Medicinvetarna

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Ljudet av barns joller hör till de mysigaste som finns att lyssna till anser podd-Andreas, men kan jollret säga något om barnets framtida framtida utveckling? Dagens lyssnarfråga går till professor Anette Lohmander, och svaret är: ja!

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år.

Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner, berättar professor Petter Brodin i veckans lyssnarfråga. Men en del personer är helt resistenta mot specifika virus. Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda. Dessutom finns den subjektiva faktorn: En del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", menar han.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Sjukdomsfallen av fästingburna virussjukdomen TBE, som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation, ökar. Det finns vaccin mot viruset, men hur effektivt är det egentligen? Docent Sara Gredmark Russ svarar på veckans lyssnarfråga

Runt 50 000 individer utvecklar sepsis i Sverige varje år och det är den infektion som är förknippad med allra högst dödlighet. Hör forskaren Kristoffer Strålin berätta om behandling, prognos och hur du känner igen en sepsis hos dig själv och andra.

Vissa genvarianter är kopplade till specifika smärttillstånd, förklarar professor Johan Frostegård som svar på en fråga från en lyssnare som genomgått en smärtutredning som visade att hen hade genotyp HLA B27. Vad innebär det och hur hänger det ihop med smärta?

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

De senaste åren har flera genombrott skett när det gäller cancerbehandling. En av de mer omtalade terapierna är CAR-T, som är en form av immunterapi som visat sig vara högeffektivt mot vissa former av blodcancer. Forskaren Jonas Mattsson förklarar hur metoden fungerar och berättar om sin egen forskning.

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.

Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i hela kroppen och har på senare år poppat upp som en populär förklaring till smärta. Men forskningen på fascian är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen, säger professor Paul Ackermann, och det är därför svårt att ge vetenskapligt förankrade svar på hur man bäst tar hand om sin bindväv.

Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. Han svarar också på frågor om dålig andedräkt och munsköljmedel samt förklarar varför han lät tillverka en protes med ruttna tänder till sig själv.

Strålbehandling mot cancer är en effektiv och potent metod. Den demonstrerades för mer än 100 år sedan för första gången, men vi vet också att det finns biverkningar. Dagens lyssnarfråga handlar om vad vi vet om långsiktiga konsekvenser av att bli behandlad med strålning mot cancer. Forskaren Anna Embring svarar.

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.

Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad och hur länge ska man i så fall vara i? Det undrar en lyssnare som tog sitt första vinterbad i januari 2023 och sedan dess är helt fast tack vare den sköna känslan som infinner sig efteråt. Fysiologen och forskaren Jessica Norrbom reder ut saken.

Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han.

Hur går man på toa i rymden? Varför får man "puffy face"? Och vilka utmaningar behöver lösas för att vi ska behålla hälsan på mars? Apropå den svenska astronauten Marcus Wandts återkomst till jorden i förra veckan passar vi på att lyssna igen på intervjun med forskaren Lars Karlsson från avsnitt 24 om hur människan påverkas av vistelser i rymden.

Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan.

"Man måste ha bra vantar på vintern, annars får man reumatism i fingrarna". Så brukade lyssnarens norrländska släkt alltid säga. Men vad säger vetenskapen om kopplingen mellan ledgångsreumatism och kyla? Professor Johan Askling reder ut saken.

Omkring 1500 personer dör årligen i självmord i Sverige. Konsekvenserna för de efterlevande är ofta katastrofala. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar studier om suicidprevention. Psykiatern och professorn Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives vid Karolinska Institutet och är aktuell med en ny bok om självmord. "Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken", säger han.

Bly, arsenik, kadmium och kvicksilver får många av oss att instinktivt tänka på hälsorisker. De brukar kallas tungmetaller, men det begreppet bör vi skrota tycker Maria Kippler som forskar om hälsorisker med metallexponering. Hör henne berätta om hur du kan undvika giftiga metaller i vardagen. I avsnittet besvarar Malin Ernberg en lyssnarfråga om sambandet mellan tandgnissling och tinnitus.

När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen.

Alla som har slagit sig på tummen med en hammare vet vad smärta är, men upplevelsen av smärta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika individer och mellan olika typer av smärta. Professor och överläkare Eva Kosek har länge forskat om olika former av smärta, och inte minst fibromyalgi. Lyssnarfrågan: Vilka diagnoser svarar för flest sjukskrivningar? Pia Svedberg ger svaret.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas mot till exempel covid-19. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken. I avsnittet berättar även professor Lars Larsson om hur kvantprickar (årets fysikpris) kan komma att användas kliniskt.

Alla barn har sina perioder av trots men för en grupp barn kan det uppstå så stora problem att familjen behöver hjälp. Psykologiforskaren Pia Enebrink berättar här om hur problemen kan yttra sig och vilka behandlingar som finns till hands för familjer där barnet har problem att reglera ilska och hamnar i bråk. I lyssnarfrågan spekuleras kring om man håller balansen bättre på ett ben om man håller i sin örsnibb samtidigt.

PTSD är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar många som utsatts för trauma, och kan bland annat leda till att den utsatta får mardrömmar och andra problem. Maria Bragesjö har länge forskat om diagnosticering och behandling av drabbade. I avsnittet resonerar hon bland annat om hur det gått inflation i begreppet PTSD. I avsnittet hör vi också forskaren Catarina Almqvist Malmros svara på lyssnarfrågan om hur allergiker drabbas när allt fler skaffar hund.

Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. I lyssnarfrågan svarar forskaren Daniel Berglind på frågan om barn rör sig mindre nuförtiden.

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: "Många kan bli hjälpta". I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.

Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.

Inflammation i leden kan ge svår smärta. Med moderna läkemedel kan drygt hälften av alla patienter idag bli smärtfria. Hör professor Johan Askling berätta mer om hur sjukdomen behandlas och hur livsstilen inverkar.

Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls. I avsnittet svarar också forskaren Peter Ueda på en lyssnarfråga om ifall porrkonsumtion påverkar sexualiteten.

Två tidigare medverkande i Medicinvetarna berättade för oss att de varken äter frukost eller lunch. Med dem som utgångspunkt gästades podden av professor Kerstin Brismar för att kicka igång säsong sex med en studiolive om periodisk fasta, andra dieter och vilka hälsoeffekter som kan tänkas uppstå.

Kan du känna en viss doft och komma att tänka på en färg? Eller anser du att månaden januari självklart smakar choklad? Då kanske du upplever synestesi, ett fenomen som undersöks av forskaren Janina Neufeld. Bland annat undersöker hon kopplingen till olika neuropsykiatriska diagnoser. I avsnittet medverkar också Anders Sönnerborg och svarar på lyssnarfrågan: Varför bevarar vi smittkoppsviruset?

Gallsten är vanligt, särskilt bland kvinnor i medelåldern, och kan ibland göra mycket ont. Hör överläkaren och forskaren Gabriel Sandblom berätta om hur gallsten bäst ska förebyggas, diagnosticeras och behandlas. Bonus: Hör om forskarna som citerar Bob Dylan i sin vetenskapliga publikationer.

Vad är egentligen miljögifter och hur påverkar de vår hälsa? Ett exempel på miljökatastrof var när brandskum med ämnet PFAS orsakade förorenat vatten i Blekingska Kallinge under flera decennier. Forskaren och toxikologen Mattias Öberg var ett av expertvittnena i det rättsliga efterspelet. Hör honom berätta om fallet i synnerhet och om gifter i miljön i allmänhet.

Mikro- och nanoplaster är partiklar som ingår i den plast som sen åtminstone 70 år i allt högre grad omger oss. Idag finns de både i luften och i maten vi äter. Men kunskapen om hur de här ämnena påverkar vår hälsa är liten, och en som försöker öka den är docent Hanna Karlsson. I avsnittet svarar Lotta Borg Skoglund på en lyssnarfråga om hur snus och kaffe påverkar personer med ADHD.

AI används redan i sjukvård och forskning, till exempel för att analysera röntgenbilder eller förutsäga proteiners tredimensionella utseende. Hör professor Magnus Boman berätta om fler tänkbara användningsområden, AI visar sig bland annat vara bra på byråkrati och administration som kan användas för att förbättra sjukvården. I lyssnarfrågan svarar Johan Bjureberg på hur man kan undvika att explodera av ilska.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel. I avsnittet hör vi också Bengt Winblad svara på lyssnarfrågan om boxning leder till demens.

Påverkar kroppslängd, inkomst eller käkbenets utformning om man får ligga? Forskaren Peter Ueda har bland annat studerat förekomst och konsekvenser av sexuell inaktivitet och skrivit en bok om manlig ofrivillig sexlöshet, att vilja ha sex men inte ha tillgång till det. Hör honom berätta mer om bland annat fiktisexualitet, växtätarmän och sexuell selektion samt hur den ökande andelen sexlösa mår.

Malaria är en parasitburen febersjukdom som kostar över 600 000 människoliv varje år enligt WHO:s statistik. Professor Anna Färnert har ägnat hela sin karriär åt att studera hur sjukdomen ska kunna behandlas och förhoppningsvis utrotas i framtiden

Runt 2,5 procent av alla i Sverige lider av samlarsyndrom. I de mer allvarligare fallen kan det få svåra konsekvenser som exempelvis social isolering och stora problem med överbelamring av hemmet. Hör psykologen och forskaren Volen Ivanov berätta om samsjuklighet, hur diagnosen yttrar sig och hur den kan behandlas.

Det har gått över tre år sedan WHO förklarade covid-19-utbrottet som pandemi. En som tidigt drogs in i hetluften, både vad gäller vård av sjuka och forskning, är läkaren och forskaren Charlotte Thålin. Hennes team drog tidigt igång covidstudier på vårdpersonal och resultaten har varit viktiga för myndigheter under pandemins gång. I avsnittet svarar också Helena Hervius Askling på lyssnarfrågan: Hur många liv har covidvaccinerna sparat?

Atomprovsprängningarna på 1950-talet skapade en förhöjd nivå av kol-14 i atmosfären. Detta utnyttjas för att åldersbestämma mänskliga kvarlevor, särskilt tänder. Hör forskaren Kanar Alkass berätta om metoden och hur hon använder den för att hjälpa polisen att lösa oklara dödsfall. I avsnittet hör vi också forskaren John Axelsson svara på frågor om hur sömnen påverkas av helger och tidiga skolmorgnar.

Många unga blir både offer och misstänkta förövare när gängvåldet ökar. Hör forskaren och barn- och ungdomspsykiatern Niklas Långström om riskfaktorer för kriminalitet, preventiva effekten av fängelsestraff och vilka förebyggande insatser han menar behöver stärkas. I avsnittet svarar även John Axelsson på frågan om ifall fullmåne påverkar sömnen.

De flesta av oss tänker inte så mycket på hur vi kommunicerar - vi pratar på helt enkelt. Men för personer med språk eller hörselproblem kan hindren bli stora för att göra sig förstådd, och det drabbar inte sällan personer som fått en stroke- eller demensdiagnos. Christina Samuelsson är professor i logopedi och har ägnat hela sin karriär åt att forska om kommunikationsnedsättningar, och vad som kan göras åt dem.

Buksmärta och problem med avföringen är vanliga besvär vid superfolksjukdomen IBS. Hör gastroenterologen och forskaren PerJohan Lindfors berätta om samsjuklighet, riskfaktorer och vad man vet om IBS idag. Det finns en rad symtomlindrande behandlingsmetoder att ta till, bland annat internetbaserad KBT utvecklat av psykologen och professorn Brjánn Ljótsson, också han intervjuas i avsnittet.

Hur vi har det på jobbet påverkar hälsan i stor utsträckning, och vår hälsa påverkas i hög grad av vilken relation vi har till vår chef. Men det förekommer även att chefer mobbas till sjukskrivning av sina underlydande. Hör forskaren Christina Björklund berätta mer om hälsoproblem orsakade av arbetsmiljön och vad man kan göra åt dem.

Diabetes är inte en sjukdom utan flera som ger liknande symtom. Orsakerna bakom sjukdomarna varierar och är delvis oklara. Men generna påverkar risken att drabbas, särskilt vid typ 2-diabetes. Hör professor Mikael Rydén reda ut vad vi vet om riskfaktorer, utbredning och nya behandlingar.

Den mänskliga sexualiteten kan ta sig många uttryck, och det är lätt att tänka att det mesta idag är mer eller mindre accepterat. Men sexuellt beteende kan passera gränser, exempelvis juridiska, och också bli till en belastning för individen. Josephine Savard är psykiatriker och forskare på Karolinska Institutet, hon har i sin forskning fokuserat på sexuella störningar och framför allt personer med tvångsmässig sexuell störning. I avsnittet medverkar också Ina Schuppe Koistinen och pratar om vikten av en balanserad vaginalflora.