Filosofiska rummet

Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: ”Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader – är fördelar som stegras optimalt vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän”. Så vilken roll spelar byråkraterna i vårt samhälle och vilka konflikter hamnar de i?Medverkande är Jonathan Metzger, urbana och regionala studier vid KTH, Marie Halldin, planarkitekt på Upplands Väsbys kommun och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Med ökande medicinska möjligheter går det idag att göra mer än man kanske bör. Läkaren Jenny Lindberg, filosofen Jeanette Emt och sjukhusprästen Daniel Brattgård diskuterar etiska dilemman i vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ända sedan Hippokrates och fram till ganska nyligen har strävan i vården varit att göra det yttersta för att hålla patienten vid liv. Men i takt med den teknisk-medicinska utvecklingen uppstår allt oftare frågan om man verkligen bör göra allt man kan.Ett filosoferande samtal mellan Jenny Lindberg, läkare som forskar om värdekonflikter inom njursjukvården, Jeanette Emt, filosof som undervisar i medicinsk etik och Daniel Brattgård, sjukhuspräst och före detta ledamot av Statens Medicin etiska råd, SMER.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I juletid väcks en fråga som man kan blunda för, eller diskutera: Är det rätt att äta djur? Ben Bramble, Jeanette Thelander, Rolf Axel Nordström och Tobias Linné väljer det senare alternativet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Få frågor väcker så mycket engagemang som frågan om man bör äta djur. Sällan blir heller skillnaden tydligare mellan åsikt och praktik: Den som efterfrågar argument för och emot köttätande, vilket Filosofiska rummets redaktion gjorde på sin facebook-sida, tycks få överväldigande många fler argument mot att äta kött, än för. Ändå undviker bara cirka en av tio svenskar att djur som föda. Djurrättsförespråkare Jeanette Thelander, sociolog Tobias Linné och den ekologiska och etnologiska köttproducenten Rolf Axel Nordström diskuterar frågan. Vi hör också en intervju med den australiensiske djurrättsfilosofen Ben Bramble, som nyligen varit med och skrivit och gett ut antologin The Moral Complexities of Eating Meat.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men sannolikt gav han ett tidigt och stort bidrag till någon sorts svenskt politiskt medvetande. ”Minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss”, citerar Anders Ehnmark Geijer i sin bok om den politiske tänkaren. Två nu verksamma sådana, författarna Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss därför om Erik Gustaf Geijer.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall diskuterar vad som kännetecknar ett öppet samhälle, och varför det är så viktigt att värna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett fungerande samhälle kännetecknas av vissa värden, som dock ibland står i motsättning till varandra. Öppenhet kan tänkas stå mot säkerhet, jämlikt och allmänt deltagande mot effektivt beslutsfattande och långsiktig hållbarhet mot personlig frihet.Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall, huvudsekreterare i Demokratiutredningen diskuterar det öppna samhället mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling diskuterar bästa sättet att tänka: ensam eller i grupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi befinner oss i de sociala mediernas era. Aldrig förr har vi kunnat kommunicera med så många, så snabbt och enkelt. Förtjänsterna och poängerna tycks många, massans vishet visar sig i bland annat all fiffig programvara som kommer till kollektivt, med öppen källkod. Men kanske skapar sociala medier ett underskott på asocial meditation, på den egna personens egna tankar och idéer, långsamt utgrunnade i upphöjd och avskild, avkopplad och nedkopplad ensamhet?Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling tänker tillsammans med en publik på Ängelholms bibliotek. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn diskuterar vem som bör ställa klimatproblemen tillrätta. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det börjar bli bråttom nu. Isarna smälter, regn och översvämningar ökar i omfattning. Om vi fortsätter som nu kommer vattennivån att höjas en meter fram till år 2100. I världen rubbas ekosystemet, och livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning påverkas negativt.Inför den stora klimatkonferensen i Paris i december diskuterar filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn vems ansvaret är att rädda världen undan de kraftiga klimatförändringarnas härjningar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

F d sexsäljaren Pernilla Persson, socialantropolog Petra Östergren och filosoferna Cathrine Felix och Roland P Martinsson diskuterar prostitution. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Amnesty International och flera andra stora organisationer vill se en avkriminalisering av prostitution. Som ett sätt att skydda dem som säljer sex. Vilka är de bästa argumenten mot sexhandel? Och finns det några goda argument för rätten att sälja sexuella tjänster?Vi ställer frågorna till Cathrine Felix, filosof som bl a undervisar i mänskliga rättigheter, Pernilla Persson, f d prostituerad, Petra Östergren, socialantropolog som ska doktorera på den svenska sexköpslagen och Roland P Martinsson, filosof och författare.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Elisabeth Hjorth, författare och etiker och Jonna Bornemark, filosof, om människor på flykt och människor i trygghet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att tvingas leva på flykt kan märka en människa för livet. Hjärtlösa smugglare, barn i livsfarliga båtar på öppet hav, tältläger och taggtrådsstängsel. Flyktingkatastrofen kan beskrivas som en av vår tids kollektiva existentiella frågor. Men även den som lever i trygghet innanför muren kan uppleva en maktlöshet inför flyktingars grymma verklighet. Empati är grunden för humanism, men hur långt räcker den? Kan vi skapa en humanism där varje människas sårbarhet och skörhet är den gemensamma nämnaren?

Gregor Noll, Anna Lundberg och Jerker Karlsson diskuterar förhållandet mellan lagen och den goda viljan, utifrån dagens flyktingsituation. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Malmö Centralstation. Jag delar perrong med en just anländ familj från Syrien. Vilka rättigheter har jag, vilka har de och vem tillförsäkrar oss dem?Dagens flyktingsituation ruskar om oss och får oss att ifrågasätta hur vissa givna begrepp förhåller sig till varandra: Gränser till mänskliga rättigheter, lag till moral, stat till demokrati.Filosofiska rummet gästas av folkrättsprofessor Gregor Noll, mänskliga rättigheter-docent Anna Lundberg och etikdoktorand Jerker Karlsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen.Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt.Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Magnus Jiborn, Sofia Nerbrand och Roland Paulsen diskuterar möjligheten att få vara med och bestämma på arbetsplatsen också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. All makt åt folket! Förutom makten över ekonomin, då...För lika självklar som medborgarnas inflytande är över politiken i vår parlamentariska demokrati, lika otänkbar tycks medarbetarnas inflytande vara inom företaget i vår kapitalistiska ekonomi.Varför i hela friden det förhåller sig så diskuterar Magnus Jiborn, filosof, Sofia Nerbrand, liberal debattör och Roland Paulsen, sociolog och vänsterdebattör.

Fysikerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson och författaren Helena Granström samtalar om den gåtfulla mörka energin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Big bang! Startskottet för universum och allt som existerar i universum. Eller... kan det vara så att något fanns före Big bang, krafter som ledde fram till den stora urladdningen? Såna här tankar väcks till liv av det som astronomer, strängforskare och fysiker kallar den mörka energin eller den kosmologiska konstanten. Om det här har fysikern Ulf Danilsson skrivit boken Mörkret vid tidens ände och det är också ämnet för veckans program. Medverkande är Ulf Danilsson, författaren Helena Granström med bakgrund inom fysiken och fysikern Ingemar Bengtsson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup diskuterar den nazism och antisemitism som bekräftas i Heideggers anteckningsböcker från 1930-1950 talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Heidegger och nazismen.Den tyska filosofen Martin Heidegger var en av den västerländska filosofins största tänkare under förra seklet. Men han var också känd nazist. Ändå väckte det förvåning när hans anteckningsböcker från 1930-1940 talet nyligen publicerades. Där framkommer det att han också var antisemit, vilket han förnekat i en intervju före sin död. Medvekande: Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup. Programledare och producent Peter Sandberg.

Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under ungdomsåren tilltar oftast en insikt om att man måste ta ansvar för sin egen person. Så småningom måste man kanske rentav måste börja ansvara för andra, till exempel sina eventuella barn eller åldrande föräldrar. Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Detta diskuterar två just myndiga gymnasister, Joy Mbatha och Lo Owman Foster, med filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 år och författaren Sigrid Combüchen, 71 år. Programledare är Lars Mogensen, 50, producent Thomas Lunderquist, 44. Författaren Sigrid Combüchen, 71, filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 och nyss myndiga gymnasisterna Joy Mbatha och Lo Owman Foster funderar på vad en vuxen är för varelse, under ledning av Lars Mogensen, 50.

"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda."Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån den här mekanismen kommer - naturligtvis finns det även här en evolutionär förklaring. Vi diskuterar också om "vi-och-dommandet" är ofrånkomligt och rentav ibland av godo, och om inte: Hur motverkar vi det?Gäster hos Lars Mogensen denna vecka är etikforskaren Elisabeth Gerle, kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och journalisten Lars Åberg. Producent: Thomas Lunderquist.

När började människan prata? Och varför pratar vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar. Vad man vet är att vi härstammar från språklösa apor och att språkförmågan bör ha utvecklats under de senaste trehundratusen åren. Frågorna bland dagens språkforskare är om är om vår hjärna har ett biologiskt utvecklat språkorgan eller om det är en del av hjärnans vanliga kognitionskapacitet eller är kanske språket helt enkelt en mänsklig uppfinning? Gäster: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Hur Homo blev sapiens av Peter GärdenforsTankens vindlar av Peter Gärdenfors Gryning över Kalahari av Lasse Berg Programmet är en repris från maj 2010  

Hästen och människan har en lång historia tillsammans. Det tycks vara något med de stora, sensuella, energisprittande varelserna och deras själfulla ögon som griper människan på ett djupare plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och många ryttare och hästintresserade hävdar att människa och häst som individer kan nå en unik själslig kontakt och förståelse. Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott och den största handikappidrotten. I veckans program möts två ridande filosofer, Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola och Petra Andersson, praktisk filosof vid Göteborgs universitet, samt Mari Zetterqvist Blokhuis, pedagogiklärare på ridskolan Strömsholm.Programledare och producent Peter Sandberg.

En polis konfronteras dagligen med våld och hot och möter medmänniskor vars liv fallit i spillror. Dessutom bär man vapen och har laglig rätt att använda våld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansökningarna till polishögskolan blir allt fler för varje år, och därmed höjs också kraven på vad som är en bra polis.  Polisyrket kan beskrivas som ett existentiellt yrke, kraven på moralisk insikt och gott omdöme är höga.På Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola ger man kurser där verksamma poliser i essäform försöker formulera vilka praktiska kunskaper som står i centrum för yrket och vad som är en bra polis.Gäster är Anders Åhrlin, polisen i Örebro, Jenny Algård, polisen i Jordbro och Ulla Ekström von Essen, idéhistoriker och kursansvarig.Programledare och producent Peter Sandberg.

En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten – för att bara nämna några dumheter. Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, ”Om vanlig tillfällig dumhet”. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Veckans citatEn dumbom finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom.Nicolas Boileau, L’Art poétique (1674)Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag inte säker. Albert Einstein (obekräftat)

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal – alltsedan stoikerna – pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

2012 begav sig Thomas Lunderquist till USA och träffade filosofiprofessorn Hubert Dreyfus vars bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikten mellan tro och vetande har blossat upp på nytt. Nyateister som Richard Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas religion. Men det finns också ett ifrågasättande av den hårda religionskritiken: Även om man inte är religiös eller tror på något övernaturligt, så söker människor mening, förklaringar och sammanhang. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age.Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om?Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet?Meningarna krockade när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänkte högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö 2011, under ledning av Lars Mogensen. 

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken beskrivs Ulrich som att ”De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem.”I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna eller ens de akademiska filosoferna hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man:- Nå, han har mycket att vara ödmjuk över.Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet?Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Stockholms nya stadsbibliotekarie Katti Hoflin och kulturjournalisterna Jenny Maria Nilsson och Olof Åkerlund tipsar om bra böcker för den filosofiskt lagda att läsa i sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Påbjuden sommarläsning: Monstret i mig av Johan Tralau, Om våld av Hannah Arendt, Min synpunkt på anarkismen och andra essäer av Stig Dagerman, Odysséen av Homeros, Strändernas Svall av Eyvind Johnson, Var är min syster? av Sven Nordqvist och Handbok i livets konst av Epiktetos.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är smak en social eller sensorisk fråga? Musikern Caroline Leander, filosofen Jeanette Emt och smakentusiasten Stellan Hökfelt smakar, smackar och snackar om saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Möjligen vänder vi oss för mycket utåt och lyssnar för mycket på andra, när vi ska ta reda på vad vi gillar och inte. Smak kan vara ett sätt att lära känna sig själv och bli en självständig människa.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas med dialogen. Har de rätt?Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Av blott goda känslor blir ingen god konst, sägs det. Hur det egentligen förhåller sig diskuteras av Elisabeth Schellekens Dammann, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och Ola Larsmo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konst kan vara uppbygglig, men den kan också provocera. Den kan vara vacker, men också olidligt ful och hemsk. Nu florerar föreställningen att konsten bör vara ett redskap mot orättvisor och förtryck, men också åsikten att vi tenderar att övervärdera konst med ett gott budskap. Det handlar om det Goda och det Sköna, och om och i så fall hur dessa begrepp hänger ihop, när Lars Mogensen samtalar med filosofen Elisabeth Schellekens Dammann, kritikern Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och författaren Ola Larsmo i en undervisningssal i Engelska parken på Uppsala universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vinst: en ful morot? Samtal mellan styrelseproffset Pernilla Ström, ekonomen Lin Lerpold och filosofen Joakim Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingen vill förlora. Snarare vill alla vinna, och många drömmer väl rentav om Den Stora Vinsten. Och vinst må vara en nödvändig morot, en drivkraft och motor i vårt kapitalistiska system. Se bara hur det gick för femårsplanernas Sovjetunionen! Ändå betraktas vinst ofta som något fult, och många vill rentav förbjuda vinster i vissa av samhällets domäner. Finns det några alternativ till vinst, eller några alternativa vinster som inte är ekonomiska men ändå eftersträvansvärda? Vinstens väsen - ett fall för styrelseproffset Pernilla Ström, ekonomen Lin Lerpold och filosofen Joakim Sandberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den 24 maj är det avgörande regional- och lokalval i Spanien och de traditionella partierna utmanas av helt nya krafter som en följd av sociala rörelser och finanskrisen. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid - protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den spanska ungdomsgenerationen räknar med att få det sämre ställt än sina föräldrar. Hur påverkar en ekonomisk kris politiken och solidariteten i ett land? Podemos och Ciudadanos är helt nya partier som kanaliserar människors längtan efter fördjupad demokrati och mindre korruption. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid – protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Elin Klinga, Reuben Sallmander, Jenny Jägerfeld, Sara Belfrage och Markus Bylund två skådespelare, en psykolog, en författare och en IT-forskare diskuterar den flytande privatsfären på en teaterscen i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en alltmer digitaliserad tid, när vår minsta handling på nätet kan och kommer att registreras och användas till all möjliga upptänkliga ändamål, kan det vara på sin plats att fundera över vad som då händer med vår personliga integritet – vad nu den är? Vad har vi tidigare lagt i begreppet och hur förändras det? Eller är vår privatsfär på väg att lösas upp eller glömmas bort när alla fantastiska nya möjligheter liksom täcker över alla nya risker som de medför?Diskussion inför publik på Elverket, Dramaten i Stockholm mellan Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Sara Belfrage, filosof och Markus Bylund, IT-forskare. Skådespelarna Elin Klinga och Reuben Sallmander deltar också med bland annat en kortpjäs av Harold Pinter.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Historikerna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Lina Sturfelt diskuterar framtiden - eller är tredje världskriget redan nutid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att andra världskriget uppstod som en följd av hur det första slutade är en allmänt spridd uppfattning. Kommer ett tredje världskrig uppstå som en följd av hur det andra slutade, för i dagarna sjuttio år sedan? Vad är över huvud taget ett världskrig, och hur påverkar det vårt sätt att tänka? Tre historiker, varav en ägnar sig åt mänskliga rättigheter och har skrivit sin avhandling om första världskriget i svensk föreställningsvärld, en är expert på underrättelseanalys och en expert på Öst- och Centraleuropa, diskuterar under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att själva begå grymheter? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Nästa år äger den rikaste procenten av jordens befolkning mer än alla andra tillsammans, enligt hjälporganisationen Oxfam. Petter Larsson, Johan Norberg och Lena Halldenius diskuterar om det är ett problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oxfam beräkar vidare att världens åttio rikaste personer snart kommer att äga mer än den fattigaste hälften av alla människor. De exakta siffrorna kan diskuteras, men faktumet tycks obestridligt: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar. Är detta också ett rättviseproblem? Diskussion mellan vänsterdebattören Petter Larsson, den liberale debattören Johan Norberg och filosofen Lena Halldenius. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på hög nivå där ettor och nollor skapar en motsvarighet till den biologiska hjärnans funktioner? Kan robot en känna doften av en ros och uppleva något som liknar en mänsklig sinnesupplevelser? Och kan ett artificiellt medvetande lära sig av sina erfarenheter? Medverkande är Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker diskuterar kring ämnet historia och identitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är historia? Hur just vår tid på jorden gestaltas beror på händelser i det förflutna och på hur våra förfäder format den värld vi idag lever i. Men ska att skriva historia ses som en vetenskap eller som en kreativ, litterär aktivitet? Historia skapar vår identitet som individer och som nation. Men är ämnets syfte att skapa grund för identitet och stabilitet eller att ge en grund för kritik av befästa sanningar? Medverkande är Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt diskuterar tradition och kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi tänker på traditioner och kulturarv så tänker vi oftast på seder och bruk som tas över från tidigare generationer och på så sätt lever vidare i en kultur. Men ”tradition” är också ett mångtydigt begrepp, tradition är viktigt för den kulturella identiteten, men är också politiskt laddat. Vem äger traditionen, vem tolkar den, och hur ska den som står utanför kunna bli delaktig. Södertörns högskola bedriver ett projekt som handlar om tid, minne och representation och utifrån de tankarna ska vi i två program dels ta upp frågan om tradition och kulturarv, och dels frågan om historia och identitet. Veckans program handlar om tradition och kulturarv och gäster är filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Sverker Sörlin, idéhistoriker, Aase Berg, poet och Fredrik Svanaeus, filosof, diskuterar vår rädsla för sjukdom och svaghet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med vår självbild den dag vi drabbas av sjukdom?  Vad är starkt och vad är svagt i en människa? Är sårbarhet ett uttryck för styrka? Om det här skriver  idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Rädslan för svaghet, en berättelse om sjukdom, smärta och löje, som vi diskuterar i veckans Filosofiska Rummet Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH, Aase Berg, poet och skribent och Fredrik Svenaeus, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Vår rädsla för svaghet av Sverker Sörlin.

Vad ska vi med bildning till när vi kan få veta allt via Google på 0,13 sekunder? Ett samtal från Halmstads föreläsningsförening mellan Eva Mark, Amina Boulaabi och Björn Lind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gång i tiden var det fint att vara bildad. Idag vet vi knappt längre vad ordet bildning betyder. Kanske har det nåt att göra med litterär kanon, med hur mycket man kan recitera Tegnér eller referera till Platon. Nu kan vi få veta det mesta om det mesta genom en googling som tar en bråkdels sekund. Ändå: Finns det någon plats för, något behov av, bildning också i vår tid? I år fyller Halmstads Föreläsningsförening 125 år, och med anledning därav har Filosofiska rummet spelat in veckans samtal på plats i Halmstad. 0 0 1 87 498 Thomas Lunderquist AB 4 1 584 14.0 Normal 0 false false false SV JA X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:SV;} Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att själva begå grymheter? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att göra alla människor jämlika. Är jämlikhet alltså ens eftersträvansvärd, och i så fall: vilken sorts? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hur gör man, med tanke på människans inneboende viljesvaghet - akrasia? Ett samtal mellan dramatikern Christina Ozounidis, filosofen Jeanette Emt och Per Johnsson, psykolog, under ledning av Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyårsdagen genomlevs i eftertankens kranka blekhet för miljoner svenskar, som mot bättre vetande uttalat mer eller mindre högtidliga utfästelser om ett sundare leverne under 2015. För, viljesvaga som vi är, hur stor är chansen att vi lyckas hålla vårt nyårslöfte? Vi tror oss vilja en sak, men gör en annan. Akrasia, kallade de gamla grekerna det. Vad är detta fenomen, finns det alls och vad beror det i så fall på? Och hur i all världen ska vi bära oss åt för att lyckas fimpa för gott, eller släpa oss till gymmet två gånger varje vecka hela året, eller vad det nu kan handla om? Är vi dåliga människor om vi bryter vårt nyårslöfte, eller bara mänskliga?