Filosofiska rummet

Vem är jag, om jag inte är? Ett samtal om den eventuella avsaknaden av en innersta kärna, och vad den möjligheten kan ha för konsekvenser. Programledare: Lars Mogensen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande och ansvarstagande agenter om vi beskrivs som osjälvständiga köttmaskiner som reagerar helt vilje- och maktlösa på yttre impulser? En kognitionsvetare, en filosof och en författare - Peter Gärdenfors, Ingmar Persson och Maria Küchen - diskuterar saken. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Relationen mellan människa och djur är ett snabbt växande ämne inom filosofi, humaniora och samhällsvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är din hund en person som bör omfattas av rättigheter som liknar de mänskliga? Bör du ens få ha en hund eller katt som står i underordnad ställning till dig? Ska hästen själv avgöra om du får rida? Kort sagt, är djur individer med känslor och medvetande som gör att vi radikalt måste tänka över vår relation och mötas på ett nytt sätt?

Sociologins grand old man har gått ur tiden. Alldeles nyligen kom hans sista bok, Retrotopia. Lasse Dencik, Evin Ismail och Rasmus Fleischer diskuterar hans tankevärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var längesen vi slutade tro på idén att människor kan uppnå salighet i något framtida idealsamhälle. Alla slags utopier är döda. Idag har det istället uppstått en längtan efter det förgångna. Genom att eftersträva en återgång till ett imaginärt detvarbättre-förr, hoppas många återställa en ordning som aldrig funnits. Så resonerar den polsk-judisk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman i sin nya bok Retrotopia, boken som kom att bli den sista i hans långa rad samhällskritiska skrifter. Han gick bort den 9 januari i år. Här diskuterar socialpsykolog Lasse Dencik hans idéer och hans betydelse med sociolog Evin Ismail och historiker Rasmus Fleischer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist

Gentekniken går framåt med stora kliv. Snart kan vår natur befolkas av nygamla arter som inte skådats på jorden sen urminnes tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar… En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som varit utdöda med hjälp av banbrytande genteknologi. En vetenskaplig dröm som går i uppfyllelse eller ett skräckscenario där människan gjort sig själv till en Gud, som skapar en monstruös natur? Medverkande: Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och biolog, Love Dalén, professor i genetik vid Naturhistoriska Riksmuseet och Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Mammutens återkomst av Torill Kornfeldt.

Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofi är kanske den allra äldsta akademiska disciplinen, som tidigare innefattade allt annat vetande. Men det är också en möjlig livsattityd och ett sätt att förhålla sig till verkligheten och alla de påståenden man bombarderas med i det dagliga livet. Ett kritiskt sinnelag, kanske? Den exakta definitionen och det eventuella behovet av filosofi idag diskuteras, inför en intresserad allmänhet på stadsbiblioteket i Uppsala, av filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen, samt biologen Dan Larhammar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofer som Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger har fångat de stämningar som utgör en del av lidandets erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många människor har smärtor som påverkar hela livssituationen. Smärtans erfarenhet har studerats inom den filosofiska grenen fenomenologi. Och beskrivits i litteraturen. Utifrån Lars Gustafssons roman En biodlares död – om cancersjuke Lars Lennart Westin - söker vi smärtans stämningar och hur lidandet färgar en människas tillvaro. Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Ingemar Engström, läkare och Katarina Bernhardsson, litteraturvetare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Elisabeth Gerle, Sofia Nerbrand och Peter Jansson begränsas bara av tablåtiden i ett samtal om fysiska och nationella såväl som psykologiska och sociala gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gräns är där man passerar från ett ställe till ett annat, säger etikforskare Elisabeth Gerle. För samhällsdebattören Sofia Nerbrand är gränsen något fysiskt som håller på att sluta det öppna samhället, medan psykoanalytikern Peter Jansson tänker på gränser i termer av förbud och lagar som våra överjag internaliserar.Öppenhet och slutenhet, gränslöshet och gränsdragningar är högaktuellt diskussionsstoff i vår tid av social och politisk polarisering, och smått desperata strävan efter ordning och reda.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet minns idéhistorikern Karin Johannisson som gick bort i slutet av november 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Johannissons forskning och skrivande kretsade kring medicinens historia, ofta med kvinnor i huvudrollen. Hon hade en stor läsekrets och inspirerade många även utanför akademin. I veckans program handlar det om Karina Johannisson, om hur hon har inspirerat och om några av hennes böcker.Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Maria Björk, idéhistoriker och Rolf Ahlzén, läkare.Programledare och producent Peter Sandberg.Böckerna vi pratar om i programmet:Den mörka kontinenten (1994)Kroppens tunna skal (1997)Tecknen (2004)Melankoliska rum (2009)

Mats Bergenhov står ofta vid Konsthallen i Malmö med plakat där det t ex kan stå En annan värld är inte möjlig. Därom tvistar han med lärde, i form av filosoferna Cathrine Felix och Björn Petersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1969, När Mats Bergenhov var femton år, blev han svensk mästare i tennis i sin åldersgrupp. Idag liknar han hela universum, planeter och molekyler, vid tennisbollar som flyger runt, styrda av samma naturlagar som allt annat - inklusive människan.Mats kallar sig monist, naturfilosof och determinist. Han menar att människan saknar fri vilja, och därmed också såväl skuld som ansvar. ”Kompatibilismen”, enligt vilken allt är förutbestämt men förenligt med idén om moraliskt värdefulla handlingar, är inget för honom.I Filosofiska rummet diskuterar han sin övertygelse och sina plakat med två fackfilosofer: Cathrine Felix och Björn Petersson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink diskuterar handens betydelse i vår visuellt fixerade värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen sitter isolerad i sin fåtölj i sitt torn och läser, medan allt fler av oss andra ägnar allt fler av dygnets vakna timmar stirrandes på små och stora skärmar. Allt färre barn leker med hela kroppen, allt färre vuxna jobbar fortfarande med händerna - om man inte räknar fingrandet på olika pekskärmar och tangentbord. Kanske är det därför vi finner en sådan tillfredsställelse i handfasta hobbies som just handarbete, musicerande, fiske, trädgårdspåtande eller idrott. Och vem längtar inte efter en varm hands smekning?Kant kallade handen för ”människans yttre hjärna”, Aristoteles menade att vi både lär oss och minns med handen, och språket är fyllt av hänvisningar till handen: fatta, begripa, rörande…Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink uppmärksammar och uppvärderar människan som hand-lande, skapande varelse i ett samtal från Pernillas verkstad under ledning av Lars Mogensen.Producent är Thomas Lunderquist.

Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt:”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Erasmus av Rotterdam har gett namn åt EU:s internationella studentprogram. Men vem var renässanshumanisten som präglade 1500-talets litteratur och kom att inspirera framtida tänkare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erasmus av Rotterdam var en av 1500-talets kändisar. Med vass penna, humor och en egen litterär stil försvarade han renässansens humanistiska ideal, och stod en tid bakom tjugo procent av alla böcker som trycktes. Och det var den nya tryckkonsten som la grunden för spridandet av både nya böcker och klassisk antik litteratur. Författaren Nina Burton berättar i boken Gutenberggalaxens nova om Erasmus och en dramatisk tid laddad med religionstvister och folkliga uppror. Termen "Gutenberggalaxen" myntades på 1960-talet av medieforskaren Marshall McLuhan och syftar på boktryckets hela era och påföljande mediautveckling. Medverkande: Nina Burton, författare och Sverker Sörlin, idéhistoriker. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Gutenberggalaxens nova av Nina Burton.

Jacques Lacan lurar i bakgrunden, i ett samtal om vår narcissistiska kultur mellan Ervik Cejvan, Elisabeth Gerle och Peter Jansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett liv inbegriper alltid lidande, säger Sigmund Freud. Men detta lidande förnekas i vår kultur, som veckans gäster betecknar som narcissistisk. Vad innebär denna narcissism (ytlighet, egoism, avtrubbning?) och vad får den för konsekvenser (politiskt farlig, för vi klarar inte längre av att se och acceptera varandra i våra olikheter?)?Filosofiska rummet blir ovanligt psykoanalytiskt när religionsfilosofen Ervik Cejvan, etikprofessorn och prästen Elisabeth Gerle och psykoanalytikern och filosofidoktoranden Peter Jansson samtalar under ledning av Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh diskuterar demokratins framtid och förutsättningar utifrån det amerikanska presidentvalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utgången av det amerikanska presidentvalet har väckt såväl bestörtning och förtjusning som förundran: Hur kunde en person med ett så… fritt förhållande till sanningen, en karaktär som beskrivits som alltifrån pajas och loser till livsfarlig psykopat, vinna presidentvalet i världens mäktigaste land?Kanske beror det på maktens och mediernas von oben-attityd. Kanske har folkets röst äntligen fått genomslag. Men vad säger i så fall den rösten? Är den värd att lyssnas på eller bör den motarbetas till varje pris - och i så fall hur? Och vad är egentligen folket?Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh är inte överens om allt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet ”Tid, minne och representation” på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sista djupdykning i ämnet ”minne”.Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och Lotten Gustafsson, etnolog.Programledare och producent Peter Sandberg.

Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila?Den nya tekniken skapar nya förutsättningar för vår tillvaro, och väcker inte bara etiska frågor. Filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari, samt nationalekonomen Stefan Fölster, aktuell med boken Robotrevolutionen, diskuterar den framtid som redan är här med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partiledarnas frenetiska flaggviftande under sommarens Almedalsvecka har orsakat en livlig debatt om svenska värderingar. Med en liberal debattör, en socialpsykolog och en filosof försöker nu Filosofiska rummet reda ut begreppen: Finns det något sådant som svenska värderingar, vilka är de i så fall, i vilken grad bör de hävdas - och mot vad?Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius deltar i diskussionen med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det hände sig en gång att vi skulle spela in ett samtal om tidens väsen. Det blev inget program, samtalet sändes aldrig, för det blev inget samtal. Vi hade bjudit in en analytisk och en kontinental filosof, och de talade nämligen fullständigt förbi varandra.Det är svårt att sätta fingret på vari den stora skillnaden består, i olika förnuftsmässiga sätt att diskutera samma eviga frågor. Förmodligen har det att göra med metod, angreppssätt. På bokmässan i Göteborg gör Filosofiska rummet ett försök att reda ut detta. Gäster är Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö. Vi hoppas det blir ett program.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I kvantmekanikens värld beter sig partiklarna ibland på så oväntade sätt att det tycks överskrida naturen som vi känner den. Så hur går det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken var förra århundradets stora banbrytande idéer inom fysiken. Den första av dessa fysikens juveler har sitt upphov i Albert Einsteins hjärna, och även till kvantmekaniken bär han ett faderskap. Men teorierna är inte kompatibla och motsäger varandra. Och i kvantmekanikens värld tycks verkligheten bryta mot naturen. Medverkande är Ulf Danielson, fysiker, Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof och Charlotta Weigelt, filosof som bland annat översatt Aristoteles verk Fysiken. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vilken mening med livet är det vi eftersträvar: Att ha eller att vara? Ekaterina Chertkovskaya, Peter Jansson och Roland Paulsen resonerar utifrån en 40 år gammal bok av Erich Fromm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Om … endast en genomgripande förändring i människans karaktär, från en huvudsakligen ägandeinriktad till en huvudsakligen varandeinriktad livsform, kan rädda oss från en ekonomisk och psykologisk katastrof - uppstår frågan: Är karakterologisk förändring i stor skala över huvud taget möjlig, och hur skall man i så fall åstadkomma den?”Så skriver den tysk-amerikanske filosofen och psykoanalytikern Erich Fromm i sin bok Att ha eller att vara från 1976. Hans idéer och frågor diskuteras på nytt av en ekonom, en psykoanalytiker och en sociolog.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ett hem är kanske det starkaste uttrycket för hur vi identifierar oss själva. Men vem och vad bestämmer hur det ska se ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag ser vi ett enormt intresse för hus och hem: TV-program, veckotidningar och hemma-hos reportage i varenda helgbilaga. Dessutom väljer eller tvingas allt att köpa en bostad istället för att hyra. Filosofiska rummet flyttar den här veckan till Stadsbyggnadsdagen i Upplands Väsby, där vi inför publik ställer frågan: Vad är ett hem?Medverkande är Sarah Degerhammar, konstnär utbildad på konstfack, Rahel Belatchew, arkitekt på Belatchew arkitekter och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Människor har rättigheter - men vilka har vilka? Lena Halldenius, filosof och Björn Östbring, statsvetare, diskuterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Men förra höstens flyktingström har aktualiserat frågor om vems ansvar det bör vara att värna vad, och för vem.Hur förhåller sig mänskliga rättigheter till medborgerliga, och vad innebär en kosmopolitisk respektive en nationalistisk politisk inställning i sammanhanget?Dessa frågor diskuterar Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, och Björn Östbring, som är doktorand i statsvetenskap och forskar om migration, välfärdsstat och politisk legitimitet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och konstnären Lina Selander.Programledare Peter Sandberg

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: ”Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader – är fördelar som stegras optimalt vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän”. Så vilken roll spelar byråkraterna i vårt samhälle och vilka konflikter hamnar de i?Medverkande är Jonathan Metzger, urbana och regionala studier vid KTH, Marie Halldin, planarkitekt på Upplands Väsbys kommun och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles ”Love me do” till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar dig?Medverkande Anders Johansson, litteraturvetare, Pernilla Glaser, författare och Jenny Jägerfeld, psykolog. Programledare Peter Sandberg.Essän Kärleksförklaring av Anders Johansson är utgiven av förlaget Glänta. 

Är det ok att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja?Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt sjuka att inte belasta anhöriga och sjukvården med sin hopplösa sjukdom. Och visst, varför skulle inte en smärtlindrande palliativ vård, som varken påskyndar eller uppskjuter döden, kunna räcka i livets slutskede?Inga-Lisa Sangregorio, Anders Castor och Anders Piltz diskuterar en svår och kontroversiell fråga. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Idag konsumerar svenska hushåll fyra gånger så mycket som 1984. Men är det medvetna beslut som ligger bakom våra köp eller är det andra krafter med i spelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför släpa hem ännu en teknikpryl, varför köpa mat som ruttnar i kylskåpet och varför ännu en leksak när svenska barn i snitt redan har 536 leksaker? I dag utvecklas alltmer sofistikerade metoder för marknadsföring – byggd på hjärnforskning - som triggar igång vår längtan efter senaste nytt och lyxiga produkter? Om detta handlar boken ”Yes – därför köper vi det vi inte behöver”, av journalisten Katarina Bjärvall, och veckans program handlar om våra konsumtionsvanor utifrån olika perspektiv.Medverkande: Katarina Bjärvall, journalist, Martin Ingvar, hjärnforskare och Johan Norberg, författare och samhällsdebattör. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nio böcker på trekvart. Eva Ström, Nike Snijders, Per Svensson och Shora Esmailian ger tips på böcker med substans inför sommarledigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och de utvalda böckerna är:Ingenting är sant och allting är möjligt. Det nya Rysslands surrealistiska själ av Peter Pomerantsev.Svensk poesi, red: Daniel Möller och Niklas Schiöler.Linjen av Elise Karlsson: N&KHow We Are av Vincent DearyThe Gallery of Vanished Husbands av Natasha Solomon.En mänsklighet i mänskligheten: Ett reportage om det judiska folket av Staffan Skott.Naomi Klein: Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.Det som en gång var av Helena Granström.Burning Country - Syrians in Revolution and War, av Robin Yassin-Kassab och Leila Al-Shami.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Författaren Marilynne Robinson blev nyligen hedersdoktor vid Lunds universitet. I sina romaner fångar hon upp filosofiska och teologiska frågor och ger dem liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I romanerna Gilead, Home och Lila gestaltar Marilynne Robinson  några familjer i den fiktiva småstaden Gilead i Iowa. Robinson är Barack Obamas favoritförfattare och i romanerna ger hon liv åt frågor som nåd och predestination. Karaktärerna brottas med sin kristna tro, sina etiska tillkortakommanden, ansvar och kärlek. Medverkande: Johanna Gustafsson Lundberg, etiker, Jayne Svenungsson, teolog och Göran Rosenberg, författare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Om livet i sig är gott, då är väl ett längre liv bara desto godare? Ann Heberlein, Karim Jebari och Nils-Eric Sahlin diskuterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Seriösa forskare hävdar att den första 150-åringen redan är född. När nu ett människoliv alltså kan komma att förlängas dramatiskt så borde vi kunna skjuta ifrån oss den hemska tanken på döden under en längre tid, och i förlängningen kanske helt och hållet. Men om åldrande är en sjukdom som den medicinska vetenskapen kan bota, väcks en annan fråga: Vill vi leva för evigt?Detta diskuterar etikforskaren och författaren Ann Heberlein, medicinetikern och filosofen Nils-Eric Sahlin och filosofen Karim Jebari med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Scientism innebär att naturvetenskapens gränser kan och bör utvidgas så att sådant som tidigare inte uppfattats som naturvetenskap - som humaniora - kan bli eller transformeras till naturvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vårt moderna västerländska samhälle är till stor del en produkt av naturvetenskapens framgångar och tänkande. Den sekulära världsbilden domineras av teorier och fakta som fysiken presenterat. Och bilden av oss själva som människor är i hög grad en spegel av biologins framsteg. Men hur mycket ryms inom naturvetenskapens hägn? Borde även sociala vetenskaper och humaniora underordnas och formas enligt naturvetenskapen och dess metoder? Ja, säger radikala förespråkare för scientism.Medverkande: Ulf Danielsson, fysiker, Mikael Stenmark, religionsfilosof och Jonna Bornemark, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.

Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett ”bör” ur ett ”är”. Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för alla grupper, i alla situationer, överallt.Filosofen Jeanette Emt, sociologen Mikael Klintman och neuropsykologen Andreas Olsson diskuterar möjligheten av en universell etik med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna av?Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker.Programledare och producent Peter Sandberg. 

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara kultursnobberi, inställningen att skönlitteratur skulle vara mer värd än spelfilm?Vara hur det månde med det. Vilka är litteraturens och fiktionens filosofiska värden? Gör den oss klokare och godare? Samtal inför publik med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson, som alla nyligen deltog i en workshop om fiktion och filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen.Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt.Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; – bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?” Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet.Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja?Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusjien, tillsammans med andra journalister. Samtidigt pågick den här inspelningen av Filosofiska rummet på Bromölla folkbibliotek i nordöstra Skåne, mellan journalisten Martin Schibbye, poeten och kritikern Eva Ström, statsvetaren Ulf Petäjä och publiken. Hur, var och av vem används den hotade självklarheten yttrandefrihet idag, i vårt digitala, sociala samhälle?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken ”Den sårade divan” skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.

Hur mycket av det som händer oss har vi någon kontroll över? Den danska författaren Lone Frank, VM-trean i brottning Zakarias Tallroth och filosofen och prästen Frank Lorentzon diskuterar saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den danska neurobiologen, vetenskapsjournalisten och författaren av internationellt uppmärksammade populärvetenskapliga böcker Lone Frank förlorade sin livskamrat i cancer nyligen, vilket fick henne att omvärdera sin syn på slumpen. VM-trean i brottning Zakarias Tallroth menar att det inte duger att förlita sig på tur om man vill nå toppen. Och filosofen och prästen Frank Lorentzon har skrivit en avhandling om den fria viljan. I veckans Filosofiska rummet lägger de fram och diskuterar sina inställningar i frågan.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt sjuka att inte belasta anhöriga och sjukvården med sin hopplösa sjukdom. Och visst, varför skulle inte en smärtlindrande palliativ vård, som varken påskyndar eller uppskjuter döden, kunna räcka i livets slutskede?Inga-Lisa Sangregorio, Anders Castor och Anders Piltz diskuterar en svår och kontroversiell fråga. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles ”Love me do” till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar dig?Medverkande Anders Johansson, litteraturvetare, Pernilla Glaser, författare och Jenny Jägerfeld, psykolog. Programledare Peter Sandberg.Essän Kärleksförklaring av Anders Johansson är utgiven av förlaget Glänta. 

När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och konstnären Lina Selander.Programledare Peter Sandberg

Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; – bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?” Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet.Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män.Är det meningsfullt att tala om en krock mellan olika samhällsnormer och kulturella sedvänjor, när man ska försöka förstå och komma tillrätta med händelserna, eller leder det inte mest bara till fördomar, kollektivt skuldbeläggande och i förlängningen rasism? Samtidigt: Om det finns strukturell rasism i det svenska samhället skulle det väl kunna förekomma strukturell sexism i andra?Samtal mellan Per Bauhn, filosof, Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Christian Fernandez, statsvetare med fokus på politisk filosofi och medborgarskap. Programledare: Lars Mogensen.

Ett nytt klimatavtal blev klart i Paris. Men vad krävs för att vi åter ska komma i balans med naturen? Räcker ny teknik eller krävs en civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är ny teknik lösningen som gör det möjligt att fortsätta med en konsumerande livsstil, utan att skada miljön? Eller tvingas vi tänka om, ge plats åt nya tankemönster, attityder och nya berättelser om världen och oss själva. Kanske behövs en rejäl civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva och utnyttja världens resurser? Nu kommer boken ”Det som en gång var” av Helena Granström, där färdigstöpta tankegångar om inte minst teknikens välsignelse, analyseras. Medverkande är författaren Helena Granström, med bakgrund inom matematik och fysik, Elisabeth Hjorth, författare och doktor i etik och Sverker Sörlin, både idé och miljöhistoriker vid KTH.Programledare och producent Peter Sandberg.

Läkaren och författaren Pia Dellson ser sig som en Doktor 2.0 efter att ha drabbats av utmattningssyndrom. Läkaren och forskaren Anders Rosengren vill att patienterna ska lära sig leva autentiska liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Musikern, filosofen och professorn i Hälsa och samhälle Per-Anders Tengland har i flera böcker och artiklar formulerat sig kring huvudfrågan för dagens samtal: Vad är hälsa? Är den blott frånvaro av sjukdom eller innebär den något djupare? Bör man ha en mer holistisk syn på människan också inom vården, och sträva efter att människan ska ”leva autentiskt?”Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.