Vetenskapspodden

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.Poddledare och producent: Björn Guné[email protected]@sr.se

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.Det här avsnittet sändes första gången i juni 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro. Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]@sr.se

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet. Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Kan förflytta sig på land, simmar 800 mil för att dö och har gäckat forskare i tusen år. Vetenskapspodden reder ut dagens ål-mani och varför den förtjänar sin hajp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är grejen med ålen egentligen? I år är det fem år sen boken Ålevangeliet av författaren Patrik Svensson kom ut. Den har getts ut i 35 länder, sålts i jättestora upplagor, fått mängder av priser, blivit till opera och i översättningen ”The book of eels” hamnat på New York Times topplista. En bok om en fisk! Vetenskapspodden reder ut vad det är med ålen som anses vara så mystiskt, och varför den förtjänar sin hajp.Programledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Medverkande: Karin Gyllenklev och Emelie Bredmar

Årets priser är ovanligt rätt i tiden - två av dem har koppling till AI och pristagarna själva hör till dem som varnar för riskerna med tekniken. De livsviktiga proteinerna är ett annat gemensamt tema och så dyker djuren upp lite överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi summerar den intensiva veckan och den spännande forskningen. Lena minns när hon skrämde sina gravida vänner med vad som kunnat hända om inte mikro-RNA funnits, innan hon själv kände till det nu prisade ämnet. Camilla försöker förklara de tidiga stegen i utvecklingen av artificiell intelligens men vad är skillnaden mellan begreppet ”katt” och själva djuret? Annika frågar kemipristagaren hur viktigt gaming är för att lyckas som AI-forskare och Björn hittar lugnande råd om att man inte måste vara den smartaste killen i rummet för att nå långt. Det räcker att hitta... ja vad?Medverkande: Annika Östman och Camilla Widebeck, reportrar Vetenskapsradion.Ljudtekniker: Jakob LalérPoddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]: Podden har efter att den sändes i radio första gången uppdaterats, där två formuleringar om nomineringsprocessen och mikro-RNA har tagits bort för tydlighet.

Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergPoddledare: Lena [email protected] Björn Guné[email protected]@sr.se

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nationell beredskapsvecka och Vetenskapspodden handlar om första hjälpen. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]@sr.se

Berusade maskar i en labyrint, grisar som kan andas med rumpan, och så skalbaggar med små kepsar som gör dem sämre på att navigera efter stjärnorna. Är det bara kul eller också viktigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt. Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren. Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion. Ljudtekniker: Elvira BjörnfotPoddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]@sr.se

Hur packar man rätt och lagom mycket mat för en fjälltur, och hur mycket trängsel står vi och naturen ut med? Och hur handskas man med en ilsken ren på en parkeringsplats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Lenas första och enda fjälltur blev det bråk om hur länge en chokladkaka skulle sparas. Rätt mat på vandringen är viktigt för att turen ska bli bra, men vad som är rätt mat att bära med sig är lite knepigare att säga. Björn berättar om fjällvandringen han just kommit tillbaka från med snacks kvar i ryggsäcken, Lars Broström reder ut hur man ska tänka kring energiintag och förbrukning, och Joacim Lindwall från Naturmorgon slår ett slag för lata och avspända fjällturer där en påse chips gärna kan få följa med. Poddledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Åska och blixtar fascinerar oss, och även brännskadeläkaren och blixtforskaren. Många är kanske onödigt rädda, men andra av oss borde nog vara mer försiktiga. Hur farliga är egentligen blixtar, vad är det som händer i åskmolnet och i kroppen, och hur undviker man att skadas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var Lena dumdristig när hon satt kvar på uteserveringen i åskvädret, vilka kan inte unna sig ”lyxen” att ta skydd inomhus, hur kan träd både vara farliga och till hjälp vid åskväder, och varför är Uppsala ett världskänt centrum för blixtforskning? Gäst i podden är Fredrik Huss, blixtkunnig överläkare och ansvarig Brännskadecentrum, akademiska sjukhuset i Uppsala, och så har Björn hälsat på hos blixtforskningsnestorn Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära vid Uppsala Universitet. Poddledare: Lena [email protected] Producent: Björn Guné[email protected]@sr.se

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat. Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den. Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.Programledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? Programmet är en repris från 21 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma. Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar. Repris från 23 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. Repris från 16 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.Repris från 11 april 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Repris från 18 april 2024.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.Repris från 22 feb 2024.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.Repris från 7 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Den kan bli flera meter lång och väga uppåt ett halvt ton. Stören har funnits sen dinosauriernas tid, sen kom vi människor och fiskade ut den på många håll. Nu ska Göta älv få tillbaka den atlantiska stören. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den atlantiska stören fiskades ut i Sverige i början av 1900-talet och betraktades som utrotad hos oss. Men efter noggranna förberedelser ska fisken släppas ut i Göta älv, som bevisligen har använts av stören som lekplats. I Vetenskapspodden hör: Lisa Henkow, fältreporter Naturmorgon, och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

En drös ormliknande robotar släpps ner på Saturnus måne Enceladus. Efter eget huvud borrar de sig genom öppningarna i isskorpan, ner i havet som döljer sig därunder. För att hitta främmande liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visionerna för den självstyrande tekniken kan vara hisnande, men också jordnära. Nu utvecklas autonoma drönare för att både utforska rymden och användas i våra jordiska gruvor.Men medan entusiasmen är stor bland utvecklarna av de självstyrande drönarna, har det gått trögt för de som vill ta fram självkörande bilar. Efter att ha satsat över 100 miljarder kronor, lade Apple nyligen ner sitt försök att skapa en bil som kör på egen hand. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma. Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar. I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö. I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.Producent: Peter Normark

En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen. I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.Poddledare: Lars BroströmProducent: Peter Normark

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål. Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Podden är en repris från 1 februari i år. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst. Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.ProducentPeter Normark

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.PODDLEDARE: Camilla WidebeckMEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.PRODUCENT: Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter NormarkProgrammet är en repris från 18 januari 2024.

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? I Vetenskapspodden hörs: Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.Poddledare: Björn GunérProducent: Peter Normark

Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front. Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024. Medverkar gör: Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.Podden är en repris från 19 oktober 2023.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl

Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet? Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan. Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet. Poddledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlPodden är en repris från den 2 november 2023.Böcker och filmer som nämns i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare:”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris”Monstersamhället” - Herman Geijer 

Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark  

Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöteMed 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Marie Liljedahl