
Vetenskapspodden
276 episodes — Page 3 of 6

Rekordvärmen – så spräcktes 2 graders-snöret
För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu. Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen. I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Abort – om kvinnokamp som skapar förändring
På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.Från kirurgisk abort till tabletter.Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Marie Liljedahl

Oljan på våra stränder – så kan vi slippa den
Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Guné[email protected]

Från sci-fi till cli-fi – så kan fantasin hjälpa oss i klimatkrisen
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlBöcker och filmer som nämndes i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare:”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris”Monstersamhället” - Herman Geijer

Älgen och sillen – nationalklenoder med osäker framtid
Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt. Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Gunér

Nu finns kartan in i hjärnans mysterier
Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad. Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl

Rekordvärmen – ett vykort från framtiden
Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen. Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen. EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt? I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Allt du behöver veta om årets Nobelpristagare
Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMarie Liljedahl

Nobel – upptäckterna som ”gjort störst nytta”
Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte? Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

De förgiftade: Ansvar måste tas för PFAS i vattnet
Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet. Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducenterMichael Borgert och Marie Liljedahl

Här är svinen krya trots afrikansk svinpest
I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden
Människor som bor på månen och Mars och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMichael Borgert

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur
Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Flykten från nyheterna när kriser dominerar
Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning. I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)
En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter [email protected]

Vinet och cigaretterna – vågen av förbud och skärpta råd (R)
Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.Podden är en repris från den 30 mars i år. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna (R)
Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Podden är en repris från 9 juni 2022.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Människan tar ett nytt stort tekniksprång
Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden. Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Så måste behandlingen av tjejer med ADHD förbättras
Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Hans snilleblixt kopplar samman världens teknik
Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

AI:s gudfader Geoffrey Hinton överger sin skapelse
Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporterPoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Så ska Sverige bli ett land drivet av vätgas
Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidbeckProducentPeter Normark

Vårtecknen avslöjar det förändrade klimatet
En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hörs: Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Tumult i riksdagen för återställandet av våtmarker
Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat. Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra. I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Så söker man efter liv på Jupiters månar
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Elon Musk och experter varnar – bromsa AI
Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Vinet och cigaretterna – ny våg av förbud och skärpta råd
Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

En sista skarp klimatvarning – nu stäms svenska staten
I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Bråket om labbläckan som blev ett politiskt spektakel
Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Tegnells triumf – låg överdödlighet under pandemin
Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder. Så var den svenska strategin rätt då?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Diabetes 2 – Mats tog rodret i sitt liv för att bli medicinfri
2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Så blev Rysslands angrepp mot Ukraina ett skyttegravskrig
När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Efter jordbävningen – byggtekniken som kunnat rädda liv
Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Sveriges varmare klimat förskjuts norrut – en meter i timmen
Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Rekordjakten på vår inavlade varg
Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

El Niño – här är åtgärderna mot kommande extremväder
El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar. Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]

Gruvjättens lyckade PR-kampanj – om de sällsynta jordartsmetallerna
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normark

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter [email protected]

Kriget och hungern – så ska matosäkerheten brytas
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter. Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser. Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Superteleskopet blickar bort medan jorden skriker på lösningar
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar. Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Skjut schimpanser med ena handen – skydda djurarter med den andra
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

USA:s fusionsgenombrott – militärlabbet som ska ge oss evig energi
Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner? Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Häpnad och oro över chatboten som fått internet i spinn
En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa? Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Växthusgasen som läcker utan att vi har koll
Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion KlotetKina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Camilla Widebeck

Bråket om rymdstenen avgörs i unikt rättsfall
En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Dyr månresa – samtidigt kräver fattiga länder klimatskadestånd
Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]

Dolda utsläpp avslöjas av artificiell intelligens
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Klostret dolde en hemlighet – världens äldsta stjärnkatalog
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Limma fast sig i E4:an – klimatkrisen och aktivisternas metoder
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan? Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]

Miljödepartementet läggs ner – Ebba Busch blir klimatministerns chef
Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]