Medicinvetarna

När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta och andra faktorer kan bidra till att personer som upplever olika former av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för andra sjukdomar. Professor Unnur Valdimarsdottir berättar mer om hur psykisk stress påverkar sjukdomsförekomst och överlevnad.

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.

Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget fyra och ett halvt år efter pandemins utbrott.

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Det pratas mycket om hur viktiga tarmbakterier är och att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Men vad händer då med människor som blivit av med sin tjocktarm? Blir de deprimerade? Får de bristsjukdomar? Forskaren Charlotte Hedin svarar på veckans lyssnarfråga.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg om varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.

Att det är bra för den fysiska hälsan att motionera är välkänt. Men påverkar det även den psykiska hälsan? Forskaren och överläkaren i psykiatri Lina Martinsson studerar det hon kallar braining, träning som tilläggsbehandling i psykiatrin. I veckans lyssnarfråga berättar hon vad vi vet om effekterna.

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Ljudet av barns joller hör till de mysigaste som finns att lyssna till anser podd-Andreas, men kan jollret säga något om barnets framtida framtida utveckling? Dagens lyssnarfråga går till professor Anette Lohmander, och svaret är: ja!

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år.

Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner, berättar professor Petter Brodin i veckans lyssnarfråga. Men en del personer är helt resistenta mot specifika virus. Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda. Dessutom finns den subjektiva faktorn: En del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", menar han.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Sjukdomsfallen av fästingburna virussjukdomen TBE, som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation, ökar. Det finns vaccin mot viruset, men hur effektivt är det egentligen? Docent Sara Gredmark Russ svarar på veckans lyssnarfråga

Runt 50 000 individer utvecklar sepsis i Sverige varje år och det är den infektion som är förknippad med allra högst dödlighet. Hör forskaren Kristoffer Strålin berätta om behandling, prognos och hur du känner igen en sepsis hos dig själv och andra.

Vissa genvarianter är kopplade till specifika smärttillstånd, förklarar professor Johan Frostegård som svar på en fråga från en lyssnare som genomgått en smärtutredning som visade att hen hade genotyp HLA B27. Vad innebär det och hur hänger det ihop med smärta?

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

De senaste åren har flera genombrott skett när det gäller cancerbehandling. En av de mer omtalade terapierna är CAR-T, som är en form av immunterapi som visat sig vara högeffektivt mot vissa former av blodcancer. Forskaren Jonas Mattsson förklarar hur metoden fungerar och berättar om sin egen forskning.

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.

Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i hela kroppen och har på senare år poppat upp som en populär förklaring till smärta. Men forskningen på fascian är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen, säger professor Paul Ackermann, och det är därför svårt att ge vetenskapligt förankrade svar på hur man bäst tar hand om sin bindväv.

Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. Han svarar också på frågor om dålig andedräkt och munsköljmedel samt förklarar varför han lät tillverka en protes med ruttna tänder till sig själv.

Strålbehandling mot cancer är en effektiv och potent metod. Den demonstrerades för mer än 100 år sedan för första gången, men vi vet också att det finns biverkningar. Dagens lyssnarfråga handlar om vad vi vet om långsiktiga konsekvenser av att bli behandlad med strålning mot cancer. Forskaren Anna Embring svarar.

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.

Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad och hur länge ska man i så fall vara i? Det undrar en lyssnare som tog sitt första vinterbad i januari 2023 och sedan dess är helt fast tack vare den sköna känslan som infinner sig efteråt. Fysiologen och forskaren Jessica Norrbom reder ut saken.

Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han.

Hur går man på toa i rymden? Varför får man "puffy face"? Och vilka utmaningar behöver lösas för att vi ska behålla hälsan på mars? Apropå den svenska astronauten Marcus Wandts återkomst till jorden i förra veckan passar vi på att lyssna igen på intervjun med forskaren Lars Karlsson från avsnitt 24 om hur människan påverkas av vistelser i rymden.

Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan.

"Man måste ha bra vantar på vintern, annars får man reumatism i fingrarna". Så brukade lyssnarens norrländska släkt alltid säga. Men vad säger vetenskapen om kopplingen mellan ledgångsreumatism och kyla? Professor Johan Askling reder ut saken.

Omkring 1500 personer dör årligen i självmord i Sverige. Konsekvenserna för de efterlevande är ofta katastrofala. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar studier om suicidprevention. Psykiatern och professorn Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives vid Karolinska Institutet och är aktuell med en ny bok om självmord. "Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken", säger han.

Bly, arsenik, kadmium och kvicksilver får många av oss att instinktivt tänka på hälsorisker. De brukar kallas tungmetaller, men det begreppet bör vi skrota tycker Maria Kippler som forskar om hälsorisker med metallexponering. Hör henne berätta om hur du kan undvika giftiga metaller i vardagen. I avsnittet besvarar Malin Ernberg en lyssnarfråga om sambandet mellan tandgnissling och tinnitus.

När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen.

Alla som har slagit sig på tummen med en hammare vet vad smärta är, men upplevelsen av smärta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika individer och mellan olika typer av smärta. Professor och överläkare Eva Kosek har länge forskat om olika former av smärta, och inte minst fibromyalgi. Lyssnarfrågan: Vilka diagnoser svarar för flest sjukskrivningar? Pia Svedberg ger svaret.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas mot till exempel covid-19. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken. I avsnittet berättar även professor Lars Larsson om hur kvantprickar (årets fysikpris) kan komma att användas kliniskt.

Alla barn har sina perioder av trots men för en grupp barn kan det uppstå så stora problem att familjen behöver hjälp. Psykologiforskaren Pia Enebrink berättar här om hur problemen kan yttra sig och vilka behandlingar som finns till hands för familjer där barnet har problem att reglera ilska och hamnar i bråk. I lyssnarfrågan spekuleras kring om man håller balansen bättre på ett ben om man håller i sin örsnibb samtidigt.

PTSD är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar många som utsatts för trauma, och kan bland annat leda till att den utsatta får mardrömmar och andra problem. Maria Bragesjö har länge forskat om diagnosticering och behandling av drabbade. I avsnittet resonerar hon bland annat om hur det gått inflation i begreppet PTSD. I avsnittet hör vi också forskaren Catarina Almqvist Malmros svara på lyssnarfrågan om hur allergiker drabbas när allt fler skaffar hund.

Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. I lyssnarfrågan svarar forskaren Daniel Berglind på frågan om barn rör sig mindre nuförtiden.

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: "Många kan bli hjälpta". I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.

Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.

Inflammation i leden kan ge svår smärta. Med moderna läkemedel kan drygt hälften av alla patienter idag bli smärtfria. Hör professor Johan Askling berätta mer om hur sjukdomen behandlas och hur livsstilen inverkar.

Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls. I avsnittet svarar också forskaren Peter Ueda på en lyssnarfråga om ifall porrkonsumtion påverkar sexualiteten.

Två tidigare medverkande i Medicinvetarna berättade för oss att de varken äter frukost eller lunch. Med dem som utgångspunkt gästades podden av professor Kerstin Brismar för att kicka igång säsong sex med en studiolive om periodisk fasta, andra dieter och vilka hälsoeffekter som kan tänkas uppstå.

Kan du känna en viss doft och komma att tänka på en färg? Eller anser du att månaden januari självklart smakar choklad? Då kanske du upplever synestesi, ett fenomen som undersöks av forskaren Janina Neufeld. Bland annat undersöker hon kopplingen till olika neuropsykiatriska diagnoser. I avsnittet medverkar också Anders Sönnerborg och svarar på lyssnarfrågan: Varför bevarar vi smittkoppsviruset?

Gallsten är vanligt, särskilt bland kvinnor i medelåldern, och kan ibland göra mycket ont. Hör överläkaren och forskaren Gabriel Sandblom berätta om hur gallsten bäst ska förebyggas, diagnosticeras och behandlas. Bonus: Hör om forskarna som citerar Bob Dylan i sin vetenskapliga publikationer.