Vetenskapsradion Hälsa

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Hälsa flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet är en återutsändning från november 2022.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Covid- och influensavaccineringen har nu startat i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omkring två miljoner människor i Sverige behöver vaccinera sig mot covid19, enligt Folkhälsomyndigheten. Varför? I en direktsändning från Folkhälsomyndigheten svarar experterna på frågor om vaccinen inför årets covid- och influensasäsong.Gästerna är Magnus Gisslén, statsepidemiolog tillika professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare i Stockholm och Robert Dyrdak, biträdande överläkare på Klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på Karolinska Institutet.

Årets nobelpris i fysik gick till upptäckten bakom maskininlärning och AI. Vissa forskare menar att evigt liv kan vara möjligt med hjälp av AI, om man laddar upp mänskliga hjärnor i datorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Fast det har gått nästan två år sedan programmet sändes första gången, så ligger superdatorernas kapacitet fortfarande kvar på den här nivån, enligt Anders Sandberg. Men den datorkraften kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor, som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500. - Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset. Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara [email protected] Annika Ö[email protected] 

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.  Programmet sändes första gången 30 mars 2023 Programledare och producent: Annika Ö[email protected]  

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.Världsunikt om behandling av äldres hjärtinfarktDär presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.Ta blodtryckssänkande piller när det är lättastEn annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.Illamående och mjukare hjärta med OzempicDet hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar.ProgramledareAnnika Ö[email protected]

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programmet sändes första gången 7 december 2023.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren och slaktardottern Katalin Karikó lär sig hemma i trädgården i Ungern hur allt hänger ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som senare ledde till snabbt framtagna covidvaccin 2020 under pandemin. Nobelpristagaren riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein, Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programmet sändes första gången 30 nov 2023Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b? Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.Programledare: Annika Ö[email protected]: Björn Guné[email protected]

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen. Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7. Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika Ö[email protected]

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Det här programmet sändes första gången 7 mars i år. Programledare och producent Annika Östman [email protected]

Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många internationella forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor. Hon började ana att stickningarna i benen kunde innebära att att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.Lång tid att få diagnos för SkelleftesjukaDet tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapistudie blev hon glad.-Använd min kropp! Det blir jättebra! Försök att hitta botemedel, säger Eva-Britt i Vetenskapsradion Hälsa.Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapierOrsaken till att Skelleftesjukan, eller det som egentligen heter ärftlig transtyretin amyloidos, har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en enda gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt. Det berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.Medverkar gör:  Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare..Programmet sändes första gången 29 februari.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin?Mästerskap i dopning utan bestämd platsÄn så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de som vill arrangera mästerskapet hävdar att det finns många myter kring dopning.Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm.Programmet sändes första gången 15 februari.ProgramledareAnnika Ö[email protected] [email protected]

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programmet sändes första gången 25 april i år.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Bloggade om traumavårdenStefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com”Kunde föra förvånansvärt mycket”- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programmet sändes första gången 18 april i år.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.Programmet sändes första gången 28 mars i år. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hydrocefalus, eller det som på läkarspråk heter idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), är den allra vanligaste formen av hydrocefalus. Den innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet. Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.Programmet sändes första gången 14 mars i år.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Rockikonen Iggy Pop, 77, har levt ett hårdare liv än de flesta. Idag är han ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil. Intervjun vann Guldörat 2022 som Årets intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som Iggy Pop, eller James Osterberg som han egentligen heter, gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund.Iggy Pop älskar att simmaHan är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Programmet sändes första gången i juni 2022.Lena [email protected]

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Reporter Sara [email protected] Annika Ö[email protected] 

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   “Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  Programmet sändes första gången 25 maj 2022Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association samt Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.Särskilda rum i New York för självmordsbenägnaI New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.Programmet sändes första gången 4 april i årProgramledare och producent Annika Ö[email protected]

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier. Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress. Utplåna skillnader i ohälsa till 2050En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete,  Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. Reporter: Cecilia OhlénProgramledare och producent: Annika Ö[email protected]

Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal. Samtal om rörelse och vilaDet innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal. Vill nå de som behöver det mestMen distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. Anpassade samtal på jobbetAndra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet. – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer  och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på  inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Tips för alla typer av behovI programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och  filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige.Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården.Så lockas hudcellerna till läkningVid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått.Förband som ska kunna sitta kvarI bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna.Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår.Programmet sändes första gången 18 maj 2023.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Ö[email protected]

Många inom vården har länge gått på knäna. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och specialistsjuksköterskan Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  Programmet sändes första gången 26 augusti 2022.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör et av världens största. De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Chris Hani Baragwanath Academic Hospitali i Johannesburg opererar skottskadade dygnet runt. Följ med till Sydafrikanska jättesjukhuset dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.Intimrakning och hårborttagningskrämerKarin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta.Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Programmet sändes första gången 2 november 2023Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association och Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.Särskilda rum i New York för självmordsbenägnaI New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt. Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår forskning i Sverige där ett par hundra patienter får aktiv läkemedelsbehandling. Pillret är egentligen enbart godkänt för akut sjukdom med covid, men nu testas det alltså också mot långtidscovid. De som fått hjärtklappning så fort de reser sig upp efter att det har haft mild covid19 - där finns nu olika teorier om vad det är som påverkar hjärtat.Hör om vilka behandlingar som är på gång.Programledare Annika Östman Producent Lars Broströ[email protected]

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hydrocefalus innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Programledare och producent Annika Östman [email protected]

Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor om att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.Lång tid att få diagnos för SkelleftesjukaDet tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapi studie blev hon glad.-Använd min kropp. Det blir jättebra. Försök att hitta botemedel, säger hon.Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapierOrsaken till att Skelleftesjukan har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt, berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.Medverkar gör:  Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hälsoskolan har fram till februari 2024 hållits med 240 ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen.Idén gav bättre hälsa till ukrainare i SverigeAv de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant.Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan.Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicinProgrammet är en repris från 21 september 2023.Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin?Mästerskap i dopning utan bestämd platsÄn så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de hävdar att det finns många myter kring dopning. Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm.ProgramledareAnnika Ö[email protected] [email protected]

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning.  Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus.Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags.Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt.Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.Programledare Annika Ö[email protected] Camilla [email protected]:  Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen. 

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika Ö[email protected]

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges.Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande:  Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Tjejer och killar med ADHD bedöms ofta olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt.Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programmet sändes första gången 24 maj.Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Ö[email protected]: Lars Broströ[email protected] [email protected]

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan.Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa.Programledare och producent Annika Ö[email protected]

Samtidigt som en ny vaccineringsomgång startat ökar antalet som läggs in på sjukhus med covid. Hör Folkhälsomyndighetens nye statsepidemiolog förklarar vad som händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan startade vaccinationssäsongen mot covid19 och influensa. Men under de tre senaste veckorna har antalet som är inlagda på sjukhusen i Sverige ökat. Kom vaccineringen igång för sent i år för att skydda de sköra och äldre ? Den nya statsepidemiologen Magnus Gisslén samt Helena Hervius Askling, nya expertkordinatorn vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska institutet, klargör situationen.Flockimmunitet kan vara nåddFlockimmuniteten kan vara nådd, enligt statsepidemiologen Magnus Gisslén. Anledningen är att färre nu riskerar att blir allvarligt sjuka. 50-plussare behöver inte vaccinera sig, medan de som är över 65 år eller har underliggande sjukdomar rekommenderas fortfarande att vaccinera sig. Inget mRNA-vaccin från ModernaI årets vaccinkampanj ges inte längre mRNA-vaccinet från Moderna. Enligt läkemedelsverket har det vaccinet visat på fler biverkningar med inflammation på hjärtmuskeln hos yngre. Men Folkhälsomyndigheten menar att det snarare handlar om vilken typ av avtal det är som har skrivits. Olika virus spridsDet är en ökning av spridning av covid i Stockholmsområdet, visar statistik från Karolinska institutet. Även adenovirus, som kan ge långvariga besvär hos barn, men också rhino-och enterovirus ökar. Än så länge har årets influensa inte riktigt kommit igång.Programledare Annika Ö[email protected] Lars Broströ[email protected]

Sjukvårdspersonal kämpar med vård i krigets Gaza. De har brist på sömn, för lite smärtstillande läkemedel och har svårt att rena vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan von Screeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet beskriver vad som är möjligt att göra när bara paracetamol och alvedon finns som smärtstillande. Sara Heyman, Sverigesradios globala hälsokorrepsondent, har varit i kontakt med Mohammad Abu Mughaiseb som är biträdande medicinsk koordinator för Läkare utan Gränser i Gaza. Han berättar om sömnbrist, brist på smärtstillande läkemedel och situationen för gravida och nyfödda. Det finns även tecken på utbrott av kolera i Gaza.