Medicinvetarna

Så här 18 månader in i coronapandemin sammanfattar Medicinvetarna läget tillsammans med professorn och sjukhuskemisten Joakim Dillner. Hur oroliga ska vi vara för delta-varianten? Kan vi utrota coronaviruset? Bör man åka utomlands i höst? De och många andra frågor besvaras i avsnittet.

Lyssnarfrågespecial! Hur påverkas egentligen vår hälsa av kaffe? Är det viktigt för matsmältningen att dricka vatten till maten? Och - finns feromoner hos människor? Medicinvetarna fördjupar sig i några av lyssnarnas frågor.

Allt fler barn överlever i världen men utmaningarna för att ge dagens barn en bra framtid är fortsatt stora. Coronapandemin har också inneburit ett bakslag för barns hälsa. Lyssna på barnläkaren och forskaren Tobias Alfvén om hur vi kan identifiera sätt att förbättra hälsan för barn i alla åldrar världen över.

Starka känslor kan både vara underbara och skrämmande, men för vissa kan känslor leda till svåra livskonsekvenser. Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss. Dessutom – forskaren Jorge Ruas svarar på frågor om feber: Vad räknas som feber och är det bra att ta febernedsättande?

ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats. Överläkaren och docenten Caroline Ingre har ägnat sig åt ALS under många år, och hon är hoppfull om att det ska komma verksamma läkemedel mot ALS.

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av förlossningsskada. Men de allra flesta är inte allvarliga och majoriteten går att behandla i efterhand så att kvinnan blir bra. Barnmorskan och forskaren Helena Lindgren forskar om hur man ska minska risken för skador i samband med förlossningen. Undvik ryggläge är ett av hennes tips. I avsnittet svarar även forskaren Anne Örtqvist på lyssnarfrågan om hu avståndet från hemmet till förlossningskliniken påverkar risken för att föda utanför sjukhus.

De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren vid Karolinska Institutet reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen. I avsnittet svarar även forskaren Mare Löhmus Sundström på frågan om det finns forskning som visar att vistelse i naturen är bra för hälsan.

Möjligheten att arbeta när som helst, varifrån som helst, medför inte bara frihet. Svårigheten att koppla bort jobbet riskerar att leda till ökad stress och i förlängningen ohälsa. Det ständiga inflödet av meddelanden och mejl kan också leda till koncentrationssvårigheter. Forskaren Gisela Bäcklander vid Karolinska Institutet har intresserat sig för det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet reder ut.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.

Var tredje svensk har någon form av allergi. En rad faktorer påverkar risken att drabbas, till exempel tarmfloran, generna, vad vi äter eller hur vi bor. Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år. Professor Erik Melén berättar om köttallergi, BAMSE-registret och hur man kan förebygga allergier. I avsnittet svarar även forskaren Caroline Nilsson på lyssnarfrågan om ifall jordnötsallergen kan spridas i luften.

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt om läkemedelsbehandling i preventivt syfte kan vara ett sätt att minska bröstcancer hos de kvinnor som har störst risk att drabbas.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. Hon har ägnat en stor del av det gånga året åt att starta en multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning på Karolinska universitetssjukhuset för patienter som haft covid-19. I Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.

Alla tre medlemmarna i Andrée-expeditionen omkom för 124 år sedan, efter ett misslyckat försök att nå Nordpolen. Gåtan om vad som hände har diskuterats sedan deras kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än Karolinska Institutet-anknutna läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar, och hur en trist fest på 1990-talet ändrade hennes eget liv.

Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. De har tagits fram relativt snabbt med hjälp av stora resursinsatser och tack vare kunskap från tidigare forskning om liknande virus. I Medicinvetarna berättar professorn Matti Sällberg om varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.

Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som lever med odiagnostiserad adhd. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur detta hänger ihop samt varför vi alla har något att vinna på att uppmärksamma och anpassa samhället mer efter personer med adhd.

Spindeltråd är ett av de lättaste och mest hållbara materialen som finns. Anna Rising forskar på Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet för att hitta metoder för att framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som kan användas både medicinskt och till mycket annat.

Tack vare forskning finns idag mycket effektiva botande mediciner mot sjukdomen hepatit C. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.

Årets Nobelpris i kemi gick till upptäckten av gensaxen crispr/cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.