Filosofiska rummet

Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skärmar varje dag, måste vi kanske börja fundera på vad vi egentligen sysslar med, vad vi tjänar och vad vi förlorar, vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss. Samtal mellan författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten, medieexperten och entreprenören Gustav Martner och författaren och psykologen Siri Helle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro. Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chimpansernas taktkänsla, Johanna Österling, rytmikpedagog som doktorerat i musikvetenskap om hur kroppen griper musik och hur musik griper kroppen, och Guy Madison, professor i psykologi som bland annat forskar om rytm, musik, tid och tajming. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka och minska värdet på övriga invånare bostadsrätter, väller helt andra sidor fram hos de till nyss så goda grannarna. Serien väcker intressanta frågor, till exempel om relationen mellan moral och gruppfavorisering: Vad är viktigast för oss människor, att handla rätt eller passa in i gruppen? Om detta samtalar William Spetz, skådespelare i Balkongkriget, med filosofen Lena Halldenius och sociologen Mikael Klintman. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Böcker som nämns i samtalet är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, av Timothy Snyder och Gruppens grepp. Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans, av Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson.

En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorna hopar sig, som så ofta i det här programmet.

Vi befinner oss i en rädslokultur, säger förståsigpåarna. Stämmer det, och vad är i så fall utmärkande för en sådan? Lars Fr H Svendsen och Lasse Dencik tänker högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Rädslokulturen gör oss inte bara onödigt oroliga och rädda; den hindrar också människor från att utöva sin makt och sin potential, samtidigt som den inkräktar på och inskränker vår frihet”. Så skriver den brittiske sociologen Frank Furedi i sin nya bok ”How Fear Works” (Hur rädsla fungerar). Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen (bl a Rädslans filosofi) och socialpsykologen Lasse Dencik diskuterar existensen av en rädslokultur, vad rädsla gör med oss som individer och samhälle - och om vi inte faktiskt har fog för att vara rädda? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg. Programmet är en repris från i februari -18

Frankensteins monster väcker tankar om såväl ensamhet och empati som artificiell intelligens. Mary Shelleys tvåhundra år gamla skräckroman är en av tre böcker som tipsas om och diskuteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den som verkligen lyckas lägga sig i den materiella eller metaforiska hängmattan i sommar kanske undrar vad hen ska läsa där? I programmet presenteras tre förslag: Elisabeth Hjorth tipsar om Mary Shelleys tvåhundraårsjubilerande skräckroman Frankensteins monster, som vid närmare eftertanke rymmer flera olika filosofiska tankefrön. Lena Andersson rekommenderar Sofisterna, en sammanställning och nyöversättning av sofistiska texter, gjord av Dimitrios Iordanoglou. Bo Isenberg har för sin del läst och gillat en betraktelse över socialklassens betydelse, Tillbaka till Reims, av den franske sociologen Didier Eribon. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Av filosofen Herakleitos texter återstår bara korta meningar eller enstaka ord som en gång förmodligen utgjorde en större helhet. Men fragmenten har ändå haft en enorm filosofisk betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Herakleitos blomstringstid inföll runt år 500 f.v.t. Han tillhörde försokratikerna, som verkade före de stora filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles. Bland fragmenten finns gåtfulla ord som "Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" ”Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast” och ”Större del i döden erhåller större del i livet”. Herakleitos var viktig för de antika filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles, men har också inspirerat giganter som Hegel, Nietzsche och Heidegger. För Nietzsche var han rentav den störste inspiratören. Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Marcia Cavalcante-Schuback vid Södertörns högskola och filologen Dimitrios Iordanoglou vid Uppsala universitet. Programledare och producent. Lästips: Herakleitos Fragment av Hans Ruin och Håkan Rehnberg.

Är det möjligt, lämpligt och kanske rentav nödvändigt att tilldela en flod, ett berg eller en äng juridiska rättigheter? Pella Thiel, Visa Kurki och Magnus Jiborn diskuterar med Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetandets värld berättades i veckan om Whanganui-floden på Nya Zeeland som, inspirerat av ursprungsbefolkningen maoriernas holistiska natursyn - ”Jag är floden och floden är jag” - tilldelats juridiska rättigheter i en ny lagstiftning. Med tanke på vetenskapligt alltmer bekräftade uppgifter om människans menliga inverkan på naturen behövs kanske ett synsätt liknande många naturfolks, att människan är en del av den snarare än dess herrar och betvingare? Ett sätt att åstadkomma en sådan mer hållbar natursyn kan vara att tilldela naturen juridiska rättigheter. Det är i alla fall en tanke som prövas av ekologen Pella Larsdotter Thiel, filosofen Magnus Jiborn och juristen Visa Kurki. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad är ett gott samhälle? Det är en fråga med många svar. I veckans samtal låter vi tre peruanska forskare diskutera den med utgångspunkt i de förändringar deras land genomgått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peru har de senaste decennierna haft en stark ekonomisk utveckling samtidigt som korruptionen genomsyrar politik och näringsliv och över 70 procent av arbetsmarknaden är svart. Den globalisering som skapat protektionism och gynnat ledare som Orbán i Ungern och Trump i USA väcker sannolikt andra frågor i ett fattigt utvecklingsland som Peru. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Hur har den analytiska filosofin kommit att bli så dominerande i Sverige? Samtal mellan filosof Wlodek Rabinowicz, idéhistoriker Victoria Höög och sociolog Carl-Göran Heidegren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På redaktionen gillar vi att tänka att vad vi gör inte är ”ett program om filosofi”, utan snarare ”ett filosoferande program om vad som helst”. Men ingen regel utan undantag. I samtalet diskuteras vad svensk filosofi är idag och hur den har kommit att bli sådan. Varför har det som brukar kallas analytisk filosofi blivit så dominerande, på den kontinentala filosofins bekostnad? Gästerna filosoferar också om hur det filosofiska tillståndet i Sverige - om man kan tala om något sådant - förhåller sig dels till andra akademiska ämnen, dels till det offentliga samtalet och samhällsutvecklingen i stort. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan med handlingar och beteenden som tar former som individen tappar kontroll över. Så vad är beroende och varför berusar sig människan? Medverkande är filosofen Fredrik Svenaeus och Jörgen Herlofson och Katarina Danielsson, båda psykiatriker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi vänjer oss vid manicker som skapats för att tillfredsställa snart nog alla våra mänskliga behov, bekräfta oss och ge oss ständiga kickar: vad gör det med vårt behov av varandra, alltså av andra människor av kött och blod? Familjen, vännerna, den krävande partnern - Är de alla snart obsoleta? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade ”post sanning”-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sanningsenligt? Behöver vi verkligen mer fiktion? Hur mycket fiktion klarar Sverige, och världen? Kanske är det så att fiktionen är visionär, kanske kan vi med just fiktionens och fantasins kraft föreställa oss nya möjliga vägar vidare… Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Joanna Doona och Per Grankvist diskuterar hur språket, tonen, kommunikationen i sociala medier påverkar oss och vår syn på världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att de sociala medierna skapar så kallade filterbubblor som bekräftar vår världsbild ibland in absurdum, har upprepats så ofta att det nästan blivit sanning. Per Grankvist har skrivit en bok om detta, hur vi stryks medhårs av facebooks algoritmer och bara serveras sådant som vi redan gillar: Den stora bubblan - hur tekniken formar vår världsbild. Nu utmanas dock den sanningen av medieforskare, som säger att inget tyder på att vi skulle vara mer benägna i dag än förr att omge oss med åsikter och fakta som bekräftar oss i vår förståelse av världen. De eventuella effekterna av de eventuella filterbubblorna, hur vi skapar våra olika världsbilder, bekräftelsejäv och skillnaden mellan kunskap och bildning diskuteras av författaren Per Grankvist och medieforskaren Joanna Doona. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

2018 är ett intensivt idrottsår. Vinter-OS är avklarat en succé för Sverige, inte minst på damsidan - och i sommar väntar Fotbolls-VM för herrar i Ryssland. Men vad är idrott, filosofiskt sett? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk idrott har rötterna i det antika Grekland, där Olympiska spel hölls redan på 700-talet före vår tidräkning. Då handlade det främst om att springa, kasta, hoppa, brottas men idag omfattar Svenska Riksidrottsförbundet allt från Fotbollförbundet till Varpaförbundet. Men vad tänker filosofer om idrott? Är idrott en naturlig del av att vara en Homo Ludens – en lekande människa? Och vilken roll spelar idrotten i våra liv och i samhället? Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Gustav Strandberg och Jonna Bornemark. Programledare och producent Peter Sandberg.

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken ”Frankrikes världshistoria”. Men han framhärdar i att historien tjänar till att ”depaysera” eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen.” Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (”Frankrikes världshistoria”), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg.

Flyktingmottagandet i Sverige är inte alltid friktionsfritt. I sin bok Mellan klan och stat skriver journalisten Per Brinkemo att det beror på bristande förståelse av kulturella olikheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår stora tillit till staten och andra, också okända medborgare, för med sig ett beteende i Sverige som skiljer sig markant från andra kulturers. För en verklig integration är det viktigt att vi på djupet förstår hur annorlunda samhällen väldigt många flyktingar kommer ifrån. Det hävdar journalisten Per Brinkemo. Här samtalar han med sjuksköterskan och debattören Nalin Pekgul, utvecklingssamordnaren Sadiye Altundal och integrationsforskaren Sayaka Osanami. En invändning mot Brinkemos fokus är att för att åstadkomma verklig integration måste man snarare fokusera på likheter än olikheter människor emellan. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

I det antika Grekland fanns en tolerans för sexuella lustar som idag är tabubelagda eller varit det tills nyligen. I den nya boken Grekisk Eros beskrivs den antika sexualiteten och kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ” Lust, drift, passion går som en rödglödgad tråd genom antiken, medeltiden och modern tid, både vad gäller känslornas intensitet och aversionen mot för mycket eller ”fel” sorts sexuell utlevelse”. Så skriver Eva-Carin Gerö - professor i antik grekiska – i nya boken ”Grekisk eros, kärlek och erotik i det antika Grekland”. Och den erotiska praktiken i det antika Grekland har varit omtvistad och provocerande. Den idag förbjudna pederastin , ”gossekärleken”, gruppsex, sex med djur, prostitution och den länge förbjudna och tabubelagda homosexualiteten, hela paletten av sexuella begär. Gossekärleken finns beskriven i Platon dialog Gästabudet och Aristofanes komedier. Gäster är Eva-Carin Gerö, författare, Richard Wottle, stiftsprost i Visby stift och Stefan Foconi, författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken i programmet: Grekisk Eros av Eva-Carin Gerö.

Den 27 januari var det 73 år sedan Auschwitz befriades. Förintelsens fasor har sedan dess knappast kunnat förnekas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ändå finns det fortfarande många som just förnekar Förintelsen av sex miljoner judar, eller argumenterar för att ”Hitler gjorde rätt” - eller som hävdar båda sakerna samtidigt! Vad kommer det sig att judehatet fortfarande är så utbrett? Vilka idéer är antisemitiska idag? Hur förhåller sig företeelserna antisemitism och antisionism till varandra; kan man motsätta sig existensen av staten Israel utan att vara antisemit? Dessa frågor och flera diskuterar socialpsykologen Lasse Dencik med teologen och författaren Svante Lundgren. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Är tänkande ett inre prat kopplat till vårt talade språk eller finns ett eget tänkandets språk? Hur uppstår begrepp, associationer, kan vi stoppa oönskade tankar och var går gränsen för vårt tänkande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du som läser det här har under dagen haft åtskilliga tankar, stort och smått, vad du ska äta till lunch eller kanske vad som händer efter döden. Stunder av intensivt tankearbete och stunder av stillsamt vegeterande. Filosofen Tim Bayne har skrivit boken Tänkandets natur om hur vi tänker, förhållandet mellan tanke och språk, om djur och mycket små barn kan tänka och om vi rentav har ansvar för vad vi tänker. Medverkande är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Gustaf Gredebäck, som forskar om spädbarns tänkande. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Tänkandets natur av Tim Bayne

Hur kan vi bli bättre på att bry oss om varandra? Samtal mellan socialpsykologen Torun Lindholm, läkaren Stefan Einhorn och journalisten Eva-Lotta Hultén. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Psykoanalytikern Ludvig Igra (1945-2003) påstod i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet (2001) att grymhet under vissa samhälleliga omständigheter kan utvecklas av praktiskt taget vem som helst. En av fientlighetens vanligaste former, skrev Igra vidare, är likgiltigheten. Med utgångspunkt i Igras tankar samtalar journalisten Eva-Lotta Hultén, som själv skrivit boken Resan från mörkrets hjärta - om ondskans och godhetens mekanismer, läkaren Stefan Einhorn (Konsten att vara snäll, Medmänniskor, De nya dödssynderna) och professorn i socialpsykologi Torun Lindholm med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Politiken i västvärlden har sina rötter i den antika atenska demokratin för bortåt 2500 år sedan, då Sokrates diskuterade med folk på gatorna. Men hur ser relationen ut mellan filosofi och politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är politik för något – filosofiskt sett? Alltså inte politisk filosofi; liberalism, marxism och andra ismer, utan vad som kännetecknar politiken och dess roll i våra privata och kollektiva liv. I en ny avhandling – The politics of truth - har filosofen Anna-Karin Selberg fokuserat på tre filosofer som formulerat sig kring filosofins förhållande till politik, och vice versa: Martin Heidegger, Hannah Arendt och Michel Foucault. Och i veckans program handlar det om politik, filosofi och sanning. Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Jonna Bornemark och Gustav Strandberg. Programledare och producent Peter Sandberg.

Frågan om liv i universum står högt på listan över sådant vi gärna vill veta. Och många forskare lutar idag åt att vi inte är ensamma. Så vad skulle klara bevis för att vi inte är ensamma betyda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Påhittiga människor har i alla tider haft idéer om hur vi ska signalera till likasinnade ute i rymden. Astronomen Joseph von Littrow ville på 1800-talet gräva en cirkulär, tre mil bred, kanal i Saharaöknen som skulle fyllas med fotogen. Genom att tutta eld på kanalen nattetid så skulle man visa folk på venus och mars att här på jorden finns det minsann intelligent liv. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå.

Hjälper filosofin när vi funderar över rätt och fel, eller styrs vi mest av magkänsla och intuition? Filosoferna Marcus Agnafors och Ingmar Persson i samtal med berättaren Christina Claesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En grillad kyckling kan innehålla mer än saftigt kött innanför det knapriga skinnet. Den kan väcka olika frågor om relationen mellan känslor och moral, och man kan rent teoretiskt föreställa sig den som ett objekt för sexuell åtrå. Om hur människan fattar beslut i moraliska frågor och om vitsen med tankeexperiment handlar veckans upplaga av Filosofiska rummet. Filosoferna Marcus Agnafors - som skrivit boken Moraliska provokationer - och Ingmar Persson funderar och diskuterar med författaren och berättaren Christina Claesson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka mekanismer ligger bakom sexuella övergrepp? Åsa Wikforss, Lena Halldenius och Jenny Maria Nilsson diskuterar med Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En bra tumregel för att lösa ett problem är att först förstå vad problemet är. Känn din fiende! De senaste veckornas störtflod av vittnesmål om sexuella övergrepp av olika slag väcker frågor om vilka mekanismer som är i görningen. Räcker det att hänvisa till ruttna sociala normer eller kulturella strukturer för att förklara fenomenet? Ny vetenskap visar ju att människan utöver den sociala inlärningen är en varelse vars handlingar också i hög grad styrs av biologi och evolution. Filosoferna Åsa Wikforss och Lena Halldenius diskuterar med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledaren Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Bör politiken styras av verkligheten eller möjligheten, kunskapen eller viljan? Samtal om vetenskap och beprövad erfarenhet inom politiken med Shirin Ahlbäck, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politik är det möjligas konst, sa Otto von Bismack. Politik är att vilja, sa Olof Palme. Men politik bör väl på något sätt också utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet? Av utopiska luftslott byggs knappast några stabila stater. Samtidigt: vad vore demokratin om politiska beslut skulle grunda sig bara på forskare och andra experter? En svår nöt för statsvetaren Shirin Ahlbäck, filosofen Johan Brännmark och kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson. Samtalet är inspelat i samband med en vetenskaplig konferens i ämnet vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad har kroppen med tankar och kunskap att göra? En hel del, om man får tro barn- och skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att det numera finns flera vetenskapliga indicier för att kropp och sinne är intimt sammanflätade med varandra, till och med oskiljaktiga, så kvarstår den traditionella cartesianska uppdelningen mellan kropp och själ eller sinne i folks medvetande. Inom kognitionsvetenskapen börjar man dock intressera sig alltmer för något som kallas kroppsbaserad kognition: Kroppen har mer att göra med tänkandet än vad man tidigare trott. Denna insikt får konsekvenser i vår alltmer stillasittande, allt mindre kroppsarbetande samtid. Skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom lägger ut texten. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är Magnus Florin, dramatens chefsdramaturg, Cecilia Sjöholm, filosof och litteraturvetare, Hans Ruin, filosof och skådespelaren Maria Salomaa. Programledare och producent Peter Sandberg. Antigone i Dramatens uppsättning spelas i en version av Marie Lundquist efter Hjalmar Gullbergs översättning.

Det är mänskligt att synda. Men vad räknas som syndigt idag? Samtal från Göteborgsoperan mellan Edda Magnason, Ola Sigurdson, Karin Holm, Bengt Brülde och programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Göteborgsoperan spelas för fullt dubbelföreställningen De sju dödssynderna och Gianni Schicci. Regissör David Radok har bemödat sig om att gestalta de klassiska mänskliga kardinalsynderna i både Brechts och Weills ”ballet chanté” och Puccinis kortopera. I ett samtal från Göteborgsoperan diskuterar Edda Magnason, som sjunger huvudrollen i De sju dödssynderna, repetitör Karin Holm, filosof Bengt Brülde och religionsfilosof Ola Sigurdson: Är de gamla dödssynderna fortfarande gångbara idag, eller har de snarare blivit till dygder i vår egoistiska tid där det gäller att roffa åt sig och frossa i sig så mycket som möjligt? Dessutom sjunger Edda prologen till De sju dödssynderna, med ackompanjemang av Rut Pergament. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Många av samhällets problem tycks uppstå av en överdriven manlighet. Är det dags för männen att dämpa sig lite? Kutte Jönsson, Navid Modiri och Mats Olsson diskuterar med Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kön är en social konstruktion, hävdade Simone de Beauvoir, och många håller med henne. Naturvetenskapen har dock vissa invändningar mot att de sociala skillnaderna skulle vara de enda. Oavsett om könsskillnaderna är påhittade eller biologiska kvarstår frågan varför män är så överrepresenterade i all våldsstatistik. Man kan också undra om det alls är någon poäng att diskutera manligt och kvinnligt i ett jämställt samhälle. Dessa och fler frågor diskuterar männen Kutte Jönsson (filosof), Navid Modiri (samtalsaktivist m m) och Mats Olsson (lärarutbildare m m). Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumentet att forskare har ett ansvar att etablera en mening med sin forskning, och bör kunna påvisa dess sociala värde bortom upphovspersonernas smala egenintresse. Företagsekonomen Mats Alvesson diskuterar sina påståenden med två andra samhällsforskare, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och socionomen Tapio Salonen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet är en repris från 2017.

Efter närmare 2 300 år finns nu Aristoteles avgörande verk i svensk översättning av filosofen Charlotta Weigelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Med Aristoteles verk Fysik tänds naturvetenskapens eld i västerlandet”, så beskrivs boken i inledningen. I Aristoteles Metafysik låg fokus på frågan om ”varat” medan han i sin Fysik lägger tyngdpunkten på ”rörelse” som alltings grund och verklighet. Här finns också den berömda teorin om den första ”orörliga röraren”, en slags urkraft som knuffade igång all rörelse från början. Medverkande är Charlotta Weigelt filosof, Ulf Danielsson, fysiker och Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof. Programledare och producent Peter Sandberg. Aristoteles verk Fysik i översättning av Charlotta Weigelt är utgiven av Thales förlag.

Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin propaganda. Okunniga människor struntar i forskningen och tror istället blint på halsbrytande konspirationsteorier. Stämmer verklighetsbeskrivningen ovan, och i så fall: Vad beror den på och hur kan vi ändra denna verklighet? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Många har nog någon gång känt sig lockad att söka in på en filosofiutbildning. Men vad väntar på andra sidan universitetsporten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ny termin har just startat på landets högre lärosäten. En ny kull filosofistudenter står redo för att ta sig an det kanske mest klassiska av ämnen. Men vad innebär det rent praktiskt att plugga filosofi, vad är målet, vad läser man och hur väljer man så småningom när det gäller specialisering och tema för en avhandling? Och vad gör en professionell filosof. Medverkande är Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, Uppsala universitet och Astrid Grelz, Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg.

Att ljuga så man tror sig själv - är det ett bedrägligt självskadebeteende eller en rationell överlevnadsstrategi? Filosofen Elinor Hållén diskuterar med dramatikern Cristina Gottfridsson och kognitionsvetaren och författaren Peter Gärdenfors. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa menar att självbedrägeri är en flykt från självkännedom och att det moraliskt kan likställas med att bedra någon annan. Andra hävdar att det är nödvändigt för att klara av en komplicerad vardag - vårt undermedvetnas metod att få oss att gilla läget. Filosofen Elinor Hållén har skrivit sin avhandling i ämnet, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors ett kapitel i sin bok Den svåra konsten att se sig själv och dramatikern Cristina Gottfridsson har författat pjäsen ”Fallet Kapten Klänning”. De tre möts i Filosofiska rummet för ett samtal under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Länge var frågan om liv i universum ett ämne för science fiction-litteraturen. Idag lutar även många forskare åt att vi inte är ensamma, det kanske rentav kryllar av liv ute bland stjärnorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omfattande projekt och stora summor pengar har spenderats i försöken att få korn på intelligenta rymdvarelser. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Så, vad skulle det betyda om vi fick klara bevis för att vi inte är ensamma? Medverkande är astronomen Peter Linde och fysikern Ulf Danielsson. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Jakten på liv i universum av Peter Linde

Gästfrihetens slut heter en ny bok av den franska filosofen Fabienne Brugère. Boken blir utgångspunkt för ett samtal om den europeiska flyktingkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla tidigare civilisationer har varit överens om en sak: att göra främlingen till en gäst. Vi håller på att göra motsatsen”, skriver Fabienne Brugère och Guillaume Le Blanc i sin bok. Och: ”Vi gör oss av med dessa människor. Någon emot? Nej. Murar runt omkring, sen är det klart. Om vi inte ser någon, så finns där ingen.” Filosofiska rummet har träffat Fabienne Brugère i Paris, och historikern Patrick Boucheron som säger att vi står inför ett val som inte bara handlar om politik utan också om civilisation. I studion samtalar sociologen Enrique Pérez med etikforskaren Ann Heberlein och Martin Nihlgård, sverigechef för Individuell människohjälp Programledare är Lars Mogensen, producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människan kan inte lyfta från marken, men flyger både flygplan och raketer. Vi har inga gälar, men rör oss i havets djup. Vi studerar kvarkar och reser till månen. För människan finns ingen fast uppgift eller avgränsning. Vi skapar oss egna rum, egna platser, bortom vårt ursprung. Så hur ser vårt förhållande till naturen ut? Medverkande är filosoferna Sven-Olov Wallenstein, Charlotta Weigelt och Johan Redin. Programledare och producent Peter Sandberg. På lördag 17 juni är det Filosofisk natt på Moderna Muséet i Stockholm. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/program/filosofisk-natt/ Tidskriften vi pratar om i programmet heter OEI som i senaste numret handlar om naturbegreppet.

Vi omfattar vissa normer och värderingar, och dessa får oss att sträva efter att handla på ett visst sätt. Per Bauhn kallar det för normativ identitet. Ingmar Persson ifrågasätter begreppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett ”är” till ett ”bör”. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör behandlas olika. Ändå finns det i människors självbild något som tycks strida mot Humes lag: ”Jag är förälder, därför bör jag ta hand om mitt barn.” Filosofen Per Bauhn kallar det för normativ identitet, och har just skrivit en bok om hur viktigt det är att besitta en sådan, för att ge våra liv mening. Här argumenterar han för sitt begrepp med en inte lika övertygad filosofkollega, Ingmar Persson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Antropocen kan beskrivas som den nya geologiska tidsålder som kännetecknas av de avtryck som människan avsätter på vår jord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Antropocen – en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: ”Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given”. I veckans program diskuterar vi konsekvenserna av människans framfart och vilket moraliskt och politiskt ansvar vi har för antropocen. Gäster är Sverker Sörlin, miljöhistoriker och författarna Helena Granström och Göran Greider. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken vi diskuterar i programmet: Antropocen. En essä om människans tidsålder av Sverker Sörlin

Går det att gottgöra gamla oförrätter, och i så fall hur gamla? Malin Arvidsson, Dick Harrison och Göran Collste diskuterar med programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2011 hölls en upprättelseceremoni i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten. Men hur är det med hererofolkets krav på Tyskland för folkmordet 1904 till 1907, och alla andra övergrepp som begåtts mellan folk i världshistorien? Kan slaveriet gottgöras, och i så fall av dem? Kan ersättningskrav ärvas av efterkommande generationer, och om någon handling är laglig när den begås men blir rättsvidrig senare..? Går det ”att ersätta det oersättliga”, som historikern Malin Arvidssons avhandling från 2016 heter? Hon diskuterar dessa och fler frågor med etiker Göran Collste och historiker Dick Harrison. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: ”Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.” Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet ”illiberal demokrati”. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till ”final” i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Vi har träffat henne, och samtalar med Björn Petersson, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon nyligen var på sverigebesök passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Alla människors lika värde är en omhuldad princip. Men är den något att sträva efter? Samtal mellan filosofen Per Bauhn, vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman och etikforskaren Göran Collste Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna för vad som är en människa: När ett människoliv börjar och slutar är inte alltid lätt att säga. Och vad får principen för konsekvenser för alla levande varelser som råkar vara födda till något annat än homo sapiens? Samtidigt kan man fråga sig hur människans tillvaro skulle te sig om vi inte respekterade någon princip om mänsklig okränkbarhet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad är en åsikt, hur skaffar man sig den och under vilka förutsättningar är vi beredda att byta? Samtal mellan Ann Heberlein, Petter Larsson och Åse Innes-Ker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet”. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera logiskt som mest överskattar sin kompetens, och tvärtom de mest kompetenta som underskattar sin. Tre kompetenta personer diskuterar förutsättningarna för att byta åsikt: Etikforskaren och debattören Ann Heberlein, journalisten och debattören Petter Larsson samt psykologilektorn Åse Innes-Ker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är människan av naturen en krigisk mördarapa eller är krig något som uppstår sent i människans historia? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Barack Obama höll sitt tal efter att ha fått Nobels fredspris sa han: ”Krig i en eller annan form uppstod med den första människan”. Det låter trivialt, många uppfattar nog att människan är notoriskt våldsam och benägen att gå i krig. Men Barack Obama kan ha helt fel. Att krig kanske inte alls hör till de första människorna utan är ett sentida fenomen i vår historia. Om det här kan man läsa i boken ”Att döda en människa” av Björn Hagberg och Martin Widman. Och människan och kriget är ämnet i Filosofiska rummet. Gäster är Martin Widman, vetenskapsjournalist, Lasse Berg, författare och Jonathan Lindström, arkeolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman. Kalaharisviten i tre delar av Lasse Berg. Bronsåldersmordet – arkeologi och ond bråd död av Jonathan Lindström.