vaccinerat sig. Samtidigt går utvecklingen åt rakt motsatt håll i andra länder i Europa, där dödstalen slår rekord och vaccintäckningen är låg. Butiksägaren Snezhanka i Sofia i Bulgarien är en av dem som inte ser någon anledning att vaccinera sig. Hon är inte ensam. Bara lite mer än 20 procent har  valt att vaccinera sig i landet. I Ryssland, Bulgarien men även på Balkan har vaccineringen blivit politiserad. Att det ryska vaccinet Sputnik V visat goda resultat tycks inte påverka befolkningens inställning, berättar Sveriges Radios Rysslands korrespondent Johanna Melen och forskningsledaren Carolina Vendil-Pallin på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Du hör också Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Jonna [email protected]

25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på saker som gör henne lycklig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Men Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just poledance saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.Björn Gerdle, professor emeritus i smärt och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi. Programledare: Annika Ö[email protected] Producent: Jonna [email protected]

Ann-Margret Svensson fördes i ambulans till sjukhus, där hennes cancer upptäcktes. Sen i höstas är screening för tjock- och ändtarmscancer på gång att erbjudas i hela landet. Sist ut blir Halland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Nästan två tusen femhundra personer dör årligen. Men förhoppningen är att fler fall ska upptäckas i tid. Detta eftersom en frivillig undersökning sen i höstas har erbjuds region för region.Alla över 60 erbjudsGotland och Stockholm var först ut. Sista regionen blir Halland hösten 2022. Det handlar om en screening för personer i åldrarna 60-74 år, att hemma göra ett enkelt avföringsprov och skicka in. Alla i åldersgrupperna räknas ha fått erbjudandet 2026. Vad som kan minska risken för tjocktarmscancerTarmcancerkirurg Birger Pålsson i Kronoberg håller i samordningen och är nöjd över att processen nu är i gång. Rolf Hultcrantz, professor i medicinsk gastroenterologi vid Karolinska institutet, berättar om undersökningen och vad man själv kan göra för att minska risken för att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Han berättar också om vad man bör undvika eller vad som är bra att äta för att minska risken att få tjock- och ändtarmscancer.Sändningen är en repris från 1 oktober 2021.Programledare: Annika Ö[email protected]: Jonna [email protected]

Utveckling av läkemedel mot covid-19 är i full gång. Lars fick konstgjorda antikroppar när han blev sjuk, vilka kan få en sådan behandling? Och hur nära är vi att kunna ta ett piller mot covid-19? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lars Skoglund är en av dem i Sverige som fått konstgjorda - monoklonala -  antikroppar mot covid-19, eftersom vaccinen inte fungerade på honom. Hans läkare Piotr Nowak, docent och infektionsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, berättar om vilka som kan vara aktuella för behandlingen med monoklonala antikroppar. Internationellt pågår också försök med ett tablett mot covid-19 som man kan ta i munnen. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, redogör för utmaningarna med ett sådant covid-piller. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Jonna [email protected]

I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Per Brolin, barnläkare vid Karlstads centralsjukhus och Svenska Barnläkarföreningens representant i covid-19-vaccinfrågor, svarar en orolig mamma om varför hon ska vaccinera sitt barn. Veronica Arthurson, enhetschef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket, förklarar vilka biverkningar vaccinen kan ge. Medverkar gör också Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Jonna [email protected]

Just nu vaccineras tonåringar som går i gymnasiet mot covid-19 i Sverige. I våra nordiska grannländer vaccineras också högstadieelever. Borde Sverige gå samma väg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statsepidemiolog Anders Tegnell svarar på tonårsföräldern Lisen Olanders frågor kring hur man kan tänka om ens barn redan har antikroppar mot covid-19 efter bekräftad sjukdom. Och vilka biverkningar har man sett hos tonåringar som tagit vaccin? Karl-Mikael Kälkner, säkerhetsexpert på Läkemedelsverket, berättar om en pågående utredningen om eventuell ny biverkan av covidvaccinen. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Jonna [email protected]

Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia”  tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas. Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener. Från grekerna  så spanar vi nu in i framtiden kring  hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee. Programmet är en repris från 30 juni. Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]

Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet.  Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna. Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt. Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Programmet är en repris från 23 juni.  Programledare Annika Ö[email protected] Producent Camilla [email protected]