Kvartal

Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö stod i Vita husets rosenträdgård och sken i kapp med president Biden. Innan dess hade det finländska presidentparet förärat Sverige med statsbesök. Och utrikesminister Ann Linde kände historiens vingslag när hon skrev under Natoansökan. I Veckopanelen tröskas också regeringens ja till den största havsbaserade vindkraftsparken och talmannens erinran mot justitieminister Morgan Johanssons svärande i riksdagens kammare. Panelister är Maria Wetterstrand, chef för Miltton i Bryssel, Henrik Jönsson, libertariansk youtuber och Jens Orback, vd för stiftelsen Global Challenges och fd socialdemokratiskt statsråd.

Arkeologen Jonathan Lindström har skrivit en tegelsten om Sveriges historia. Han vill slå sönder dagens fördomar och visa det grundläggande mänskliga – förmågan till anpassning och viljan att lösa problem med teknologiska eller sociala verktyg. Hans bok Sveriges långa historia: människor, makt och gudar under 14 000 år berättar om en ofta grym tillvaro; ungefär var femte person beräknas ha dött genom våld. Av alla perioder som passerat säger Jonathan Lindström att han inte skulle ha velat leva i någon annan tid än den vi har nu. Han intervjuas av Henrik Höjer.

Kriminaliteten seglar upp som en valfråga, enligt Demoskops senaste siffror. Samtidigt störtdyker de ekonomiska förväntningarna hos allmänheten. Här är podden som utgår från stämningsläget i Sverige, ett samarbete mellan Kvartal och opinionsinstitutet Demoskop. Kvartals Henrik Höjer samtalar med Demoskops vd Karin Nelsson.

Även om det är moraliskt rätt att gå med i Nato är det inte säkert att det ökar säkerheten för Sverige. Ola Wong skriver om en forcerad debatt och argumenten som inte får plats i den, såsom Usama bin Ladins fråga. 

Tre politiska rävar möts på Veckopanelens scen inför den helg då Sverige fattar det viktigaste säkerhetspolitiska beslutet sedan andra världskriget.

Nyans vill vara ett parti för de marginaliserade, missförstådda och diskriminerade. Men kritiken mot den polariserande retoriken är hård.

Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer frågar sig vad dagens ryska armé har gemensamt med Röda armén?

Ia Genbergs nya roman får Kvartals kulturredaktör Ola Wong att fundera över vad som är dagens motsvarighet till 90-talets förträngda minnen. 

Journalisten Per-Axel Janzon berättar om hur det var att gå på kursen "Hatets tidevarv – afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi i Sverige".

Hur fungerar en säkerhetsförsäkring, och varför säger svenska statsråd att de ännu inte har bestämt sig för vad de tycker om ett Natomedlemskap? Magdalena Andersson återvänder till sin ungdoms simhall i Socialdemokraternas kampanjfilm, koranbrännaren Rasmus Paludan uttrycker kraftig kritik mot svensk polis och Sveriges Radio krishanterar efter felaktiga rapporteringar om Ebba Buschs svar i en radiointervju. I Veckopanelen hör ni Leif Pagrotsky, socialdemokrat och före detta statsråd, Johan Romin, tv-producent och regional moderatkandidat och Lisa Bjurwald, journalist och författare,

Konsekvenserna av hans koranbränningar har dominerat nyhetsflödet sedan i påskas. Men få journalister har varit särskilt intresserade av varför han utför dem. Kvartal gör ett försök att förstå.

Regeringen slår fast att integrationen i Sverige har varit alldeles för dålig och skildrar landet i synnerligen mörka färger. Ebba Busch står fast vid sina skarpladdade ord om påskupploppen, och Socialdemokraterna närmar sig sitt Natobeslut. Tesla-chefen Elon Musk vill vidga yttrandefriheten och köpte därför hela Twitter. Veckopanelen Live med Stefan Stern, kommunikationsansvarig på Nordstjernan, Hans Linde, förbundsordförande i RFSU och Anna Gullberg, journalist på Expressen.

Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala nya tidning, har ingenting emot att benämnas yttrandefrihetsfundamentalist. Nu kommer hon med boken Inget är heligt och drar en lans för ett Sverige med så lite begränsningar av yttrandefriheten som möjligt. – Utan rätten att kränka har vi ingen fri debatt, då har vi ingen yttrandefrihet.

I Ryssland genomförs den 9 maj den sedvanliga segerparaden till minne av segern över Nazityskland under andra världskriget. Men hur blir det i år, när kriget i Ukraina knappast ser ut att bli en triumf? Ingen vet, men historieprofessorn Klas-Göran Karlsson är övertygad om att historien spelar en viktig roll i dagens Ryssland.

Försvars- och säkerhetsfrågorna dominerar opinionsläget och Magdalena Andersson har vunnit på krisstämningen, framgår av aprilutgåvan av Opinionen just nu. Här är podden som utgår från stämningsläget i Sverige, ett samarbete mellan Kvartal och opinionsinstitutet Demoskop. Kvartals Henrik Höjer samtalar med Demoskops vd Karin Nelsson.

De som tror att Ryssland är eller har varit någon sorts allierad mot den islamistiska extremismen bedrar sig. Moskva har systematiskt visat sig villigt att utnyttja jihadister för att skapa instabilitet och underminera västmakter. Det arbetet kommer att fortsätta under överskådlig tid, skriver konfliktforskaren Svante Cornell och resonerar kring fallet Akilov, Muhammedkarikatyrerna och upploppen i Sverige under påskhelgen.

Påskupploppen beskrivs som en väckarklocka. Men vi har varit här många gånger förut och reaktionerna följer samma förutsägbara mönster.

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick.

Fredagsintervjun special om påskupploppen i sex svenska städer. De är både poliser och politiker: Martin Marmgren, polis och rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet och Fredrik Kärrholm, polis, kriminolog och riksdagskandidat för Moderaterna. De anser båda att det som skedde under påskhelgen, när våldsverkare tog makten på sex platser där danske politikern Rasmus Paludan skulle framträda, är ett misslyckande för polisen. I Fredagsintervju special medverkar också förre Örebro-polisen Peter Springare.

Nu ska Sveriges säkerhetspolitiska position omstöpas på ett par månader – den som har legat fast i 200 år. Men ingen kunde förutse att Ryssland skulle gå till massiv attack mot Ukraina, sägs det från politiskt håll. Kvartals Staffan Dopping sätter i denna krönika frågetecken för det påståendet.

Kriget i Ukraina brutaliseras och får också allt tydligare ekonomiska konsekvenser. Samtidigt närmar sig frågan om ett svenskt medlemskap i Nato sitt avgörande.

Rysslands angreppskrig ställer oss inför frågor som vi länge haft lyxen att inte behöva ha svar på: Vad är vi egentligen beredda att uppoffra för att värna frihet och nationellt självbestämmande? Det är nämligen inte bara Ukrainas frihet som nu står på spel, skriver Jörgen Huitfeldt i denna krönika.

Rysk säkerhetstjänst har en lång historia av samröre med terrorister och inblandning i attentat. Det är inget bevis för att Ryssland skulle vara inblandat i dådet på Drottninggatan, skriver Ola Wong i denna kulturkrönika. Men borde det inte ha utretts hur ett ryskt twitterkonto kunde få tidig information om Akilovs terrorchattar?

”Aldrig tillbaka till 2015”, är regeringens stridsrop. Ukrainakriget har gett Sverige en chans att återställa jämlikheten i mottagandet och lappa ihop den nationella gemenskapen som brast. Men trots löften saknar fortfarande Migrationsverket lagliga förutsättningar att fördela ukrainarna jämnt till kommunerna, skriver Cecilia Garme.

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen rapporteras inte heller ha kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig. Den 7 april har det gått fem år sedan dådet. Varför är inte det svenska rättsväsendet mer intresserade av att ta reda på vem – utöver Akilov – som bär skuld för terrordådet på Drottninggatan? frågar säkerhetsanalytikern Peter Axelsson.

Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna. Men i retoriken från partiet uttrycks denna ideologiska ståndpunkt som om det handlade om "demokratisk kontroll". De klassiska rollerna finns på plats i detta iscensatta drama, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolutveckling.

Butja är staden i norra Ukraina som har blivit en symbol för terror, mord på civila och total nonchalans för krigets lagar. I Finland och Sverige fortsätter politiska samtalen om eventuellt Natomedlemskap, men utrikesminister Ann Linde säger att de två grannländerna kan komma fram till olika beslut. President Putins talesman har svarat om att det kan kräva förändringar av den "västra flanken". Svenska partiledare ställer gärna upp för en känd svensk influerare, men Nyamko Sabuni avgår med omedelbar verkan. Veckopanelen med Maria Wetterstrand, hållbarhetschef i Bryssel, Henrik Jönsson, entreprenör och youtuber och Daniel Suhonen, chef för Katalys.

– Det som har hänt är något som vi förknippar med andra världskriget och Hitler. Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, är som vi alla förfärad av bilderna som visar tortyr och avrättningar av civilbefolkning i Ukraina. Även om han har stark tro på folkrätten och på de institutioner som ska hantera krigsförbrytelser bedömer han att Rysslands president Putin inte kommer att hamna i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ove Bring berättar också att han ser det som riskfyllt om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap nu.

Vem hade trott att man kan höja stämningen i ett land genom att tillsätta ett par miljoner flyktingar? Under en vecka i Polen träffar frilansjournalisten Håkan Lindgren hjälparbetare i Warszawa, Kraków och Łódź – vanliga medborgare som delar ut mat, skänker kläder och bjuder in ukrainska familjer att bo hemma hos sig.

Europa är enligt svensk underrättelsetjänst på väg mot en situation som liknar Kalla kriget, men med lägre förutsägbarhet. Magdalena Anderssons nya ord om Nato – vad betyder de? Kallduschen för Jacob Wallenberg när Ericssons styrelse inte fick ansvarsfrihet och innebörden av Hollywoodskådespelaren Will Smiths lavett under Oscarsgalan. Veckopanelen live med Jan Scherman, fd TV4-chef, Inga-Britt Ahlenius, ämbetsveteran och Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen.

I och med invasionen av Ukraina har Putin visat hur långt han är beredd att gå för att få som han vill. Är Sverige rustat för ett skärpt säkerhetshot?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj både tackade och varnade Sverige i sitt tal till riksdagen. Alla partier enades om ytterligare 5 000 pansarskott till det angripna Ukraina, och valets två statsministerkandidater tog regeringsplanet till Nordnorge för att besöka Nato-övningen Cold response. Malmö drabbades av ett fruktansvärt våldsdåd på en gymnasieskola. Och Arla stoppar sin filmjölksprodukt Kefir, till följd av sin magkänsla. Veckopanelen med Jonas Lundgren, vänsterpartist på Lidingö, Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och Kajsa Dovstad, läkare och välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro.

Martin Kragh är en av landets mest framträdande experter på Ryssland. I Fredagsintervjun talar han om Vladimir Putins vision om ett Storryssland, om Ukrainas och Kievs historiska betydelse och om den roll som rysk-ortodoxa kyrkan spelar i kriget. Han utkommer nu med en bok i ämnet, Det fallna imperiet. Martin Kragh berättar också om att han ännu inte har hämtat sig helt från anklagelserna 2019 i Aftonbladet om att gå främmande makts ärenden.

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström.

Putins män kan faktiskt ha rätt: Prideparaden är en särskiljande symbol mellan Väst och Ryssland. Men inte på det sätt de tror. Oscar Swartz skildrar i denna essä rädslan för ”Gayropa” hos maktens män i Östeuropa.

Klubben stänger på morgonen. Men jag drar innan dess. Jag tar tåget till S:t Petersburg, taxi till Estland och återvänder till ett Sverige där jag blir utstött för att jag är rysk. Journalisten Tatiana Kireeva, 24, skriver om längtan efter det nu försvunna, fria Moskva. 

Ukrainas civilbefolkning utsätts för ett besinningslöst övervåld medan resten av världen hejar på dem och tittar på. Vilka är handlingsalternativen? Och konsekvenserna av dem? 

Marina Ovsyannikova ville med sin skyltprotest väcka ryssarna ur 'zombifieringen'? Den oppositionelle journalisten Maxim Trudoljubov tror att kokpunkten närmar sig.

När han nu väl tar plats, den traditionelle mannen, väcker han både kvinnors åtrå och mäns önskan att vara som han, skriver Ann Heberlein i en gästkrönika om fascinationen för Ukrainas president Zelenskyj.

Försvarsfrågan dominerar agendan, och det ser ut som om många kartor nu ritas om. Rysslands invasion av Ukraina har satt helt nya frågor i fokus, framgår av marsutgåvan av Opinionen just nu. Här är podden som utgår från stämningsläget i Sverige, ett samarbete mellan Kvartal och opinionsinstitutet Demoskop. Kvartals Henrik Höjer samtalar med Demoskops vd Karin Nelsson.

Bör SVT och SR lyda under regeringen om Sverige attackeras? Chefen för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar menar att det finns ”högre värden” än den konsekvensneutralitet som journalister förespråkar, skriver Cecilia Garme.

Arkadij Babtjenko tjänstgjorde i den ryska armén under Tjetjenienkriget på 1990-talet. Han skrev sedan boken ”Krigets färger”, som kan ge en bild av hur förhållandena kan vara i den ryska armén. Henrik Höjer har läst boken.

Två procent av bruttonationalprodukten till det militära försvaret blev nu regeringens politik. Finansministern talar om en beredskapsskatt, och Migrationsverket planerar för en flyktingström utan motstycke. I Veckopanelen: Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare riksdagsledamot (MP) , Torbjörn Hållö, ekonom på LO och Anna-Karin Wyndhamn, författare och doktor i pedagogiskt arbete.

Opinionen för att Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato ökar, men vad skulle hända om vi bestämmer oss för att ansöka? Fredagsintervjun Special – som publiceras redan på en torsdag – tar avstamp i Natos historia och funktion och diskuterar vad som händer om ett medlemskap blir aktuellt men också konsekvenserna av att avstå. Medverkande är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och en av grundarna av Svenska Atlantkommittén, Rolf Ekéus, fd ambassadör och Stefan Ring, militärstrategisk expert.

Ett utdraget krig i Ukraina riskerar förr eller senare att leda till en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, skriver freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell.

Putin har med sitt krig i Ukraina lyckats med något som i förra veckan framstod som ett hopplöst projekt – att få västvärlden att framstå som framtiden igen, för ögonblicket, skriver Ola Wong.

Andra veckan med krig i Europa. Flyktingvågen från Ukraina har tagit fart, statsministern har hållit tal till nationen och svenska pansarskott är på väg till den ukrainska försvarsmakten. EU öppnar famnen för flyktingar från det attackerade Ukraina, ryska stridsflygplan har kränkt svenskt luftrum och Vänsterpartiet plågas av inre motsättningar om vapenexport till Ukraina. Veckopanelen med Stefan Stern, knuten till Nordstjernan och Wallenberg Foundations, Anders Ferbe, fd förbundsordförande IF Metall och Alice Teodorescu Måwe, chef för samhällskontakter på Academedia.

Invasionen av Ukraina är inne på andra veckan. Roman Horbyk är en av de många ukrainare som fått se sitt fridfulla liv slås i spillror.

Nej, Putin har inte blivit galen men han har kastat masken, skriver den tidigare Moskvakorrespondenten Elisabeth Hedborg. Hon ser en växande självcensur bland vänner i Ryssland, men också en regimtrogen opinion som stöttar presidenten som vill återskapa ett förlorat ryskt imperium. Uppdatering (2022-03-03): Efter att denna artikeln publicerades blev radiostationen Moskvas Eko nedlagd.

Sverige sänder krigsmateriel till ett land i väpnad konflikt. Rysslands president svarar med mer eller mindre förtäckta hot om att använda kärnvapen, och Tyskland gör helt om i sin säkerhetspolitik och stoppar den ryska gasledningen Nordstream 2. I Sverige pånyttväcks debatten om Natomedlemskap. Den tidigare försvarsministern Mikael Odenberg varnar i denna Extra Fredagsintervju för att den svenska elförsörjningen skulle kunna slås ut av en fiende. Han anser också att mycket breda och massiva sanktioner mot Ryssland är nödvändiga, inklusive att utvisa alla ryska medborgare från Sverige.