Filosofiska rummet

Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och Inger Enkvist, professor i spanska samtalar om det latinamerikanska frihetskriget och dess ledare Simón Bolívar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Serien om revolutioner avslutas med det latinamerikanska frihetskriget i början av 1800-talet, som leddes av den karismatiske och mytomspunne Simón Bolívar. Kriget lade grunden för dagens Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Kampen mot spanjorerna varade i 20 år och präglades av äventyrliga hjältedåd, blodiga slag, konspirationer, diktatur och upplysningsideal. Programmet sänds till minne av Carlos Vidales, en av gästerna i programmet, som gick bort efter att programmet spelades in. Gäster är Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och  Inger Enkvist, professor i spanska. Programledare och producent Peter Sandberg

Lars Mogensen har intervjuat filosofiprofessorn Akeel Bilgrami i New York, och samtalar också med etikforskaren Ann Heberlein och sociologen Bo Isenberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I västerlandet hyllar vi det förnuft och den rationalitet som upplysningen gett oss. De flesta i Sverige föredrar naturvetenskapliga förklaringar. Big bang snarare än Adam och Eva. Men om vi följer förnuftets väg fullt ut och inte längre kan tillerkänna naturen egna värden utan bara ser den som en resurs i människans tjänst – gick vi då inte för långt när vi slängde bort religionens förtrollande blick och våra förfäders förmåga att uppleva naturen som helig eller besjälad? Frågan väcks på nytt av den indisk-amerikanske filosofen Akeel Bilgrami som vi möter i veckans Filosofiska rummet. Bilgramis senaste bok heter Secularism, identity and enchantment. Han är professor i filosofi och ”Global thought” vid Columbia University i New York. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar för Nietzsches postulat att det gäller att skapa sig frihet. Intervjun kommenteras och diskuteras av filosofen Ingmar Persson och kulturjournalisten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Den Andre: Begreppet om den som inte är jag eller vi, det vill säga alla som är du, han, hon, de, är central inom sociologi och psykologi. Vi behöver andra att jämföra oss med för att definiera oss själva. Och om inte den Andre fanns, skulle det väl knappast finnas något större behov av en av filosofins paradgrenar, etiken. För regler om hur man gör det goda och rätta är väl till just för vårt förhållande till andra, till den Andre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men blicken på den Andre grumlas lätt. Inneboende i den mänskliga naturen verkar finnas en tjurskallig benägenhet att idealisera sig själv, sin nation, sin kultur, sitt fotbollslag, på bekostnad av andra. Vår syn på den Andre är kort sagt ofta grovt orättvis. Ändå är den alltså nödvändig. Hur ska vi tackla det?  I studion tillsammans med programledaren Lars Mogensen finns Eugenia Rozenberg, psykolog, Lasse Dencik, socialpsykolog och Jonas Otterbeck, islamolog. Producent är Thomas Lunderquist.  

Vad menar vi egentligen med hem, när vi säger att vi ska resa hem över jul? Vad betyder hemmet för oss? Lotta Sjöberg, Per Svensson och Orvar Löfgren diskuterar meningen med hem, med programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Borta bra, men hemma bäst. När det är mörkt och kallt ute är det skönt att komma hem till det trygga, ombonade. Det välbekanta. Julen är en riktig hemmahelg. Många reser hem till sina föräldrahem, många stannar hemma och myser med familjen. Men vart är det vi längtar, när vi längtar hem? Vad eldar på vår heminrednings- och hemnet-hysteri? Och alla prylar vi suktar efter, hur får de plats i vår vision om den avskalade och smakfullt välstädade boningen? Ett Filosofiska rummet i juletid om den månne ouppnåeliga drömmen om det perfekta hemmet. 

Äh, kanske skulle man bara ta och förbjuda alla politiska partier? Jenny Maria Nilsson, Roland Paulsen och Mårten Björk diskuterar Simone Weils idé från 1943 med programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Simone Weil 1943 skrev sin essä Om de politiska partiernas allmänna avskaffande, var hon påverkad av det som pågick i Europa. Hon såg hur folkets kollektiva lidelser gjorde det möjligt att ”sätta judarna i koncentrationsläger och tortera dem till döds med utstuderade metoder”. Och eftersom politiska partier snarare uppmuntrar till sådana kollektiva lidelser än till eget tänkande bör de förbjudas, enligt Weil. "Om de politiska partiernas avskaffande" finns nu i bokform på svenska, och Filosofiska rummet diskuterar Weils radikala idé i vårt parlamentariskt besvärliga läge. Producent: Thomas Lunderquist

Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att göra alla människor jämlika. Är jämlikhet alltså ens eftersträvansvärd, och i så fall: vilken sorts? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Läkaren Claes Hultling, journalisten Ann Lagerström, filosofipedagogen Adam Wallenberg och filosofen Jonna Bornemark diskuterar kring hur filosofi kan användas praktiskt i samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är filosofi något som bara angår högre lärosäten eller kan filosofin också appliceras på vardagslivet och inom verksamheter utanför universitetens portar? Om så är fallet: Hur ser filosofin utanför akademien ut? Filosofiska Rummet sänder den här veckan inför publik på Filosofifestivalen på ABF-huset i Stockholm. Vi möter några praktiker som tagit filosofin ut ur seminariesalarna och in i sammanhang där den kan göra nytta i verkliga livet. Medverkande är läkaren Claes Hultling, journalisten Ann Lagerström, filosofipedagogen Adam Wallenberg och filosofen Jonna Bornemark.  Programledare och producent Peter Sandberg.

Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar för Nietzsches postulat att det gäller att skapa sig frihet. Intervjun kommenteras och diskuteras av filosofen Ingmar Persson och kulturjournalisten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Sokrates påstod att filosofins främsta uppgift är att förbereda oss för döden. Filosofiska rummet tar påståendet ad notam och ägnar sig åt frågan om dödens dålighet, med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Döden är något de flesta inte ser fram emot. Många av oss fruktar den rentav. Men är den nödvändigtvis något dåligt? Samtal mellan författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Det finns argument som talar emot att döden skulle vara en negativ händelse och ett negativt tillstånd. Sokrates menade att själen närmar sig idévärlden efter döden, och sa enligt Platons dialog Faidon, den som utspelar sig under Sokrates sista timmar i livet, att ”Den som filosoferar på rätt sätt övar sig i att dö, och de minst av alla människor fruktar för att vara döda.” Trösterikt för alla filosofiintresserade, och kanske var det också något han sa för att stärka sig själv på det yttersta. Filosofen Epikuros framhöll att döden inte kunde vara dålig, för där vi är, är inte den, och där den är, är inte vi. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Motståndets estetik. Det är en suggestiv och tankeväckande titel som författaren Peter Weiss givit sin tjocka romantrilogi som utkom 1976-1981. Förläggaren Magnus Bergh har skrivit böcker och lett studiecirklar om Weiss roman, och nu har America Vera-Zavala skrivit en aktuell radiopjäs med titeln Att läsa: Motståndets estetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De möts nu i ett samtal i Filosofiska rummet om förhållandet mellan begreppen tillsammans med filosofen Per Bauhn, som också intresserar sig för såväl motstånd som estetik. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Stina Ekblad skådespelare, Leif Zern, teaterkritiker och Pontus Stenshäll, regissör, samtalar om Shakespeare och om det existentiella och filosofiska i hans pjäser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år är det 450 år sedan William Shakespeare föddes. Hans pjäser spelas flitigt på världen scener, men vad rymmer texterna av filosofisk halt? Ja, där finns en uppsjö av tankar kring vad det innebär att vara människa. Hamlets existentiella grubblerier, Macbeths förvandling till mördare och komediernas bråddjup under den fluffiga ytan. I veckans Filosofiska Rummet läser Stina Ekblad ur Shakespeares verk och samtalar om hur de skapade den moderna människan. Medverkande: Stina Ekblad, skådespelare, Leif Zern, teaterkritiker och Pontus Stenshäll, regissör. Programledare och Producent Peter Sandberg. Lästips: Shakespeare, vår samtida av Jan Kott.

I fysikern Max Tegmark bok Vårt matematiska universum presenteras teorierna kring fyra olika typer av parallella universum. I veckans program diskuterar han teorierna med Helena Granström, författare med bakgrund i fysik och matematik och Ulf Danielsson fysiker vid Uppsala universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är vårt universum det enda som existerar? Och är vi de enda varelser som existerar? Inte om ska tro på de uppgifter som presenteras av fysikern Max Tegmark i boken Vårt matematiska universum. Där får vi teorierna kring fyra parallella universum beskrivna. Och dessutom en del spektakulära tankar kring människans plats i detta ständigt expanderande kosmos. Medverkande: Max Tegmark, fysiker vid Massachussets Institute of Technology, Helena Granström, författare med bakgrund i fysik och matematik och Ulf Danielsson fysiker vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Vårt matematiska universum av Max Tegmark

Sverige 2014: Ett nazistiskt parti tillåts finnas, tillåts demonstrera och tillåts ställa upp i valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Är det rätt? Filosofiska rummet gästas idag av juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius och filosofen Magnus Jiborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nazister tågar under polisbeskydd på gatorna runtom i landet. Nazister ställer upp i allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Nej, det är inte 1930-tal och det är ingen framtidsdystopi. Det är Sverige 2014. Sverige har skrivit under FN:s rasdiskrimineringskonvention, och har därmed förbundit sig att förbjuda organisationer som verkar för rasism. Dessutom är det enligt svensk lag förbjudet att uttrycka missaktning mot folkgrupp med anspelning på etniskt och nationellt ursprung. Hur kommer det sig då att Svenskarnas parti tillåts demonstrera och ställa upp i val? Ja, hur kan de över huvud taget tillåtas finnas som organisation? Diskussion mellan juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, expert på extremnationalistiska rörelser, och filosofen Magnus Jiborn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Det finns verkligheten och det finns människan. För att förstå den förra skapar den senare kartor. Det menar i alla fall Gunnar Olsson, professor emeritus i geografi vid Uppsala universitet, i sin internationellt uppmärksammade tegelsten "Abysmal: A Critique of Cartographic Reason". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sin senaste bok problematiserar Gunnar Olsson iakttagelsen att människan förlitar sig på förnuftet för att navigera i de mänskliga relationernas abstrakta värld ungefär på samma sätt som hon förlitar sig på kartor för att studera och ta sig fram i den fysiska världen. I dagens Filosofiska rummet möter programledare Lars Mogensen och kulturskribent Jenny Maria Nilsson geografen och tänkaren Gunnar Olsson, vars idéer presenterades stort i den franska filosofiska tidskriften Philosophie Magazine tidigare i år. Nu gör också Filosofiska rummet ett försök. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg Programmet är en repris från juni 2013.

Filosofiska rummet samlar fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Äntligen sommarlov för landets studenter och förhoppningsvis välbehövlig semester för landets löneslavar, kanske till och med lite lugn för dagens överaktiva pensionärer? Då samlar Filosofiska rummet fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för hängmattan, stranden, torget eller var man nu önskar tillbringa sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg tala om bl a följande böcker: Better by mistake - The unexpected benefits of being wrong" av Alina Tugend. Ethics in the Light of Childhood av John Wall. Ull, av Hugh Howey. Acceleration, modernitet och identitet av Hartmut Rosa. Trötthetssamhället avByung-Chul Han. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist Redaktionens lyssningtips Sommaren är inte bara lästid. Den kan också vara lyssningstid. Filosofiska rummets poddarkiv är en skattkammare. ”Det är lite svindlande att titta i poddarkivet där det finns hundratals spännande, roliga, utmanande och ibland smått underliga program att välja bland”, säger Lars Mogensen. ”Om jag bara sticker ner näven i lådan hittar jag tre samtal jag gärna vill tipsa om som sommarlyssning.” Virilio och hastigheten. Ett samtal om hastighetens betydelse för människans utveckling. Varje ny brödrost är snabbare än den förra. Varje ny dator gör den gamla till en löjlig tröska. Enligt den franske filosofen Paul Virilio är hastigheten central om man vill förstå sig på våra samhällen. Men varje ny uppfinning bär också på en ny olycka. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70993?programid=793 Anscombe, Foot och dygdetiken. Ett samtal utifrån Elisabeth Anscombe och Philippa Foot – två av 1900-talets viktigaste moralfilosofer. Är det rimligt att handla så att en person dör om jag samtidigt räddar livet på fem? Och hur viktiga är mina avsikter i en viss situation för hur min handling ska bedömas? Anscombe stod Wittgenstein nära och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn - the Trolley Problem. Vi lät deltagarna – filosoferna Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt – grubbla kring tankeexperimentet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61274?programid=793 Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal, säger man. Tyvärr är dock sambandet mellan livslängd och ålder direkt och ofrånkomligt. Så vad gör vi när kroppen förlorar sitt underhållningsvärde, för att citera Kristina Lugn. Går de existentiella frågorna som är förknippade med processen att besvara nöjaktigt? Vad händer med själen när kroppen förfaller, och är vi över huvud taget samma person i våra olika åldrar? Ett samtal om åldrande från 2005 med författaren Jacques Werup som skulle fylla 60 det här året, terapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl, pensionären Annmari Asker samt filosofen Tobias Hansson. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=793625 Vad är bildning i vår tid? En gång i tiden innebar bildning att man kunde några klassiska språk, hade läst filosofi och var beläst i den klassiska litteraturen. Men vad är bildning idag? Förutom rent intellektuella insikter bör man ha koll på popmusiken, Barcelonas laguppställning och vad som rör sig i populärkulturen. I det här programmet möts skribenten Andres Lokko, författaren Martina Lowden och Göran Greider i ett samtal om vad en bildad människa i vår tid bör ha koll på. Programmet sändes i december 2007 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/92994?programid=793 Vad är politik? Valet 2010 gjorde Filosofiska rummet en ambitiös satsning på en serie om de olika ideologierna. I det avslutande programmet diskuterade vi vad som är politik. Ett program som kan vara värt att lyssna på igen så här i valtider. Medverkande är filosoferna Sven-Olof Wallenstein och Fredrika Spindler och estetikforskaren Cecilia Sjöholm. Programmet sändes i september 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/68052?programid=793 Språkets evolution. Varför pratar vi? Det är en fråga som inte är alldeles lätt att ta reda på. Kring talets ursprung finns en rad teorier som är svåra att verifiera vetenskapligt. Men att vi är sociala varelser som gärna vill ta ett snack med våra medmänniskor är drivkraft som är svår att underskatta. Författaren Lasse Berg,  kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och Karin Aronsson som förskar kring barns språkutveckling, diskuterar språkets evolution. Programmet sändes i maj 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793

Är vänstermänskor snälla men naiva medan högerfolk är realistiska egoister? De politiska filosoferna Lena Halldenius och Magnus Jiborn resonerar om vilken människosyn som ligger bakom olika ideologier med den politiske psykologen Artur Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om olika ideologier, socialism, konservatism, ekologism med flera ligger bakom de politiska partiernas realpolitik, kan man fråga sig vad som ligger bakom de olika ideologierna. Hur kan man ha så olika verklighetsbilder? Kan det handla om en skillnad i människosyn? Filosofiska rummet klättrar högt upp i abstraktionsnivåerna för ett samtal om politik och människosyn tillsammans med två politiska filosofer: Lena Halldenius och Magnus Jiborn, och en politisk psykolog: Artur Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

EU-valet är avklarat och i september väntar de svenska valen. Ett litet parti som Fi blev näst störst på de sociala medierna under våren. Hur påverkas demokratin av sociala medier och nätaktivism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demokrati är ett långsamt sätt att styra ett samhälle: debatter, motioner, nämnder och traggliga diskussioner. Med internet och sociala medier ökar hastigheten. Fler röster kan göra sig hörda och den politiska agendan sätts inte längre självklart av partier och journalister. Facebook, twitter etc har dock sina baksidor, t ex  bubblifiering - att vi gosar in oss i bubblor där vi kan frottera oss med likasinnade och slippa ta ställning till andras idéer.  Vad sker med Demokratin i det digitala samhället? Det diskuterar vi i veckans Filosofiska rummet som gästat konferensen Truly Digital vid Medea, ett center för studier och forskning kring digitala medier vid Malmö högskola. Lars Mogensen samtalar med Kristin Heinonen, VD på den digitala kommunikationsbyrån Good Old, Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi i Lund med forskning kring kunskap i den digitala världen och Per T Ohlsson, publicist och författare, senior columnist på Sydsvenskan.

Om Europa är en berättelse: Hur lyder nästa kapitel? Lars Mogensen gästas av statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, Barbara Törnquist-Plewa som är professor i öst- och centraleuropastudier och Per Svensson, kulturjournalist på Sydsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En blodig kontinent med en historia av folkmord, orättvisor och ojämlikhet, eller Upplysningens vagga och demokratins, frihetens och solidaritetens högborg? Europa kan sannerligen beskrivas på många sätt. Betraktad som en berättelse är Europas historia lång, motsägelsefull och dramatisk – om än med vissa longörer. I dagens Filosofiska rummet ger statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, professorn i öst- och centraleuropastudier Barbara Törnquist-Plewa och kulturjournalist på Sydsvenskan Per Svensson sina bidrag till den vindlande och och pågående berättelsen om Europa. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Finns det någon mening med Big bang? Ett samtal om vår plats på jorden utifrån fysikens skapelseberättelse. Lars Mogensen gästas av astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström och psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mänsklighetens historia är full av skiftande skapelsemyter och berättelser, den ena mer fantasifull än den andra. De flesta, om inte alla, innehåller ändå något slags budskap om syftet med vår plats på jorden. De skänker tröst eller skapar mening. Vad händer då med vår självbild i en tid när mer och mer talar för att världen uppkom genom en minst sagt svårbegriplig jättesmäll för 13,8 miljarder år sedan? Vetenskapen förklarar världens uppkomst på ett visserligen lika mystiskt sätt som någonsin religionernas, men här tycks meningsfrågan bli meningslös… Ett samtal mellan astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström samt psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Är våld alltid fel, eller kan det någon gång försvaras, som självförsvar eller kamp mot ondska och förtryck? Ett samtal under ledning av Lars Mogensen mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och Mats Skogkär, ledarskribent på Sydsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Antifascism är självförsvar” löd parollen när tusentals människor protesterade mot det nazistiska knivdådet i Malmö i mars i år. Långt bortom mainstream-valdebatten tycks det ske en utomparlamentarisk polarisering mellan extremhöger och våldsvänster i Sverige. Det kan vara värt att fundera på politiskt våld: Är våld alltid av ondo, eller kan den goda saken, ändamålet, faktiskt ibland kan helga de våldsamma medlen? Diskussion, utan tillhyggen, mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och ledarskribenten Mats Skogkär. Programledare Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid Centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare, samtalar om den Ryska Revolutionen och de idéer som präglade de unga revolutionärerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den Ryska revolutionen 1917 kom att sätta prägel på 1900-talets världspolitik. De unga revolutionsledarna var intellektuella och skolade i Marx, Engels och Franska Revolutionens ideal. I veckans program samtalar vi om hur revolutionen genomfördes, vilka idéer som låg bakom och vad som blev konsekvenserna. Medverkande är Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur påverkar det digitala samhället vår tillit till varandra? Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det digitala samhället, det vill säga den verklighet vi lever i idag med en nästan löjligt användarvänlig och snabb kommunikationsteknik, ställer nya krav på hur vi förhåller oss till varandra. I förra veckans program låg fokus på hur vi skapar oss själva och vår moral i denna sköna, nya värld. I veckans program diskuterar vi hur vår tillit till varandra och till de delvis nya institutioner som uppstått, påverkas. Och hur ska vi kunna upprätthålla den nödvändiga tilliten när sätten att spionera på och baktala varandra på nätet tycks outsinliga och svårkontrollerade. Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är det att vara människa i det digitala samhället? Ett samtal från Lund mellan etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutsättningarna för att vara människa – hur vi skapar vårt jag och vår moral, hur vi förnimmer världen – har förändrats med den moderna, digitala tekniken. Plötsligt är det så enkelt att kommunicera, skaffa information och underhållning. Vilka är möjligheterna och riskerna med en på så många sätt underlättad tillvaro? I två program diskuteras de nya spelregler som den uppkopplade eran medför. Gäster i det första, Filosofiska rummet: Jaget i det digitala samhället, är etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin diskuterar den våg av nationalism som nu drar genom Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liksom nationalstaten är nationalism en historiskt ganska ny företeelse. Den tidiga nationalismen pekade framåt, mot frihet från imperier och förtryckare. Men efter två blodiga världskrig ansågs nationalismen  dödförklarad. Nu växer den på nytt i Europa. Varför? Och hur ser nationalismens filosofiska rötter ut? Gäster är journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin. Programledare Peter Sandberg. Producent Marie-Jeanette Löfgren. Tips på böcker: Nationalism av Sverker Sörlin Nationalismen av Elie Kedourie Nationalism av Ernest Gellner

Konstnären Carl Michael von Hausswolff målade akvareller med aska som han tagit ur en kremeringsugn i nazisternas förintelseläger Majdanek, och ställde ut dem på ett galleri i Lund. Nu berättar han varför i Filosofiska rummet, och han diskuterar konstens frihet med filosoferna Nils-Eric Sahlin och Jeanette Emt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På något sätt måste väl konsten få gå utanför rådande samhällsnormer för att kunna belysa och problematisera dem, och nog kan man hävda att censur och förbud kväser ett öppet samhälle? Samtidigt bör väl lag, moral och normer gälla alla? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria diskuterar den Franska revolutionen och de tankar som låg till grund för upproret mot makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska Rummets serie om revolutioner fortsätter den här veckan med den Franska revolutionen. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris, orättvisorna hade gått för långt, liksom fattigdom och armod under den enväldige kung Ludvig den XVI och hans drottning Marie Antoinette. Men hur gick den till, vilka idéer byggde den på och på vilket sätt har den inspirerat senare uppror mot makten? Medverkande är Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.

En nöt för idéhistorikern Johan Norberg, filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow: Vad är intelligens, och i vilken grad är den beroende av arv respektive miljö? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hjärnforskning är en akademisk gren i ropet sedan några år nu. Och i hjärnan sitter något som vi kallar för intelligens; vår förmåga att uppfatta världen, tänka och dra slutsatser. Intelligensen påverkar allt vi gör och allt vi gör påverkar intelligensen, hävdar Johan Norberg redan i underrubriken till sin bok Hjärnrevolutionen. Johan är en av gästerna när Filosofiska rummet undersöker hur intelligens ska definieras, i vilken grad den bestäms av arv respektive miljö, om man blir lyckligare ju intelligentare man är och om intelligens är detsamma som vishet. Utöver idéhistorikern Johan Norberg deltar filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. 

Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Samtal mellan Rasmus Willig, religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu slår sig partiledarna ner i terapifåtöljen i SVT:s nya serie Nyfiken på partiledaren. I åtta program försöker läkaren och psykoterapeuten Poul Perris förstå partiernas ideologi och värderingar utifrån deras ledares livserfarenheter. Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Arbetslöshet, stress och problem i skolan ansågs på 1980- och 90-talen vara samhällets fel. Idag vänds kritiken inåt, och tystnaden breder ut sig. I Filosofiska rummet prövas Willigs hypotes. Utöver den danske sociologen själv deltar religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, diskuterar kring vad en revolution är för något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nu börjar en ny serie om revolutioner. I första programmet diskuterar filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, kring vad en revolution är för något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

I år är det val till både kommuner, riksdag och EU-parlament och folkstyret tas för givet. Men har vi kommit till historiens slut eller finns det andra och bättre sätt att styra ett samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Majoritetsförtryck, lobbyistmakt och urholkad demokrati – det är ämnen för Filosofiska rummet Demokratins alternativ med författaren Lena Andersson, Julia Branting, politisk chefsstrateg Malmö stad och filosofen Marcus Agnafors.

Andreas Bergh, Dilsa Demirbag Sten och Lars Trägårdh om tillit: Ett fungerande samhälle tycks kräva ett visst mått av tillit mellan individer och av medborgarna gentemot samhällets institutioner. Åsikten förs ibland fram att tilliten minskar ju större sociala skillnader och etnisk mångfald som finns i ett samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tilliten kan mätas på olika sätt, och har blivit ett begrepp som gärna undersöks av samhällsvetare och diskuteras av journalister och intellektuella. Vad är tillit, hur viktig är den och är den en sinande tillgång i Sverige idag? Gäster är historikern Lars Trägårdh, journalisten Dilsa Demirbag Sten och nationalekonomen Andreas Bergh. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen diskuterar vad som kännetecknar det som den brittiske ekonomen Guy Standing kallar för prekariatet - den nya farliga klassen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetsrätten har länge varit omhuldad i välfärdssamhället Sverige. Men vad händer med den stora och växande skaran medborgare som är arbetslösa eller tillfälligt anställda, som inte vet om de har något jobb att gå till nästa månad eller redan imorgon? Och vad innebär prekariatet för samhället? Filosofiska rummet har träffat Guy Standing som framhåller ”prekariatet” som en ny, farlig samhällsklass, och samlat en kvalificerad panel för att diskutera detta prekariat. Gästerna heter Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen, och är respektive sociolog, filosof och socionom och fattigdomsforskare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Efter kriget: Att skapa fred och skipa rättvisa. Så lyder rubriken för ett samarbete mellan P1-programmen Obs och Filosofiska rummet kring frågor om just hur det är möjligt att uppnå fred och rättvisa. Men hur förhåller sig dessa stora begrepp till varandra? Hänger de ihop som ler och långhalm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det ligger nära till hands att säga att fred kräver rättvisa. Ingen varaktig fred utan att parterna i konflikten känner att rättvisa har skipats. Samtidigt är det oftast just krav på rättvisa som driver olika parter att hamna i konflikt med varandra. Olika definitioner av den rättvisa lösningen, vill säga. Filosofiska rummets bidrag i serien heter därför ”Fred eller rättvisa”. Det är ett samtal mellan freds- och konfliktforskaren Ane Kirkegaard, juristen och forskningschefen på Raoul Wallenberg-institutet Christina Jonsson och filosofen Per Bauhn. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt diskuterar kring vad vi har för praktisk nytta av filosofi i vardagslivet och i samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är kunskap? Har vi en fri vilja? För många lockar filosofin till nyfiket tänkande om livet och världen, medan andra avfärdar filosofin som ett flummigt ämne för huvudfotingar, som grubblar över frågor fjärran våra dagliga liv. Så, är filosofin enbart ett intellektuellt fält eller kan den vara en källa till vägledning i vardagens praktiska bestyr och dilemman? Kort sagt, vad ska vi med filosofin till? Gäster är filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Tvättstugan har vi delat länge, och folkbiblioteken är inte heller något nytt. Men annars märks tydliga tecken i tiden på en ny delandetrend där vi arrangerar klädbytardagar, byter hus på semestern, ingår matlag och delar all upptänklig information på nätet. Ett slags nygenerositet där allt mitt är ditt och ägande inte längre är det viktigaste i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om vi verkligen lever i en delandekultur, hur den i så fall uppstått, dess drivkrafter, förutsättningar och konsekvenser diskuterar hållbarhetskonsult Bahare Haghshenas, filosof Magnus Jiborn och sociolog Mikael Klintman med Filosofiska rummets programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Ett fall för Emma Engdahl, Ann Heberlein och Anders Mildner: Smartphonen, datormobilen, har blivit vårt universalverktyg i vardagen. Enligt fransk statistik kollar vi mobilen 150 gånger om dagen. Vi vidrör den först på morgonen och sist på kvällen och förmodligen mycket mer än vår partner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Datormobilen kan tillfredsställa snart nog alla våra behov och vara ett medel till total frigörelse. Samtidigt är den det ultimata övervakningsverktyget. Dessutom: ju mer vi kommunicerar med våra vänner och kontakter var som helst i världen, desto mindre tycks vi bry oss om vår nästa alldeles bredvid. Så vad gör datormobilen med oss som sociala varelser, och hur påverkar den samhällsbygget i stort? Thomas Lunderquist har träffat den franska filosofen Cynthia Fleury, och i studion samtalar sociologen Emma Engdahl med etikforskaren Ann Heberlein och journalisten Anders Mildner under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Den skotske upplysningsfilosofen Adam Smith åberopas flitigt än idag. Fast mer av nyliberala ekonomer än av moralfilosofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man hänvisar till Smiths begrepp ”Den osynliga handen” i sin argumentation om hur människans egenintresse och de fria marknadskrafterna ska ordna samhället till det bästa. Men Smith förfäktar också människans strävan efter sympati och harmoni med sina medmänniskor. Hur går detta ihop? Annorlunda formulerat: Hur lever man moraliskt i marknadssamhället? Statsvetaren Stefan Björklund, som just utkommit med en bok om Adam Smith, resonerar med Eva Klang Vänerklint, områdeschef inom äldrevården i Landskrona och Stefan de Vylder, nationalekonom. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Bok- och länktips Stefan Björklund: En anständig individualism. Adam Smith flankerad av Francis Hutcheson och David Hume Bo Sandelin: Adam Smith Eva Klang: System, Sympati och Arbetsdelning. En studie av Adam Smiths teorier om människan och samhället - uppsats

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en återutsändning från mars 2013

Ingar Brinck, Håkan Hydén och Jordan Zlatev diskuterar normer. Varför är det konstigt att stå vänd mot sina medpassagerare i en hiss istället för mot dörren, när det är ofint att vända ryggen mot dem man tränger sig förbi för att nå sin plats i bänkraden i teatersalongen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en fråga om sociala normer. Det finns också andra normer att beakta i livet: språkliga, kulturella, rättsliga... Lyckligtvis hanterar vi de flesta omedvetet. Men varför har vi normer, hur uppstår de och är vi fast i för evigt redan fixerade oskrivna lagar, eller kommer vi i själva verket hela tiden tillsammans fram till nya sätt att förhålla oss till varandra? Allt kanske inte är så hopplöst förutbestämt som vi inbillar oss. Vi kanske idkar onödig självcensur i det sociala livet. I ett samtal inför en månghövdad publik på Filosofiska institutionen under Kulturnatten i Lund, samtalar filosofiprofessor Ingar Brinck med professorn i rättssociologi Håkan Hydén och professorn i lingvistik Jordan Zlatev. Publiken bidrar också med frågor och funderingar. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Här kan man läsa mer om forskningen i som Ingar Brinck leder, som en del i det internationella projektet NormCon: http://www.fil.lu.se/projekt/494 Här om Jordan Zlatevs forskningsprogram om evolution och utvecking av olika betydelsesystem, däribland normativa: http://project.sol.lu.se/en/ccs/ Håkan Hydén är med och driver forskargruppen Cybernormer med tillhörande blogg cybernormer.se. Dessutom har han skrivit boken Normvetenskap.

Kärleken är tålmodig och god, om man får tro Pauli brev till korintierna. Men det är knappast den enda definitionen, konstateras när etikforskaren och författaren Ann Heberlein diskuterar kärlekens väsen med filosofen Jeanette Emt och religionsfilosofen Ervik Cejvan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärleken kan vara våldsam i sitt begär och sin maktlystnad. Den kan förföra, förgöra och förvrida huvudet på den mest stillsamma och rationella människa. Om den alls finns, vill säga. För är inte det vi kallar kärlek mest en social konstruktion, en överenskommelse för att tillfredsställa vår önskan efter bekräftelse – eller för att samtidigt tillfredsställa och sätta tvångströja på vår otyglade sexdrift? Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion från Malmö för Sveriges Radio.

Vad är ångest och finns det meningsfull ångest? Samtal mellan Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Känslan av ångest har varit människan följeslagare genom tiderna. Men vad är ångest? Är den benbart ett meningslöst lidande eller kan det finnas något att lära av den? Existentiella filosofer som Kierkegaard, Heidegger och Sartre såg ångesten som en väg till klarsyn och insikt om vårt ansvar som människor. Men var går gränsen mellan sund och patologisk ångest? Och hur betraktas manlig och kvinnlig ångest? Medverkande är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus               Melankoliska Rum av Karin Johannisson

Att trollkonstnären gömmer ett kort i rockärmen eller i bakfickan, det har vi väl länge misstänkt. Men att forskare lurar oss när de gör enkäter, det är vi kanske inte beredda på. Ändå händer det, också här i trygga Sverige! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kognitionsforskarna Petter Johansson och Lars Hall visar i sina experiment hur vi har anledning att misstro våra sinnen och för den delen också robustheten i våra estetiska, moraliska och politiska val. Hör mer om deras internationellt uppmärksammade begrepp ”Choice Blindness” – beslutsblindhet –  och om andra trollerikonster när Petter Johansson samtalar med trollkarlen Tom Stone och programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Nya tider, nya dignoser. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asperger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora vid Karlstads universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus.              Melankoliska Rum av Karin Johannisson.

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Moralfilosofin, etiken, uttrycker regler för hur vi bör handla rätt och gott gentemot våra medmänniskor och vår omvärld i stort. Det finns i själva verket många olika sådana etiker. Vissa, som utilitarismen, hävdar att det är handlingens konsekvenser som bör styra oss. Andra, som dygdeetiken, framhåller dygderna som en lämlig kompass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målet förenar dessa etiker. Men utgångspunkten tycks också densamma: Att den moraliska agenten, alltså vi människor, är rationell. Detta rimmar dock illa med vad modern beteendeforskning berättar, att vi fattar våra beslut högst irrationellt. Vad är då värdet av befintlig etik? Kanske skulle vi behöva formulera en helt ny etik, mot bakgrund mot vad vi nu vet om vårt bristande omdöme... De båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn samtalar kring detta med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist.

Sverker Sörlin idé och miljöhistoriker och Gustaf Arrhenius, praktisk filosof, diskuterar kring vad människan som individ och som del av ett globalt kollektiv kan göra åt den klimatkastrof många forskare förutspår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polarisar smälter, extremväder, torka, sötvattenbrist, sjukdomar och epidemier.  Vad ska människan göra för att stoppa den galopperande katastrof många experter förutspår? Hur ser vi på vårt individuella och kollektiva ansvar? Är vi beredda att göra de uppoffringar som kan komma att krävas? Och vad kan humanister bidra med för visioner om ett framtida samhälle? Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker o professor i miljöhistoria vid KTH och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och verksam vid Collège d´etudes mondial i Paris. Programledare och Producent Peter Sandberg Boktips: Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat av Folke Tersman.

Per Bauhn och Nils-Eric Sahlin diskuterar om staten ska ta över lite av ansvaret när vi är för dumma för vårt eget bästa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi trycker i oss chips och läsk, vi röker och gör en massa andra saker som vi mycket väl vet inte är bra för oss. De senaste decenniernas psykologi och hjärnforskning visar att vi människor helt enkelt inte är så bra på det här med rationellt beslutsfattande. Filosofen och medicinske etikern Nils-Eric Sahlin talar om att vi är enögda, närsynta, och lider av ett allvarligt brytningsfel. Medvetna om denna brist på klokhet vore det kanske klokt att överlåta en del beslut åt staten. Den skulle med tvingande paternalism lagstifta mot att vi skadar oss själva för mycket. Ett annat alternativ är en mer frihetlig paternalism där vi på olika sätt kan presenteras inför det kloka valet i varierande frågor. Detta diskuterar de båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist. Boktips: Against Autonomy - Justifying Coercive Paternalism av Sarah Conly. Nudge - Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness av Richard H Thaler och Cass R Sunstein.