Vetenskapspodden

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Lotta Linde-Rahr

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick. Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också. Programledare: Lena Nordlund Sidekick: Christer Engqvist Gäster från Lunds universitet: Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Producent: Björn Gunér  

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem. – Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han. Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson.  Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom. Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog. Medverkande: Mona Hambraeus och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden. Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien. Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion". Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser. Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa. Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.

Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idrottshistoriker, etnologer och herrfotbollslandslagets psykologiske rådgivare är med i podden, där vi diskuterar tillsammans med Radiosportens Susanna Andrén hur våren har varit och hur den här sommaren blir. Många förknippar sommaren med stora idrottshändelser, men i år blir det alltså varken fotbolls-EM eller OS. Och fotbollsmatcherna spelas utan publik. Det påverkar också resultatet visar forskning. Under friidrottstävlingarna Impossible Games i Bislett vann Armand Duplantis mot närmaste konkurrenten som tävlade hemma i sin trädgård i Frankrike. Men Duplantis klarade inte försöket på 6.01. Han sa efteråt att det var spöklikt i den tomma arenan och att han saknade adrenalinet han brukar få av publiken. Publiken är med och skapar idrottsevenemang, och har genom historien också varit viktig. Och kan alltså påverka resultaten. Medverkande: Susanna Andrén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse LundinProducent: Björn Gunér

Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luktsinnet är viktigt både för att överleva och må bra, men samtidigt det sinne som vi vet minst om. Vi diskuterar vad förlorat luktsinne vid covid-19 kan bero på, men också vad avsaknad av luktsinne betyder rent generellt. Studier har visat att det både kan leda till övervikt och depression, berättar Johan Lundström, luktforskare på Karolinska Institutet. Och så pratar vi kroppslukter, som Pentagon hoppas kunna använda sig av, men också dem vi försökt dölja sedan 1600-talet. Och om doften av grisurin, som är ett sexualferomon - kanske också för människor. Är vi rovdjur eller bytesdjur förresten, vi människor? Den frågan kan våra näsor också ge oss svar på, och så hör vi vilken doft luktforskaren Bill Hansson längtar efter, när han nu kliver av jobbet som vicepresident för Max Planck-instituten. Medverkande: Annika Östman och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss, med hjälp av Ekots grävgrupp, i vad han sa, vad som ledde fram till Sveriges strategi och vad som gick fel. Varför landade vi i just den strategi vi gjorde, som skiljer sig så från de flesta andra länder? Vi hör bland andra Anders Tegnell, i en färsk intervju. Medverkande: Emelie Rosén, Daniel Öhman och Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nils LundinProducent: Björn Gunér

Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Patient zero" var ett uttryck som kom till av misstag, när någon tolkade bokstaven O som en nolla i aidsepidemins tidiga historia. Och det ledde närmast till en demonisering av den kanadensiske flygvärd som snart blev kallad Patient noll i en vetenskaplig studie. Hans namn läckte ut och plötsligt publicerade medier både namn och bild och beskrev honom som mannen som tog aids till USA. Det stämde inte. Senare visades att den virusstam han bar på hade funnits i USA sedan 1960-talet och var spridd även hos andra. Mannen dog i aids och behövde aldrig vara med om de grova publiceringarna men de påverkade hans efterlevande starkt. Och nu har termen "patient noll" börjat användas om covid-19-fall. – Åh nej, inte igen, säger historikern Richard McCay från Cambridge University, som skrivit en lång artikel i nätttidskriften The Conversation om varför vi inte bör använda uttrycket. Det är otydligt, förvirrande och missvisande, tycker han, förutom att det är stigmatiserande på grund av historien om hur det uppkom. Vilket språk vi använder har med förtroende att göra, och i Vetenskapspodden får vi också höra Hans Rosling, från en inspelning under ebolaepidemin, där han förklarar hur viktigt förtroende är. Han berättar en historia om ett oväntat hinder i smittspårningsarbetet, som kunde lösas bara genom en lokal kollega som visste hur han skulle prata med de inblandade. I slutet av podden pratar vi också om klusterspridning av covid-19, som har börjat diskuteras alltmer. Medverkande: Camilla Widebeck och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder rymdfeber i USA och somliga ser det här som något av en spännande fortsättning på Apolloprogrammet. Det är första gången någonsin som ett kommersiellt företag tar människor till ISS och så här långt ut i rymden, vilket markerar starten på en ny era i rymdfarten. Från USA har inga astronauter kunnat lyfta sedan 2011 då transport med rymdfärjorna till ISS lades ner. Sedan dess har de varit hänvisade att köpa plats på de ryska Sojuz-farkosterna, för att komma till ISS. Astronauterna som är med om denna första provflygning heter Robert Behnken och Douglas Hurley. De är rutinerade och har båda åkt med rymdfärjan till ISS två gånger, men det var alltså mer än tio år sedan. Men den här gången är inte strålkastarljuset lika mycket på dem, som på superentreprenören Elon Musk, vars företag SpaceX alltså ligger bakom bygget av Crew Dragon. Vi hör bland andra astronaut Christer Fuglesang och rymdexperten Sven Grahn, om planerna. På onsdag den 27 maj är det planerat att Crew Dragon skjuts upp. Fotnot: Det är inte första gången en privatbyggd farkost tar en människa ut i rymden, vilket stod tidigare. Detta har justerats. Här kan ni höra vår tidigare rapportering om hur privata aktörer tog människor ut i rymden. Medverkande: Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Ljudtekniker: Nisse Lundin

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Medverkande: Ulla de Verdier och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag ser det som att jag donerar min hälsa, säger Gavriel Kleinwaks, en av de runt 14 000 frivilliga som anmält sig till en uppropssida för sådan här forskning. Än så länge har ingen sådan här studie dragits igång, men det diskuteras på fullt allvar inom forskarvärlden, nu senast i tidskriften Science. Vi diskuterar också exempel på preliminära studier och lösa forskningsresultat som far över världen och slås upp som sanningar i den här tiden. Ett sådant exempel är nyheten om att över 200 personer i Sydkorea hade fått covid-19 en andra gång, trots att de nyss haft sjukdomen. Det visade sig bero på att testet gjorde utslag även på döda, inaktiva viruspartiklar som man har kvar efter att ha varit sjuk, så det stämde alltså inte. Dessutom tar vi upp ordkriget som blossat upp mellan USA och Kina, där Trump beskriver pandemin som en attack mot USA från Kina, en attack som är "värre än Pearl Harbour och World Trade Center". Med osäkra forskningsresultat och mycket ovisshet är det ett svårt läge för beslutsfattare och forskarvärlden, och aldrig tidigare har det producerats så många forskningsrapporter på så kort tid, om samma ämne. – Det gäller att försöka hitta de relevanta studierna, säger en av forskarna som går upp i ottan och går igenom nattens skörd av studier för att försöka hinna med. Medverkande: Ulrika Björkstén, Hanna Sahlberg och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila

Musik är en av de få saker vi lätt själva kan ta till som individer, för att klara oss igenom den här krisen, säger forskaren Elvira Brattico. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i musiken roll i coronatider, både som tröstare, informationskanal och ett kitt som håller oss samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elvira Brattico är professor i neurovetenskap med musiks påverkan på hjärnan som forskningsområde. Hon säger att musik är effektivt för att reglera vårt humör och kan hjälpa oss just nu. När vi lyssnar på musik de gillar så sätter olika hjärndelar igång och kommunicerar, hjärndelar som har med belöningssystemet och motivering att göra. Det sker även om sångerna är sorgliga. De ledsna sångerna aktiverar också ett nätverk som kopplar ihop hjärndelar som har att göra med självreflektion och kontemplation - tankar om vilka vi är och vart vi är på väg i framtiden. – Att förstå vilka vi är och vår roll i världen kan vara viktigt just i osäkra tider som nu, säger Elvira Brattico. Vi pratar också med Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson om all bra musik som nu poppar upp på den afrikanska kontinenten och som samtidigt är ren information om hur vi ska bete oss för att minska smittspridning. Och så om all humoristisk coronamusik som produceras på många håll i världen. Vi får också höra lite av P2:s digitala kör som till slut blev över 700 medlemmar, som sjunger "Vintern ra" på distans. Och Vetenskapsradions kör klämmer också i med en tröstsång. Medverkande: Samuel Larsson och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nils Lundin

Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har pratat med olika forskare om vikten av att röra sig nu under krisen, och det visar sig att det kan ske ganska snabba förändringar som hjälper oss. Och det handlar både om immunförsvaret, grundfysiken och psyket. Men för alla som har svårt att hålla motivationen uppe även i vanliga fall, kan det vara extra svårt nu när rutinerna rubbas, och de vanliga aktiviteterna kanske är inställda. Vi får bland annat hjälp av en motivationsforskare och en idrottsfysiolog att komma igång. Viktigt är att hitta sin egen nivå och sådant som håller i längden. Lena Nordlund, som tycker det är ganska tråkigt att träna (förutom att simma som hon inte gör nu) testar allt från travolta-moves i ett discopass från Australien, till yoga, tabata och "7 minute workout". Liksom att bara resa sig lite oftare från kontorsstolen och gå ut och gå med en låtsashund. Vi får också höra Sveriges Radios Asienkorrespondent, Peder Gustafsson, som varit på samma hotellrum i Auckland, Nya Zeeland, i över en månad, och berättar att det är lätt att bli lite håglös. Han tycker det är tråkigt att promenera när man knappt får lämna kvarteret. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En försiktigt optimistisk Anders Tegnell tycker kurvorna i Stockholm går åt rätt håll. Men misslyckandet att skydda de äldre är något de måste jobba vidare med, både för att förstå vad som gick fel, och för att smittan inte ska fortsätta att spridas till  äldreboende och äldreomsorg dit det ännu inte nått. Anders Tegnell tror att det finns en hel del att lära av Norge och hur de gjort inom äldreomsorgen. Och det handlar både om hur den strukturellt är uppbyggd, och att de testade personalen mer i ett tidigt skede. Medverkande: Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle SjöströmProducent: Björn Gunér

Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns inga enhetliga regler, och somliga sjukhus gör undantag när det handlar om dödssjuka. Då kan anhöriga få vara med. Men om man inte får det finns det många sätt att ändå få ett avsked utan att träffas rent fysiskt. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i varför reglerna finns och hur de hanteras. Och får råd om hur man ska göra när man inte får ses. Och så hör vi om de senaste siffrorna från Sverige som visar att det går att få en stillsam sista tid för de allra flesta som avlider i covid-19. Ett tungt ämne, men vi måste prata om döden ibland, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska Institutet. Medverkande: Jonna Westin och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i tester, vad de säger och inte, hur säkra de är och vad det precis nu godkända antikroppstestet kan betyda. Och så pratar vi om den alltmer aggressiva tonen mot de vi tycker gör något som kan sprida smitta. Hör om tjugoåringen som blev påhoppad på sociala medier när hon bad om hjälp för att kunna komma hem från Frankrike. – Det har jag aldrig sett förut, säger Johan Giesecke, WHO-rådgivare som har lång erfarenhet och varit med om fem epidemier. Medverkande: Ulrika Björkstén och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar hur det kunde bli så allvarligt så fort i norra Italien och särskilt i Bergamo. Och varför så många inom sjukvården blev smittade. Vi hör en av läkarna från det största sjukhuset, Papa Giovanni XXIII, i Bergamo, där hälften av de 1000 sängplatserna är fyllda med covid-19-patienter och alla intensivvårdsplatser är slut. Kan det bli så i Sverige? Och så jämför vi med Kina, där de säger att antalet nya dödsfall nu är lika med noll. Kan vi lita på siffrorna därifrån? Medverkande: Ulrika Björkstén, Björn Gunér och Hanna Sahlberg Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

Prata med varandra, dela de goda exemplen och gå ut på promenader. Vi tar hjälp av en katastrofpsykolog för att förstå hur vi beter oss och hur vi borde bete oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid tider av smitta sätter ett automatiskt psykologiskt beteendemässigt immunförsvar igång. Det gör att vi drar oss undan när vi är sjuka, men också att vi som är friska omedvetet försöker undvika  personer som vi tror är mer sannolika att smitta oss. Det här gör att vi blir mer avvaktande mot personer som inte är lika oss. Det är ett trubbigt system, som inte alltid leder oss rätt, och kan därför vara viktigt att vara medveten om. Vi pratar också om varför den svenska strategin skiljer sig så mycket från andra länders, och hur vetenskapliga olika bedömningar är. Och så går vi igenom forskningsläget från veckan som gått, och får en kemilektion i hur tvål kan vara så bra mot virus. Medverkande: Ulrika Björkstén och Katarina SundbergProgramledare Lena Nordlund Producent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar varför fladdermöss sägs ligga bakom så många smittor, och vad det är med vilddjursmarknaderna som gör att smittämnen sprids. Djursmittor började sannolikt dyka upp när vi började ha husdjur och leva närmare djur. Ibland hade vi ju till och med  djur inne i husen ibland. Men förr var konsekvenserna inte lika stora – kanske blev många i en by sjuka, eller rentav dog, men folk rörde sig inte lika mycket så grannbyn kanske klarade sig. Det är nu, med vår livsstil och vår folkmängd, som sådana smittor har börjat sprida sig allt snabbare. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, beskriver oss människor som en monokultur för smittämnen – alltså att vi, som blivit så många och finns överallt, är en idealisk livsmiljö som gör att smittämnena kan spridas. Och att djurens livsmiljöer krymper gör också att vi får vilda djur närmare oss, som vi tidigare inte varit i kontakt med. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sara Sällström, Annika Östman och Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Tekniker: Nils Lundin

I Japan har de ett eget ord för att jobba sig till döds, karoshi. Men är det här något som bara sker i Japan? Nej, det tror inte forskarna även om det finns stora skillnader i hur vi stressar som gör att det är ovanligare här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hör vi Nozumo och Shinubo Watanabe, vars pappa/make dog i det som kallas karoshi för 20 år sedan, när han bara var 40 år. Vi diskuterar vad som är så speciellt i Japan som gör att det är vanligare där. Men vi hör också om några svenska fall, som sannolikt var samma sak. Dessutom pratar vi med Agnès Parent-Thirion, som forskar om arbetsliv på forskningsorganisationen Eurofound. Hon berättar bland annat om det mycket uppmärksammade fallet i Frankrike, när anställda tog livet av sig på France Télécom – och där tre tidigare chefer dömdes till fängelse i december 2019 för att de mobbat personal för att få dem att sluta, en sorts extremfall av psykisk stress. Och så hör vi psykologen Anna Bennich som föreläser på företag för att få oss att stressa mindre och känna igen varningstecknen innan vi drabbas av sjukskrivning på grund av stress. Hugo Westerlund, forskare på Stressforskningsinstitutet, forskar bland annat om vilka yrken som är mest utsatta, och det är i de jobb där vi har mycket med människor att göra. – Det är ju lättare att koppla av från saker än det är från människor, säger han. Medverkande: Johan Bergendorff och Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

Hur ska det gå med längdskidåkning som bred, folklig sport om vi får fler snölösa vintrar? I Vetenskapspodden hör vi idéhistorikern Sverker Sörlin och snö och skidåkning som kulturarv och längdåkningsprofessorn HC Holmberg om hur man bäst tränar till Vasaloppet snöfattiga säsonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena och hennes kompis Lotta är långt från elitmotionärerna som jagar snö, tränar i stakmaskiner på gym och åker rullskidor. De ger sig ut i spåren med kaffetermos i ryggsäcken för att få en mysig utflykt. Men i södra Sverige har det varit svårt de senaste säsongerna. Och för många av årets Vasaloppsåkare har årets träningssäsong varit extra svår. Somliga har inte alls lyckats träna på snö. I programmet hör vi elitmotionären Martin Höglund, som hoppas placera sig bland topp 500, som han gjorde förra året. Han berättar hur han lagt upp träningen, för där han bor har det inte varit någon snö alls i år. Idéhistorikern Sverker Sörlin pratar om snö som något existentiellt, men också något som kan väcka ett miljöengagemang. Men att vi är ett skidåkande folk med ett arv från Gustav Vasa är faktiskt lite av en myt. HC Holmberg är professor i idrottsvetenskap och har bidragit med mycket forskning om längdskidåkning genom åren, och tekniker att träna inomhus. Men han tycker också att skidåkning ska göras ute i skogen, eller i fjällen,  om det ska kännas riktigt bra. Medverkande: Lars Broström, Marie-Louise Kristola och Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Tekniker: Janne Juuttila

Läkaren som slog larm om coronaviruset, och sedan dog, har blivit en symbol för yttrandefriheten. Han kan vara den som orsakar kinesiska regimen dess värsta kris hittills. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bilden på läkaren Li Wenliang används i protesterna, särskilt en teckning där hans munskydd blivit täckt av taggtråd. I Vetenskapspodden diskuterar vi det kinesiska systemets roll i smittspridningen. Vi får veta hur viruset fungerar och sprids, vilka åtgärder som satts in och vilken vetenskaplig grund som finns för att det fungerar. Medverkande: Hanna Sahlberg, Annika Östman och Lena NordlundProducent: Björn Gunér

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som den som nyligen tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser. Fortfarande vet forskarna inte om det är en hundvalp eller en vargvalp eller något däremellan. Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam. Men vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur. Medverkande: Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena [email protected]

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande:Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena [email protected]

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Medverkande: Lena Nordlund och Björn Guné[email protected]