Vetenskapsradion Hälsa

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.Intimrakning och hårborttagningskrämerKarin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta. Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor, framför allt unga kvinnor. Men med hjälp av ättiksprit och bättre kunskap hos män hoppas forskarna kunna vända trenden Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Lancet-kommissionen med fler än 50 forskare som visar att många unga kvinnor på den afrikanska kontinenten drabbas av bröstcancer och livmoderhalscancer. Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikasÄttikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerLancet-kommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.Trippelnegativ cancerUnga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i afrikanska länder. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Det drabbas bland annat om en trippelnegativ cancer, som gör att hormonbehandlingar inte fungerar. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. En annan form av cancer som också kan drabba yngre kvinnor på den afrikanska kontinenten är phyllodes tumör ( se bild nr 2).Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.Programmet är en återutsändning från 23 september i fjol.Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Rörelseträning, stärka musklerna kring bålen, pilates, akupunktur, massage eller behandling av en kiropraktor. Det finns en uppsjö av behandlingar kring ryggont. Hör vad som är effektivt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Australien har forskare tillsammans med Helena Brisby, professorn i ortopedi vid Göteborgs universitet, tittat på alla studier som finns kring långvarig ländryggssmärta för att se vilka behandlingar som är effektiva. Resultaten är enligt henne övertygande om vad som inte hjälper i längden.”Bättre rygg” vetenskapligt testatI Linköping har Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpingsuniversitet, tillsammans med andra forskare testat vad som händer när 300 deltagare har fått följa övningarna enligt programmet ”Bättre rygg”.Medverkar gör professorn i ortopedi med inriktning mot ryggkirurgi, Helena Brisby, vid Göteborgs universitet och Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Linköpingsuniversitet samt Iben Axén, kiropraktor och docent i muskel - och skeletalhälsa vid Karolinska institutetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Magnus Gylje

Leder till depression och utmattning, kan vara dolt hälsoproblem hos kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Upptäckarna bakom covidvaccinen prisas av Nobelstiftelsen. Men på internet pyr oron. Genom att kategorisera 11 000 flashbackinlägg har forskare tagit pulsen på åsikterna kring det prisade mRNA-vaccinet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige säger 4 procent att de väljer att avstå från att vaccinera sig, enligt SOM-institutet. Medan den stora majoriteten har valt att vaccinera sig. Miljontals liv har räddats tack vare vaccinen, visar forskning.Flashback hade 60 procent vaccinskeptikerHur de som tvekar kring vaccin och uttrycker det på det öppna diskussionsforumet Flashback har nu kartlagts i ny svensk forskning. Där var 60 procent av inläggen skeptiska till vaccinen, medan 20 procent var neutrala och 20 procent positiva . Många medicinska termer används i inläggen.De alla flesta som fått covid-vaccin i Sverige har antingen Moderna eller PfizerBiontechs mRNA vaccin. De som upptäckte hur mRNA kan användas för vaccin är de som fått årets nobelpris i medicin. mRNA framöver behöver en bättre fettbubblaMycket forskning pågår också där mRNA kan komma att användas i många olika behandling framöver. Men det finns tydliga dilemman för att få det att fungera för annat än vacciner. Den lilla fettbubblan måste blir effektivare för att det ska fungera bättre. Men kliniska försöka pågår för behandling av flera olika cancrar.Medverkar gör Anders Wittrup, forskare vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, Elin Esbjörner, docent vid institutionen för Life Sciences på Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Mia-Marie Hammarlin, lektor och forskare vid Institutionen för kommunikation och medier i Lund.Programledare Annika Ö[email protected] Cecilia Ohlé[email protected]

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den  här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en studie i Nature Communications som publicerades nyligen.Vaginalvätska för upptäckt av kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.Programmet sändes första gången 26 jan 2023 Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hälsoskolan har hittills hållits med ett 100-tal ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen.Idén gav bättre hälsa till ukrainare i SverigeAv de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant.Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan.Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicinProducent och programledare Annika Ö[email protected]

Många virus är i omlopp. Inte bara för covidsmitta utan också andra förkylningsvirus som kan ge allvarliga konsekvenser. Vetenskapsradion Hälsa sänder direkt från Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rhino- och enterovirus finns i ovanligt hög mängd i Sverige just nu. De ger ofta vanliga förkylningssymtom man kan i värsta fall också leda till påverkan på hjärnan. Det handlar om hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation.Pandemins nödläge slutPandemin som internationellt nödläge är förklarad avslutad, men fortfarande så cirkulerar också coronaviruset SARS-Cov2 med dess undervariant Omikron. Nu börjar en undervariant till undervarianten Omikron att dyka upp. Den kallas Pirola, men heter på forskarspråk BA.2.86.Mutation hos Pirola kan ge ökad smittspridningPirola har mer än 30 mutationer i den ände av viruset, det så kallade spikeproteinet, som gör att viruset kan landa hos oss. Än så länge är mycket osäkert. En rapport från England visar på ökad smittspridning på ett äldreboenden. Men vad betyder det här för oss i Sverige?Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Sara Byfors, som är avdelningschef för mikrobiologi vid Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och  Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet. Programledare: Annika Ö[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Programmet sändes första gången 23 mars i år. Reporter Jonna [email protected] och producent: Annika Ö[email protected]  

Semaglutid, ett läkemedel som fått stor uppmärksamhet för sin effekt på viktminskning, fungerar också mot symtom vid hjärtsvikt hos överviktiga. Det visar en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinen mot diabetes typ2 och obesitas, det vill säga allvarlig övervikt, som blivit så omskrivet – inte bara i medicintidskrifter utan i alltifrån kulturartiklar till skvallerpress – verkar också fungera mot symtom vid hjärtsvikt.Veckans avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa handlar om hjärtsvikt, ett vanligt och ofta svårt tillstånd, och nya behandlingar.Diabetesläkemedel gjorde livet lättare för överviktiga Resultaten från en ny studie* presenterades nyligen vid den stora hjärtkonferensen ESC i Amsterdam och i tidskriften New England Journal of Medicine**. I studien ingick 529 patienter med allvarlig övervikt och så kallad diastolisk hjärtsvikt, ett tillstånd då hjärtat blivit stelt och får svårt att fylla på sig med blod, och som saknar bra behandling. Patienterna lottades till att få riktigt läkemedel eller placebo.Studien visade att läkemedlet semaglutid hjälpte patienter med allvarlig övervikt och diastolisk hjärtsvikt. Efter ett år skattade de som fått aktiv substans sin livskvalitet och sina förmågor att klara vardagssysslor högre. De hade ökat hur långt de kunde gå på sex minuter med 21,5 meter jämfört med kontrollgruppen, som ökat med 1,2 meter. Läkemedelsgruppen hade också fått en kraftigare sänkning av inflammationsmarkör i blodet (CRP). De hade även gått ner betydligt mer i vikt.Men var det själva viktminskningen som framför allt orsakade symtomlindringen, eller andra mekanismer?Medverkar gör Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Programledare och producent: Sara [email protected]*Studien var finansierad av företaget bakom läkemedlet, Novo Nordisk.**Studiens abstract finns här.

Klass, knark, klimat och krig - det är vad några av Sveriges radios korrespondenter samtalade om när det gällde hälsoläget i världen. Det skedde inför publik på Kulturhuset i Stockholm i tisdags. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fler än vad många tror dog av pandemin i Latinamerika, knarkmarknaden kommer troligen att förändras, krig leder till långsiktiga hälsokonsekvenser och färre har råd med vård än tidigare. Det framkom i samtalet med Sara Heyman, korrespondent i global hälsa, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, Naila Saleem, Sydasien korrespondent och Ivan Garcia, korrespondent i Latinamerika. Samtalet leds av Sara Stenholm.

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i GöteborgProgrammet sändes första gången 2 mars i år. Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Ö[email protected]

Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På AstraZeneca labb i Mölndal söder om Göteborg har hon tillsammans med sitt team skapat omogna hjärtceller genom att använda ursprungsceller eller det som kallas stamceller. De omogna hjärtcellerna har sprutats in i hjärtan hos grisar som en cellterapi.Första gången med cellterapi för hjärtatCellerna har hittat rätt till de skadade områdena och lyckats börja slå i takt med det skadade hjärtat de transplanterats in i. Det är första gången forskare har lyckats med cellterapi för hjärtan och där funktionen i hjärtat har förbättrats.Åtta procent bättre funktion av hjärtatHittills har forskarna i Mölndal visat att hjärtfunktionen kan förbättras med åtta procent, berättar Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar. Men det är fortfarande lång väg kvar innan det också går att visa att cellterapi med pulserande hjärtceller skulle kunna vara ett alternativ till hjärttransplantation för de cirka 10 000 i Sverige med allvarlig hjärtsvikt.Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i kroppen på ett bra sätt.En båtmotor eller ett armborstDet finns också andra metoder för de med allvarlig hjärtsvikt. En ser ut som en liten båtmotor och hjälper hjärtat att pumpa ut blodet. Eller vad sägs om små armborstliknande saker som hjälper till att täppa till hjärtklaffarna bättre? Billiga läkemedel testas också i ett projekt där inga läkemedelsbolag är inblandade, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Karin Jennbacken som är projektledare för stamcellsprojekt kring hjärtstamceller vid AstraZenecas labb i Mölndal. Vid labb-bänken finns också Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar, alltså hjärtsjukdomar samt seniorforskaren Sofia Martinsson. Lars Lund jobbar med annan typ av behandling för hjärtsvikt och är professor i kardiologi på Karolinska institutet i Solna.Programmet sändes första gången 5 april i år.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten.Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex.I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programmet sändes första gången 2 december 2022.Programledare och producent: Annika Östman [email protected] 

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022. Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Ö[email protected]

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter en traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spridit sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Francisco i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 millimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco i Usa.Programmet sändes första gången 27 april i år.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.Programmet sändes första gången 30 mars i år. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]  

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet sändes första gången 18 november 2022Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar.Tre behandlingar mot våldsbrottFör att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT.VR-glasögon för att göra diskussionerna bättreI flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.Programmet sändes första gången 16 september 2022.Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Tolvstegsprogrammet för missbruksvård ges inte längre till intagna på Sveriges anstalter. Orsaken är att Kriminalvården istället vill nå fler och yngre kriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer innanför murarna när fler fängslas – vilken behandling är effektiv för att motverka återfall i brott? Det handlar dagens Vetenskapsradion Hälsa om i två program. Det här är första delen.  - Det är en nitlott som Kriminalvården drar, säger Matias Arriola som tidigare varit dömt för våldsbrott och varit narkotikamissbrukare, numera verksam i Kriminellas revansch i samhället, KRIS. I valrörelsen 2022 lades mycket fokus på brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Klosterverksamheten lades ned pga platsbristFlera andra verksamheter som funnits tidigare i Kriminalvården har fått dras in pga av utrymmesskäl. Klosterverksamheten i Kumla är en av dem. Den innebar att internerna gav sig in i retreat under total tystnad.  - Den gjorde att jag började titta in i mig själv och hitta medkänsla för andra människor, säger en 31-årig morddömd man som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna.  Hör också kriminologen Lena Roxell från Stockholms universitet och Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet om den svåra balansgången som Kriminalvården nu har att gå.  Medverkar gör Lena Roxell, kriminolog vid Stockholms universitet, Martin Lardén, chef för behandlingsverksamheten vid kriminalvården, Matias Arriola, fd narkoman nu vid Kriminellas revansch i samhället KRIS, “Alexander”, morddömd 31åring på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Programmet sändes första gången 9 september 2022.Programledare och producent Annika Östman [email protected]  

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Programmet sändes första gången 23 mars i år. Reporter Jonna [email protected] och producent: Annika Ö[email protected]  

Forskning visar att tjejer och killar med ADHD ofta bedöms olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt.Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige. Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården. Vid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått. I bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna. Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår att läsa Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Ö[email protected]

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

När mer än fyra tusen internationella Alzheimerforskare samlades i Göteborg våren 2023 så var det många positiva tongångar. En ny typ av läkemedel håller på att godkännas och mycket forskning ligger i pipeline. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av föreläsarna professorn i neurologi Marwan Sabbagh från Phoenix i Arizona i USA menade till och med att det kan komma så bra behandlingar mot Alzheimer inom en snar framtid att sjukdomen kommer att gå att leva med som en kronisk sjukdom, på liknande sätt som behandlingar har utvecklats mot bland annat diabetes och hiv.Oklart vilken förbättring Alzheimläkemedel gerMen även om läkemedlen visar effekt så är professorn emeritus i farmakologi och psykiatri Ezio Giacobini kritisk och undrar hur mycket bättre livet blir för en patient i praktiken, även om de nya monoklonala antikropparna visar på en möjlighet att minska mängden proteiner som leder till Alzheimer. Störd sömn kan leda till AlzheimerHelsinborgsfödda Samira Parhizkar, som nu forskar i St Louise i USA, har visat i musstudier att hjärnans mikroglia som ska städa bort skadliga proteiner som kan leda till Alzheimer - att de fungerar sämre vid störd sömn. Något som hon menar går att överföra till människor. För att minska risken för störd sömn menar hon att det gäller att skapa god sömnkvalitet. Medverkar gör också Johan Sandin från Alzecure vid Karolinska institutet och Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik på Karolinska institutet Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea. När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom. Svårt att veta var viruset finnsMånga låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar. I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Små vaccinfabriker byggsNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin. Politiker behövs för att klara av en pandemiDe stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU. Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. Programmet sändes första gången 9 december 2022.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På AstraZeneca labb i Mölndal söder om Göteborg har hon tillsammans med sitt team skapat omogna hjärtceller genom att använda ursprungsceller eller det som kallas stamceller. De omogna hjärtcellerna har sprutats in i hjärtan hos grisar som en cellterapi.Första gången med cellterapi för hjärtatCellerna har hittat rätt till de skadade områdena och lyckats börja slå i takt med det skadade hjärtat de transplanterats in i. Det är första gången forskare har lyckats med cellterapi för hjärtan och där funktionen i hjärtat har förbättrats.Åtta procent bättre funktion av hjärtatHittills har forskarna i Mölndal visat att hjärtfunktionen kan förbättras med åtta procent, berättar Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar. Men det är fortfarande lång väg kvar innan det också går att visa att cellterapi med pulserande hjärtceller skulle kunna vara ett alternativ till hjärttransplantation för de cirka 10 000 i Sverige med allvarlig hjärtsvikt.Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i kroppen på ett bra sätt.En båtmotor eller ett armborstDet finns också andra metoder för de med allvarlig hjärtsvikt. En ser ut som en liten båtmotor och hjälper hjärtat att pumpa ut blodet. Eller vad sägs om små armborstliknande saker som hjälper till att täppa till hjärtklaffarna bättre? Billiga läkemedel testas också i ett projekt där inga läkemedelsbolag är inblandade, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Karin Jennbacka som är projektledare för stamcellsprojekt kring hjärtstamceller vid AstraZenecas labb i Mölndal. Vid labb-bänken finns också Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar, alltså hjärtsjukdomar samt seniorforskaren Sofia Martinsson. Lars Lund jobbar med annan typ av behandling för hjärtsvikt och är professor i kardiologi på Karolinska institutet i Solna.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person. Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.   Programledare och producent: Annika Ö[email protected]  

Sex och lust på äldreboenden och hos dementa personer kan vara svårt för anhöriga och personalen att hantera. Det visar en svensk studie om sjuksköterskors syn på sexualitet hos dementa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På äldreboendet Rönnbäret i Malmö har personalen utbildats och certifierats som ett av Sverige fyra HBTQI-äldreboenden. För en del personal där är det inga konstigheter att exempelvis handla kondomer åt de boende om det önskas, men för andra kan det kännas obekvämt.Första studien om demens och sexualitetMari-Louise Nilsson, forskare och sjuksköterska, har gjort den första svenska studien om dementa och sexualitet. Hon har djupintervjuat tio sjuksköterskor på olika äldreboenden om vilka situationer de har stött på och hur de har hanterat det. Flera anställda efterlyser riktlinjer, men Mari-Louise Nilsson tror att det är fel väg att gå. Pell Uno Larsson, 81-årig fd sjuksköterska och aktivt inom RFSL, menar att det behövs mycket mer utbildning.  Medverkande: Jasminka Ivanovska och Selga, boende på äldreboendet Rönnbäret i Malmö. Yasemin Green Yakisan och Céleste Niklasson undersköterskor på Rönnbäret i Malmö. Mari-Louise Nilsson, som är sjuksköterska samt universitetsadjunkt och forskare. Pell Uno Larsson/81-årig fd sjuksköterska och aktiv i RFSL.Reporter Jonna Westin.   Programledare och producent: Annika Ö[email protected]  

De miljontals som överlevt jordbävningarna i Turkiet och Syrien behöver nu mentalt stöd för att orka ta sig vidare. Får de inte hjälp psykologiskt kan det ge fysiska skador framöver, konstaterar en hjälparbetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var 6 februari i år 2023 som Turkiet och Syrien drabbades av värsta jordbävningen sedan 1939. Över 50 000 personer dog. De många miljoner som överlevde har nu svåra utmaningar. Både fysiskt men inte minst mentalt .Selma vet inte vart hon ska ta vägenSelma är en 73-årig tidigare lärare vars syster bodde vägg i vägg. Hon hörde hur systerns bostad rasade samman. Selmas lägenhet skadades också. Själv klarade hon sig mirakulöst med endast en bruten arm. Hon är sedan länge färdigbehandlad på sjukhuset. Men har ingenstans att ta vägen. Alla hennes 20 anhöriga har dött.Det är en av de överlevande som Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman har mött när hon nu befinner sig i det jordbävningsdrabbade området i Turkiet. Syriska flyktingar i Turkiet berättar också om utsatthet, men att de många bespisningsställena med mat är en hjälp."Kom lika snabbt som en tsunami"Många internationella hjälporganisationer är på plats.- Det går inte att jämföra den här situationen med något annat. Möjligen tsunamin 2004. Den kom plötsligt, slog brett och var förödande, berättar Chessa Latifi från internationella hjälporganisationen Project Hope.Hennes organisation jobbar med att stödja sköterskor och läkare i hur de ska kunna upptäcka patienter som har psykiska besvär efter jordbävningen.Oklart om koleralabben i Syrien fungerarJohanna Lönn, är sjuksköterska som jobbar på uppdrag av Röda Korset, och var i Syrien när jordbävningen slog till. Hon jobbar egentligen med kolerautbrottet i landet, men fick ändra om arbetet med stöd till jordbävningsdrabbade. Hennes kollegor har nu jobbat dygnet runt i fem veckor.- De är utmattade. Men just nu vet vi inte heller om labben som kan ställa diagnoser av kolera fungerar eller har slagits ut av jordbävningen.Tidigare i år drabbades hela Syrien av kolera utbrott. Orsaken är ännu oklar, om det handlar om ändrade rutiner för rening av vattnet eller om den ekonomiska krisen gör att människor dricker billigare och osäkrare vatten.Syrien är sedan 2011 i inbördeskrig. Jordbävningen slog till i de nordvästra delarna. Enligt en FN-kommission har hjälparbetet efter jordbävningen i Syrien fungerat chockerande dåligt på grund av konflikten i landet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Selma, 73-årig tidigare lärare med bruten arm men som inte längre har några anhöriga, Chessa Latifi, hjälparbetare från internationella hjälporganisationen Project Hope, Johanna Lönn, sjuksköterska som arbetare för Röda Korset i Syrien, Sara Heyman, Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Ö[email protected]

Socialstyrelsen sa förra veckan fortsatt nej till mammografi för kvinnor över 74 år. Vissa regioner gör det ändå, men bröstcancerscreening som saknar vetenskapligt stöd för 74-plussare kan därför vara i strid med strålskyddslagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter beskedet från Socialstyrelsen hörde många lyssnare av sig till Ring P1. I Vetenskapsradion Hälsa försöker vi reda ut vad som gäller.Region Norrbotten har länge legat i framkant med mammografi. Politikerna har också beslutat att friska kvinnor upp till 80 år ska få genomgå bröstcancerscreening. Men det gjorde att Socialstyrelsen på nytt undersökte om det finns vetenskapligt grund för den typen av verksamhet, och den visade att det inte finns.  Kan vara i strid mot lagen för de över 74 årRadiologen Joakim Ramos, som är ordförande i nationella gruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, säger att mammografi utan symtom inte uppfyller strålskyddslagens krav på berättigande, och att det därför i princip är olagligt.  I Norrbotten får ändå omkring 250 äldre kvinnor som är oroliga mammografi, trots att det inte finns någon vetenskap som visar att det ger hälsovinster.Bara europeisk forskning om mammografiSocialstyrelsens utredning om att det inte finns forskning om effekterna av bröstcancerscreening för kvinnor över 74 år grundar sig enbart på europeiska data. Man har valt att inte utgå från amerikanska studier trots att många kvinnor som är äldre än 74 år gör mammografi i USA. Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen, säger att de resultaten inte är överförbara till Sverige.  Långa avstånd gör att kvinnor avstårAvstånden för att ta sig till mammografi försvårar för en del. Lyssnaren Mari tänker därför avstå från mammografi eftersom det blir krångligt och dyrt, med en resa  5 mil med egen bil och 30 mil med buss enkel väg, och en hel dag som går åt. Detta sen region Norrbotten satsar på nya apparater med tomosyntes, istället för ambulerande vagnar med äldre mammografer. Ny pilotstudie om kontrastmammografiMycket forskning pågår i Sverige, med tomosyntes som ger tredimmensionella bilder av bröstet. En pilotstudie planeras också med att spruta in kontrastmedel i armen samtidigt som mammografi för att på så vis få en tydligare bild av eventuella tumörer.  Tanken är att mammografin på så vis ska kunna bli mer individualiserad beroende på risk. Men Socialstyrelsen kan inte peka med hela handen och säga att det är den typen av forskning behövs.  Medverkar gör Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen för nationella riktlinjer, Bodil Sundbom som är biträdande verksamhetschef för bild och funktionsmedicin i Norrbotten, Joakim Ramos, ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, Per Hall, professor i onkologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset. Dessutom lyssnarna Mari, Märit Eriksson, Leni Aronsson, Maud Sundström och Linnea Gustafsson som alla hade tagit kontakt med Ring P1 efter Vetenskapsradions inslag förra veckan om mammografi.Har du andra tips på ämnen där Vetenskapsradion Hälsa kan djupdyka i forskningen så mejla till [email protected] Programledare och producent: Annika Ö[email protected] 

Virus har varit betydelsefulla för mänskligheten, trots dess svåra effekter. Men vad beror det på att Läkemedelsverket berättat om covid-vaccinens effektivitet på ett annat sätt än vad en del lyssnare önskar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är lyssnarfrågor som får svar i Vetenskapsradion Hälsa om virus, covid19 och SARS-CoV-2.   Andra frågor som ställs är: Hur kom det sig att två ynka procent tycks ha stått för 90 procent av smittspridningen av viruset som lett till covid? Vad är vitsen med virus – varför finns de överhuvudtaget? Om smittspridningen tar fart - vad behöver man tänka på med ventilation i offentliga lokaler? Hur ska man tänka om man vill träffa barnbarnen men slippa bli förkyld?  Medverkar gör Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien  och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitets sjukhus samt Charlotta Bergquist, vaccinexpert vid Läkemedelsverket i Uppsala. Lyssnarfrågor kommer bland annat från Eli Bartole, Karim Said och Ann-Louise Boman. Reporter Tora Tomasdottir. Ny sändningsdagNästa vecka byter Vetenskapsradion Hälsa sändningsdag. Från och med 23 februari så är det TORSDAGAR 12.09 . Då blir det också repris på kvällen 20.35.            

Ett svenskutvecklat Alzheimerläkemedel har väckt internationell uppmärksamhet, och har snabbgodkänts i USA. Men varför törs läkare inte skriva ut det till vissa patienter, om det skulle godkännas här? Kan livsstilsförändringar vara lika effektiva som läkemedel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var hösten 2022 som lovande resultat presenterades för Alzheimerläkemedlet lecanemab. Substansen har utvecklats av forskaren Lars Lannfelt. Det talades om genombrott, eftersom det under flera årtionden varit många bakslag för läkemedel inom Alzheimerområdet.  DödsfallMen strax därefter så kom rapporter om några dödsfall, efter att studien avslutats. Ett eventuellt samband mellan läkemedlet och dödsfallen utreds, och där bolaget anser att det inte går att se ett orsakssamband. I ett av fallen har ännu inte tillräckligt mycket information kommit in. Hör om vilka patienter som läkare i Sverige tror att man inte vill använda läkemedlet för, om det blir godkänt även i EU.Ändrad livsstilLivsstilsförändringar minskar risken för tidig Alzheimer, och i mindre studier så visar det i det närmaste liknande resultat som lecanemab. Näringsdryckers effekt på Alzheimers sjukdom har också undersökts.  Många lyssnarfrågor har kommit in till Vetenskapsradion Hälsa bland annat från Claes Meijer.Experter som svarar på lyssnarfrågor är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet i Solna samt Oskar Hansson, professor i klinisk minnesforskning vid universitetet i Lund. Fler lyssnarfrågor om Alzheimer får svar i en extrapodd här från Vetenskapsradion hälsa, om Alzheimer och relation till Viagra, minnesutredningar, ärftlighet och Downs syndrom .Programledare Annika Ö[email protected] Lars Broströ[email protected]  

När Vetenskapsradion Hälsa efterlyste lyssnarfrågor om Alzheimer så strömmade frågorna in. Hör experternas svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarfrågorna handlar om allt från om Viagra skulle kunna ha någon effekt på Alzheimer, om Alzheimer kan skapas av infektion eller inflammation eller hur ärftligheten egentligen kan se ut för Alzheimer. Om och när minnesutredningar kring Alzheimer behövs. Frågorna handlar också om hur personer med Downssyndrom med Alzheimer bedöms.Experterna är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet och Oskar Hansson, professor i kliniska minnesforskning vid Lunds universitet.Vetenskapsradion Hälsa som extrapodd har publicerats 10 februari 2023 men tidigare inte sänts i FMProgramledare Annika Ö[email protected] Broströ[email protected]

Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.  TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel.   Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt.    Programledare och producent Annika Ö[email protected]   

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den  här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature. Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Producent och programledare Annika Ö[email protected] 

Om du känner att det inte räcker med den ledighet du haft - så är det faktiskt sant. Många inom vården har gått på knäna under pandemin. Men enligt forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programmet sändes första gången 26 aug 2022.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.  Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna på ett samtal med framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute  vid Oxford university och Martin Ingvar,  hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.    Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 828 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor i världen som lever med akut matosäkerhet är nu 345 miljoner – vilket är en ökning från 135 miljoner bara sen 2019. Närmare 50 miljoner människor lever på gränsen till svält som dödar.Faktorer som brukar nämnas för att förklara bakgrunden till den här situationen är klimatförändringarna, coronapandemin, höjda matpriser, inflation och konflikter. Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom i världen och konflikter och klimatförändringar leder till att miljoner människor tvingats lämna sina hem, vilket ytterligare ökar matosäkerheten.Politik viktigaste orsakenSamtidigt säger experter att det finns tillräckligt med mat i världen för jordens åtta miljarder invånare. Och att svältkatastrofer i princip alltid kan härröras till politiskt agerande, eller brist på agerande.I dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa tittar vi närmare på hungersituationen. Hur kan den förklaras, när så mycket folkhälsoarbete trots allt gått framåt de senaste decennierna? Och vad innebär begreppen matosäkerhet, undernäring och svält? Vilka blir konsekvenserna av för lite mat – för den enskilda individens hälsa men också för en befolkning, och för den unga generationen, som ska växa upp och bli den som försörjer nästa?Medverkande i programmet är Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist vid Unicef Sverige och Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet som bland annat forskar om minne och ansvarsutkrävande efter svältkatastrofer.

Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Fortfarande är omkring 70 procent av invånarna i i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar.  I Kenya missade man nästan smittanI Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade.   Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea.  Och när forskare inte ha överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det.  Rwanda satsar på läkemedelsproduktionNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin.  De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som från nyår får ordförande klubban i EU.   Medverkar gör Mikael Dolsten,  ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. De besökte alla en konferens på Karolinska institutet i slutet av november 2022.Programledare och producent Annika Ö[email protected]   

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten. Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex. I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programledare och producent: Annika Östman [email protected] 

Postcovid, eller det som också kommit att kallats för långtidscovid, kan drabba var tionde person som varit sjuk i covid. Symptomen kan variera starkt, men bland annat har det varit trötthet, minnesproblem och huvudvärk. Men efter sex månader verkar hjärnan ha återhämtat sig hos de flesta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även blodkärlen påverkas vilket forskarna tror kan leda till olika långtidseffekter, som högt blodtryck och anfåddhet. Än så länge väntar forskarna på svar från flera pågående studier.Osäkert hur många som drabbas av postcovidDet är oklart hur många som drabbas av postcovid. Enligt en brittisk studie kan det handlar om var tionde person som har symptom även efter tre månader. Hör experter om vad de säger om covid19 och dess långtidspåverkan på hjärta, hjärna och lungor.Medverkar gör Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär experimentell forskning vid Lunds universitet, Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samt Ulla-Marie Gunner, med postcovid och tidigare församlingsföreståndare och arbetsledare i Immanuelskyrkan i Stockholm.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott. Metoder som vilar på vetenskap och forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.   Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget. Det finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan.  Men det är få utbildade i metoden i Sverige, så det är oklart när de tonåringar och föräldrar som behöver hjälp kan få ta del av det här.   Programmet sändes för första gången i november ifjol.PLE: Annika Östman Producent: Jonna Westin