Medicinvetarna

En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling. Dessutom svar från forskaren Konstantina Kilteni: Varför kan vi inte kittla oss själva?

Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som vi inte kan bilda själva. Därför kan vi behöva ta tillskott i vissa situationer. Samtidigt visar forskningen att de allra flesta klarar sig utmärkt på en allsidig kost och att vitaminer i överskott i vissa fall faktiskt kan vara skadligt. Susanne Rautiainen Lagerström är nutritionist och forskare och enligt henne är det allmänna rådet ganska enkelt: Ät varierat så löser det sig.

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism. Han hoppas att ny kunskap på sikt ska resultera i bättre stöd och ett bättre bemötande av personer med autism.

De flesta drabbas någon gång i livet av ryggont utan att det behöver vara så allvarligt. Men för en ganska stor grupp kan smärtan bli svår och långvarig. Eva Skillgate är naprapat och docent i epidemiologi och har länge forskat om hur olika behandlingar kan hjälpa mot smärta i rygg och nacke. Hör henne berätta om risk- och friskfaktorer.

Hälsan behöver förbättras i världen samtidigt som vi drastiskt måste minska resursuttaget från planeten. Hur ska det gå till? Enligt Stefan Swartling, professor i global systemomställning, måste unga engageras i frågorna – och det är bråttom! I detta avsnitt intervjuas han inför publik om vad vi alla kan göra för att bidra till en bättre framtid.

Depression är en av de största orsakerna till ohälsa i världen. Men vad som orsakar sjukdomen är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin som just nu testas i en svensk studie.

I snitt dödas femton kvinnor om året av sin partner i Sverige. Att minska siffran är ett mål för beteendevetaren och forskaren Shilan Caman. Hennes forskning handlar om riskfaktorer för dödligt partnervåld. I avsnittet medverkar även forskaren Lotta Borg Skoglund och svarar på lyssnarfrågan: Hur ska man tänka om chefen har adhd?

Långtidscovid förklaras ofta bort som psykiska besvär av både allmänhet och många i professionen, menar virusforskaren och överläkaren Soo Aleman. Hon påpekar att symtomen vid långtidscovid är tydliga och att det går att mäta flera fysiologiska förändringar om man undersöker noggrant. Ett av målen för hennes pågående forskning är att förstå mekanismerna bakom långtidscovid.

I Medicinvetarnas hundrade avsnitt är ämnet just 100-åringar. Flera forskare vid Karolinska Institutet intervjuas om olika aspekter på och konsekvenser av att allt fler blir allt äldre. Det blir en premiär också i detta jubileumsavsnitt: För första gången intervjuas en person som inte är forskare vid Karolinska Institutet. Men Dagny Pettersson, född 1920, är en av de allt fler 100-plussare som lever i Sverige.

Antalet svampinfektioner ökar globalt, men det finns ingen anledning att oroa sig för några monstersvampar som det ibland framställs populärkulturellt. Lena Klingspor är docent och överläkare och anknuten forskare på Karolinska Institutet. Hon har forskat på diagnostik och behandling av svampinfektioner.

Bland vårdsökande uppskattas ungefär var femte person lida av hälsoångest. Det kan jämföras med en fobi: Även om du vet att du ofta oroar dig i onödan så tar rädslan för att du håller på att bli sjuk ändå över. Hör psykologen och professorn Mats Lekander berätta mer om tillståndet och om vetenskapen bakom vad som får oss att känna oss sjuka respektive friska.

Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.

När du väl bildat en fettcell kan du inte bli av med den. Det kan vara en delförklaring till att det är svårt att gå ner i vikt när man väl gått upp. Men varför vissa lättare går upp i vikt än andra är fortfarande oklart enligt specialistläkaren och professorn Peter Arner. Hör honom kommentera huruvida vi har en "trivselvikt", om fettfrysning funkar och vilket fett som är farligast.

Utan minne vore vi människor ganska hjälplösa. Men hur fungerar minnet egentligen? Professor Agneta Herlitz har länge intresserat sig för kognition och minne, inte minst när vi åldras. Hon tonar ner vikten av att lösa sudoku och dödar myten att vi bara använder en liten procent av vår hjärnkapacitet.

Varannan person över 60 år har högt blodtryck, hälften av dem utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. För den som inte gillar att dricka rödbetsjuice kan ruccola fungera.

Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen, när hon inte arbetat klinisk med bland annat stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården.

Hör du till dem som inte känner sig helt hemma i vår nya digitala verklighet? Personer som inte tagit till sig digitala lösningar, datorer och smartphones kan idag få stora problem med sin vardag. Louise Nygård är professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet och hon har i många år intresserat sig för vad som händer när samhället digitaliseras samtidigt som allt fler lever allt längre.

Är du beroende eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen och nej, man kan inte vara socker-, tränings- eller mobilberoende. Däremot kan droger och spel om pengar leda till beroende som kräver vård. Och den är effektivare än vad många känner till.

Ibland får man intrycket att dagens unga mår sämre än någonsin psykiskt. Diagnoserna ökar och i medier tecknas ofta en mörk bild. Men forskaren och psykiatern Kyriaki Kosidou håller bara delvis med och menar att bilden är mer komplicerad än så.

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, en slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av ökad exponering för höga ljudnivåer. Hör forskaren Christopher Cederroth berätta om riskfaktorer, vetenskapligt utvärderade behandlingar och konsekvenser för individen och samhället.

Att motionera regelbundet är ingen mirakelkur men kan minska risken för vissa sorters cancer något – och öka livskvaliteten för dem som drabbas. Hör forskaren Helene Rundqvist berätta om träningens hälsoeffekter, med särskilt fokus på cancer.

Antibiotika har inneburit att en lång rad tidigare potentiellt dödliga infektionssjukdomar kan botas ganska enkelt. Men överanvändning har skapat resistenta bakterier, och otillräcklig forskning för att få fram nya preparat riskerar att göra antibiotikaperioden kort ur ett historiskt perspektiv. Professor Cecilia Stålsby Lundborg har forskat om följderna av antibiotikaresistens, särskilt i låginkomstländer.

Sedan lång tid tillbaka har människan försökt styra sitt barnalstrande. Förbud har tvingat kvinnor till osäkra och olagliga aborter som lett till hög dödlighet. Forskningen visar att legalisering av abort leder till en direkt minskning av mödradödligheten, säger professor Kristina Gemzell Danielsson. Hör hennes berättelse om forskningen bakom den idag dominerande metoden, medicinsk abort. Dessutom: Svar på lyssnarfrågor om hormoner och hår från forskaren Lars Norlén.

Snart två år in i coronapandemin tar Medicinvetarna tempen på det aktuella läget tillsammans med professor Matti Sällberg. Hör honom berätta om de olika virusvarianterna och vad som skiljer dem åt, när han tror att flockimmunitet uppnås och hur många vaccindoser vi egentligen kommer behöva ta. Hur länge ska vi behöva leva med pandemin egentligen?

Autoimmun sjukdom beror inte på att immunförsvaret är rubbat, snarare att det är extra starkt. Men varför det börjar angripa den egna kroppen är något forskarna fortfarande försöker förstå. Hör professor Olle Kämpe berätta om betydelsen av genetik, miljöfaktorer – och slumpen.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

Många av oss får ont i huvudet då och då utan att det innebär något större problem. Men för den som drabbas av migrän, eller ännu värre Hortons huvudvärk, kan det innebära en kraftig funktionsnedsättning. Andrea Carmine Belin forskar om genetiken bakom Hortons huvudvärk, ett tillstånd som ibland kallas "självmordshuvudvärk".

Det kan räcka med att dra ner på drickandet för att stoppa ett beroende. I snitt krävs två försök. Och det finns flera olika effektiva läkemedel som kan vara till hjälp. Det är tre exempel på resultat från forskningen om alkoholberoende som många inte känner till, enligt psykologen och forskaren Sara Wallhed Finn.

Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienterna även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen och uppstår hos många män med ökad ålder. Diagnosen kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. Forskaren Tobias Nordström berättar om vårdens och forskningens stora utmaning: Att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.

Lördagsgodis, fluortandkräm och tandborstning två gånger om dagen har gjort att Sveriges tandhälsa gått från katastrof till bland den bästa i världen. Idag ligger fokus på att få till en mer jämlik tandvård. Hör professorn och tandläkaren Mats Trulsson berätta historien om munhälsans utveckling och få svar på frågor om tandblekning, bettskenor och tandvårdsrädsla. Och visste du att tuggummi kan göra dig mer alert? Nu undersöks om äldres minne påverkas av deras tuggfunktion. Dessutom: Forskaren Alexander Rozental svarar på lyssnarfrågan om hur vi ska vänja oss vid att återgå till kontoret.

Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar temperaturen och hjälper oss att känna njutning. Men den är också vår antenn mot omvärlden och är tätt kopplad till psyket. Hudläkaren och professorn Maria Bradley dissar dyra krämer och ger svar på allt från varför vi får eksem till hur vi ska prata om olika hudfärger. Och på frågan om man får vackrare hy av att dricka vatten svarar hon kort och gott – nej.

Övervikt och stillasittande ökar sedan länge i hela befolkningen, inte minst bland barnen. Ett försök att vända utvecklingen är projektet "En friskare skolstart" där forskare från Karolinska Institutet arbetat tillsammans med skolor och skolhälsovård för att öka kunskapen om hälsofrågor hos både elever, föräldrar och skolpersonal. Professor Liselotte Schäfer Elinder berättar mer om hur det kan förbättra barns levnadsvanor.

Så här 18 månader in i coronapandemin sammanfattar Medicinvetarna läget tillsammans med professorn och sjukhuskemisten Joakim Dillner. Hur oroliga ska vi vara för delta-varianten? Kan vi utrota coronaviruset? Bör man åka utomlands i höst? De och många andra frågor besvaras i avsnittet.

Lyssnarfrågespecial! Hur påverkas egentligen vår hälsa av kaffe? Är det viktigt för matsmältningen att dricka vatten till maten? Och - finns feromoner hos människor? Medicinvetarna fördjupar sig i några av lyssnarnas frågor.

Allt fler barn överlever i världen men utmaningarna för att ge dagens barn en bra framtid är fortsatt stora. Coronapandemin har också inneburit ett bakslag för barns hälsa. Lyssna på barnläkaren och forskaren Tobias Alfvén om hur vi kan identifiera sätt att förbättra hälsan för barn i alla åldrar världen över.

Starka känslor kan både vara underbara och skrämmande, men för vissa kan känslor leda till svåra livskonsekvenser. Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss. Dessutom – forskaren Jorge Ruas svarar på frågor om feber: Vad räknas som feber och är det bra att ta febernedsättande?

ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats. Överläkaren och docenten Caroline Ingre har ägnat sig åt ALS under många år, och hon är hoppfull om att det ska komma verksamma läkemedel mot ALS.

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av förlossningsskada. Men de allra flesta är inte allvarliga och majoriteten går att behandla i efterhand så att kvinnan blir bra. Barnmorskan och forskaren Helena Lindgren forskar om hur man ska minska risken för skador i samband med förlossningen. Undvik ryggläge är ett av hennes tips. I avsnittet svarar även forskaren Anne Örtqvist på lyssnarfrågan om hu avståndet från hemmet till förlossningskliniken påverkar risken för att föda utanför sjukhus.

De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren vid Karolinska Institutet reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen. I avsnittet svarar även forskaren Mare Löhmus Sundström på frågan om det finns forskning som visar att vistelse i naturen är bra för hälsan.

Möjligheten att arbeta när som helst, varifrån som helst, medför inte bara frihet. Svårigheten att koppla bort jobbet riskerar att leda till ökad stress och i förlängningen ohälsa. Det ständiga inflödet av meddelanden och mejl kan också leda till koncentrationssvårigheter. Forskaren Gisela Bäcklander vid Karolinska Institutet har intresserat sig för det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet reder ut.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.

Var tredje svensk har någon form av allergi. En rad faktorer påverkar risken att drabbas, till exempel tarmfloran, generna, vad vi äter eller hur vi bor. Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år. Professor Erik Melén berättar om köttallergi, BAMSE-registret och hur man kan förebygga allergier. I avsnittet svarar även forskaren Caroline Nilsson på lyssnarfrågan om ifall jordnötsallergen kan spridas i luften.

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt om läkemedelsbehandling i preventivt syfte kan vara ett sätt att minska bröstcancer hos de kvinnor som har störst risk att drabbas.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. Hon har ägnat en stor del av det gånga året åt att starta en multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning på Karolinska universitetssjukhuset för patienter som haft covid-19. I Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.