Vetenskapspodden

Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus. Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.  Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.  Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter [email protected]

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.MedverkandeTobias Svanelid, SR Vetenskapsradion HistoriaBjörn Gunér, producentPoddledareLena Nordlund

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.Podden är en repris från 19 februari 2021.MedverkandeTorill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalistBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledareLena Nordlund

En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.Podden är en repris från 18 juni 2021.PoddledareLena NordlundProducentBjörn Gunér

På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.Podden är en repris från 26 mars 2021.MedverkandeNiklas Clarksson, P4 UpplandProducentBjörn GunérProgramledareLena Nordlund

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Podden är en repris från 15 maj 2020.ProgramledareLena NordlundProducentBjörn Gunér

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området.Podden är en repris från 21 maj 2021.MedverkandeBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledareLena Nordlund

När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.Podden är en repris från 9 april 2021. ProgramledareLena NordlundProducentBjörn Gunér

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.MedverkandeBjörn Gunér, Katarina Sundberg och Lena [email protected]

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.Podden är en repris från 25 juni 2021.ProgramledareLena NordlundProducentBjörn GunérLjudteknikerNisse Lundin

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.  Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]    

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducentPeter [email protected]

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen? Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare. Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR KlotetPoddledare: Camilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig. Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel. I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor.I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]

Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut,  kanske redan i april.I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator.ProducentPeter [email protected]

USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till? I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet.ProducentPeter [email protected]

Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra – hur kan ett krig ens bli möjligt?FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten. I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.ProducentPeter [email protected]

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen.Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer.I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv.ProducentPeter [email protected]

Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå.Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: ”Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?”.Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor.Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar – men på lite olika sätt.I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter.ProducentPeter [email protected]

Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att slippa översvämningar som den i Gävleborg och den i Tyskland förra året, måste vi anpassa vårt samhällsbygge på en gång. Det menar Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kom med sin första rapport nu i veckan.Sedan handlar podden om vår längtan efter husdjur under pandemin. Den har fått hundsmugglingen att öka - med risk för att sjukdomar överförs från djur till människa. En sjukdom med 100 procents dödlighet gör det viktigt att ha koll på hälsan hos hunden du köper.MEDVERKANDE: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Marcus Hansson, frilansreporter och Tysklandskännare.ProducenterBjörn Gunér, Peter Normark, Camilla Widebeck

Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger statsminister Magdalena Andersson. Två år av restriktioner har satt sina spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapspodden uppmärksammar också att om Sverige haft kvar kärnreaktorerna i Ringhals eller haft en stor havsbaserad vindkraftspark, så hade vinterns skenande elpriser kunnat dämpas. Det menar Energiforsk. Vad säger det om elsystemet i Sverige?Ekot har granskat vården av unga med psykisk ohälsa, vi frågar oss varför unga mår dåligt idag, och vilka unga det rör sig om. Podden tittar närmare på kriget som verkar pågå virus emellan. Hur fungerar konkurrensen mellan virus, när till exempel influensan tycks ha försenat omikronvågen i Sverige?Till sist möter vi också en av världens mest framstående genetiker, Paul Nurse, som visar sig ha en minst sagt trasslig genetisk bakgrund.I podden hörs: Daniel Värjö, reporter på SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, samt Camilla Widebeck och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.ProducentPeter [email protected]

Regeringsbeslutet om slutförvaret dröjde under torsdagen. Vad innebär beslutet för kärnkraftensframtid och den hållbara energiförsörjningen i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart fattas också beslut om brytning av järnmalm i Kallak, Sveriges största gruvkonflikt har satt luppen på stora frågor som avfolkningen av inlandet och energiomställningen. Dessutom pratar vi om ultraprocessad mat – vad händer med maten när den genomgår den industriella processen? Hur påverkas våra kroppar av att äta den?Många vill försöka förutspå pandemins framtid – finns risken för en backlash när verkligheten inte vill överensstämma med prognoserna?MEDVERKANDE: Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, Niklas ZachrissonProducentPeter [email protected]

Känslan av övergångsfas i pandemin förstärks. Nu sänks karantänskravet, och testningen ses över också. När så många blir smittade får inte samhällets viktiga funktioner stanna upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom finns en gräns för vår anpassningsförmåga. Även om vi som människor har förmågan att ändra på oss, till och med medvetet ”förbättra” våra personligheter, så finns gränser för hur långt begränsningar av vår personliga frihet kan gå.  Vi pratar också om myggor som modifierats med en dödsgen för att ta kål på honmyggor – och konsekvenserna för ekologin. Och intresset har varit stort för norrskenet som skådats ovanligt långt söderut i landet. Vad kan medborgarobservationer ge vetenskapen? I programmet hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och Sara Sällström och Lena Nordlund på Vetenskapsredaktionen.Podden leds av Gustaf Klarin.ProducentPeter [email protected]

De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom ställer sig regeringen positiv till att klassa kärnkraften som hållbar. Och så har ett genförändrat grishjärta transplanterats till en människa för första gången. I podden hörs: Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Sara Sällström. Dessutom SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.ProducentPeter [email protected]

Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DART-projektet som går ut på att krocka en asteroid ur sin bana, kan vara början på ett planetärt skyddssystem. Och James Webb-teleskopet kommer att ta oss närmare svaret på frågan om universums ursprung och om det finns liv på andra planeter. Här på jorden finns redan förutsättning för liv i överflöd. Men frågan är om vi under året kan pressa ner utsläppen som hotar livets utveckling på vår planet. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Ulrika Björkstén, Björn Gunér.ProducentPeter [email protected]

2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har upplevt ett andra år av en global pandemi, sett forskningen kraftsamla och ett nytt vaccin rullas ut i världens länder.  Samtidigt har klimatfrågan kommit upp på dagordningen på ett kanske tydligare sätt än tidigare - när forskningen ännu säkrare kunnat peka ut sambanden mellan koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen.I podden hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson, Sara Heyman.ProducentPeter [email protected]

Det är inte de stora julfesternas år, men tid att krypa upp i läsfåtölj eller TV-soffa. Här är Vetenskapsradions bok- och filmtips för julen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du kan prova en framtid med interplanetära resor, förundras över grodan som äter upp sina barn och spottar ut dem igen, eller få verklig insyn i hur en dement människa tänker. Vetenskapspoddens filmtips: The Father, En runda till, Dune, 2001 - A Space Odyssey. Vetenskapspoddens boktips: Empire of Pain, Patrick Radden Keefe, En amerikansk epidemi, Johan Cullberg, Blå & Przewalskis häst, Maja Lunde, På naturens axlar: hur tio miljoner arter räddar ditt liv, Anne Sverdrup-Thygeson.I podden hörs Camilla Widebeck, Sara Sällström, Lars Broström, Sara Heyman.ProducentPeter [email protected]  

När omikron sprider sig explosionsartat i Norden, hur långvarigt skydd ger vaccinerna jämfört med en tidigare covidinfektion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och nu vill företagen satsa på solkraft i Sverige. En stor solcellspark planeras i Skåne. Frågan är om anläggningar av den här typen kan samexistera med natur och jordbruk?I podden hörs: Camilla Widebeck, Lena Nordlund, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson. ProducentPeter [email protected]

Nu har datum satts för regeringens beslut om slutförvaret av kärnavfallet, något som kan få stora konsekvenser för kärnkraften i Sverige och frågan om kärnkraftens roll i klimatkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom har nya rekommendationer kommit för att föregå en smittvåg över julen. För att lösa mer lokala och privata frågor krävs nu ett civilkurage för att leva så smittsäkert som möjligt, menar forskare. Något som man också tänker extra på under Nobeldagen.I programmet hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Annika Östman, Lena Nordlund.ProgramledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected] 

Den nya coronavarianten Omikron har börjat dominera i Sydafrika och mycket tyder på att den kommer att ta över i Sverige också. Frågan är om vi vågar hoppas på en mindre dödlig variant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom har beredskapen höjts för att införa nya rekommendationer och restriktioner redan nästa vecka. Och vaccinationsbevisen har visat sig fungera för att få vissa grupper i Europa att gå och vaccinera sig. Men andra grupper har snarare stärkts i att inte vilja vaccinera sig. Sedan har vi mött Nobelpristagare som varit ovanligt öppna. Pandemins isolering har fått flera av pristagarna att våga visa sina känsligare sidor.I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Ulrika Björkstén, Sveriges radios Vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Lena Nordlund, Vetenskapsradion.ProducentPeter [email protected] 

I veckan skickade NASA och Space X iväg DART en guldglimrande låda som ska ut i rymden och krocka en asteroid ur sin bana ett första rymdexperiment i planetförsvar. För risken finns att asteroider hamnar på kollisionskurs med jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och mindre dramatiska planeträddare är de som tar fram mer stryktåliga grödor, som ska se till att vi får mat på bordet även i en klimatförändrad framtid. Dessutom gjorde även Albert Einstein misstag – de finns dokumenterade i några misslyckade uträkningar, som i veckan såldes på auktion för 11,7 miljoner euro.I programmet hörs: Björn Gunér, Ulrika Björkstén och Sara Sällström.ProducentPeter [email protected] 

Svenska kycklingen har rödlistats i Världsnaturfondens köttguide och branschen reagerade med skarp kritik. Båda sidor lutar sig mot egen forskning om hur djuren mår, men vem ska man tro på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom säger miljöprofessorn Johan Rockström sitt om det avslutade Klimatmötet och blickar framåt. Nu finns möjligheten att kontrollera ländernas nationella utsläppsplaner varje år. Och nettonollmålen för koldioxidutsläpp som stora industriländer kommit med kan ändå tolkas som att vi är på rätt väg.Och covidsmittan i Europa oroar – nu tas covidtestningen upp i Sverige igen och vaccinationsbevis ska införas. Frågan är hur julen blir i år. I programmet hörs: Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, och Gustaf Klarin, Björn Gunér och Niklas Zachrisson från Sveriges radios vetenskapsredaktion. ProducentPeter [email protected] 

Världens två största utsläppare ska samarbeta mer för klimatet, meddelar USA och Kina på COP26-mötet. Det handlar om kolomställning, metanutsläpp och bevarande av skog. Många gläds över att dialog inletts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under kommande år ska utsläppsjättarna Kina och USA samarbeta kring en rad frågor som rör klimatet – och sträva mot att uppnå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Frågan är hur de ska lyckas med det? Dessutom pratar vi om elflygets chanser att lösa klimatproblemen med våra flygresor, och vilka som offras när stora energiomställningar görs. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Björn Gunér och Ulrika Björkstén, från Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. ProducentPeter [email protected] 

Det har skett en hel del på klimatmötet i Glasgow nya avtal för skogsskydd och för att minska metanutsläpp avtal som bland annat Brasilien skrivit på. Nu väntar de riktigt tuffa förhandlingarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minskningen av metanutsläpp har diskuterats tidigare i år och kunde tidigt avtalas om på Cop26-mötet. Men avtalet mot skogsskövling var lite mer överraskande, särskilt att Brasilien skrivit under, ett land där skövlingen av regnskog ökat under de senaste åren. Frågan är om landet kommer att leva upp till avtalet. I programmet hörs: Gustaf Klarin, Sara Sällström och SR Klotets Mona Hambreus. Dessutom Sara Heyman som berättar om den nya smittvågen av covid-19 i delar av Europa, och om hur lock down i Tyskland har påverkat unga människors psykiska hälsa. ProducentPeter [email protected]